För folk intresserade av modern historia i allmänhet och social och ekonomisk synnerhet är skiftesrörelserna och Storbritanniens "the enclosures" antagligen välkända referenspunkter. Inte minst för de som läst Marx eller hört om hans historieskrivning: Marx betonade i Kapitalet starkt skiftenas betydelse för att skapa ett jordlöst proletariat i England, som utgjorde det arbetskraftsutbud som de framväxande industrikapitalisterna behövde. Inom ekonomisk-historisk forskning är dock the enclosures effekter både på jordbrukets produktivitet och på klasstrukturen mycket kontroversiella. Cambridge-historikern Leigh Shaw-Taylor förklarar tydligt i abstract till sin artikel "Parliamentary Enclosure and the Emergence of an English Agricultural Proletariat" från 2001:
"It has often been argued that parliamentary enclosure decisively increased the wage dependence of English agricultural laborers, primarily by extinguishing their rights to keep cows on common land. Yet the extent to which laborers had in fact enjoyed common pasture rights has never been demonstrated. This article fills that gap, by documenting the extent of laborers' common rights for ten settlements in the south and east Midlands. It finds that most laborers in these villages did not have common rights prior to enclosure and cannot, therefore, have been proletarianized by their loss."Mellan 1700 och 1850 genomfördes 5000 enclosure acts, vilket motsvarar hälften av landets ungefär 10 000 socknar. Från delad äganderätt gick man över till helt privat äganderätt, var för sig. Shaw-Taylor härrör debatten om reformens effekter på klasstrukturen till JL och Barbara Hammonds The Village Labourer (1911). Enligt paret Hammond ledde enclosures (begreppet motsvarar inte precis svenskans skifte, så jag använder det engelska ordet) till en landsbygd med å ena sidan kapitalistiska bönder, å andra sidan löneberoende proletärer. "Before enclosure the cottagar was a labourer with land, after enclosure he was a labourer without land." Clapham (An Economic History of Modern Britain, 1926), Chambers (1940, 1953) och Chambers och Mingay (The Agricultural Revolution 1750-1880, 1966) har polemiserat mot denna analys och hävdat att de flesta "laborers" inte heller före enclosures hade några "rights to common". Nyligen har Jeanette Neeson (Commoners: Commin Right, Enclosure and Social Change in England, 1700-1820, 1993) kritiserat revisionisterna och försvarat Hammonds analys. Neeson studerar enclosures effekter på alla lägre klasser -- småbönder, rurala hantverkare, och arbetare. Shaw-Taylor fokuserar däremot på effekterna på arbetarna specifikt. Han menar nu att Allens analys i Enclosure and the Yeoman (1992) är allmänt accepterad: t o m före enclosures dominerades det engelska jordbruket av kapitalistiska storbönder. Men, säger S-T, om de flesta i arbetskraften ännu inte var fullt proletära hämmade detta denna typ av jordbruksexpansion. (s 641) Hans artikels bidrag är därför att studera i fall arbetare hade tillgång till allmänningarna (för att hålla kor, hämta ved osv) före enclosures, för att se ifall enclosures proletariserade dem.
Shaw-Taylor kritiserar metodologin och datan som används för analysen om de lägre klassernas tillgång till allmänningarna. Först på 1990-talet kom forskningen förbi vad Hammond hade gjort. Jane Humphries ("Enclosures, common rights, and women", Journal of Economic History, 1990) skattade det årliga värdet av en allmänningskos produktion i det sena 1700-talet till 7 till 9 pund, vilket motsvarar hälften av en manliga arbetares lön under perioden. Hon menade att det mest var kvinnor och barn som tog hand om korna på allmänningen och att enclosures därför ökade familjernas beroende av mannens lön. (s 644) Också Neeson (1993) har fört fram kunskapen om användningen av allmänningarna. S-T menar dock att Neesons egna data visar att bara hälften av hushållen i de oskiftade byarna hade rätt att ha kor på allmänningen. (s 646f)
Shaw-Taylors empiri kommer från hans doktorsavhandling (Cambridge, 1994). Han har tagit fram yrkestitlar på de som hade rätt att använda allmänningarna, i sex fallstudier som handlar om åtta boplatser i Buckinghamshire och Northamptonshire, samt två kompkletterande fallstudier från Cambridgeshire och Hertfordshire. Han använder också data från Dennis Mills studie av Melbourne i Cambridgeshire. (s 647)
Hans huvudsakliga empiriska slutsats blir: "Most laboring households in the arable lowlands of southern and eastern England were not proletarianized by parliamentary enclosure, for the simple reason that they were throughly proletarian already. Parliamentary enclosure did not, therefore, represent the last decisive stage in the development of agrarian capitalism. Capitalist farmers adn proletarian laborers dominated English agriculture before parliamentary enclosure." (s 659) Jag tycker dock att hans starka slutsats utifrån hans empiriska underlag är tveksam. Hans undersökning rör trots allt bara laborers och det är väl inte så konstigt om denna grupp var proletär redan -- mer intressant vore väl att undersöka semi-proletära grupper som cottagers/torpare och även hantverkare. Det torde vara där som det fanns ett utrymme för en proletariserande effekt av enclosures.
Referens
Leigh Shaw-Taylor (2001) "Parliamentary Enclosure and the Emergence of an English Agricultural Proletariat", The Journal of Economic History, Vol. 61, No. 3 (Sep., 2001), pp. 640-662
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar