Leder exporter till BNP-tillväxt? Detta är en mycket stor diskussion inom utvecklingsekonomi och ekonomisk historia, konstaterar nationalekonomerna Judith A. Giles och Cara L. Williams i en forskningsöversikt över omkring 150 (!) studier i frågan. De menar att det främst är tre metoder som använts i litteraturen, i tur och ordning: först korrelationer mellan export och tillväxt som jämförts mellan länder. Därefter panelregressioner. Därefter tidsseriemetoder. Panelmetoderna har redan kritiserats och här lägger Giles och Williams fram ny kritik av tidsseriestudierna.
De tar upp tre skäl från handelsteori till varför man skulle kunna tänka sig att exporttillväxt höjer BNP-tillväxten:
"First, export growth may represent an increase in demand for the country's output and thus serves to increase real output.
Second, an expansion in exports may promote specialization in the production of export products, which in turn may boost the productivity level and may cause the general level of skills to rise in the export sector. This may then lead to a reallocation of resources from the (relatively) inefficient non-trade sector to the higher productive export sector. The productivity change may lead to output growth. This effect is sometimes called Verdoorn's Law after P.J. Verdoorn who suggested it in 1949. The outward oriented trade policy may also give access to advanced technologies, learning by doing gains, and better management practices (e.g., Hart, 1983; Ben-David and Loewy, 1998) that may result in further efficiency gains.
Third, an increase in exports may loosen a foreign exchange constraint (e.g., Chenery and Strout, 1966), which makes it easier to import inputs to meet domestic demand, and so enable output expansion. Outward orientation makes it possible to use external capital for development and may assist with debt servicing. Export promotion may also eliminate controls that result in an overvaluation of the domestic currency." (s 3)
Ofta åberopas de östasiatiska "tigerekonomierna" som fall som stödjer exportledd tillväxt-hypotesen; kritiker inkluderar Prebisch och andra Latinamerikanska teoretiker som snarare förespråkar en protektionistisk väg.
Det är förstås inte heller så att det bara är exporter som påverkar BNP-tillväxt: det motsatta kan också vara fallet, och det kan också vara så att båda de sakerna i sig påverkas av någon tredje variabel.
Den tidiga panelstudielitteraturen stötte förstås på problemet att när man vill se hur export och BNP-tillväxt hänger ihop, så måste man beakta att exporterna själva är en del av BNP (Y=C+I+G+(X-M)). Därför experimenterade vissa av dem med alternativa exportmått, såsom tillväxt i exporterna, eller förändringar i exporternas andel av BNP. (s 4f) Andra utvecklade modellerna genoma att ha real BNP-tillväxt som beroende variabel och input av kapital och arbete såväl som exporter som förklarande variabler (s 5). Andra menade att exporterna bara ökar BNP-tillväxten när landet nått en viss nivå av ekonomisk utveckling/industrialisering. Endogenitetsproblemet i alla dessa studier har utpekats och det har konstaterats att man inte kan dra en slutsats om kausalitet bara utifrån belägg om korrelationer.
Missnöjet med endogeniteten i cross-country-studierna ledde till en rad studier med tidsserier för enstaka länder och större ansträngningar att identifiera kausalitet. Den vanligaste approachen följer Grangers (1969) s.k. "Granger-kausalitet". Av de 101 tidsseriestudier som Giles och Williams kollat på använder 74 procent Grangers approach. Denna är ateoretisk och säger bara att y orsaakar x om tidigare information om y hjälper oss bättre att förutsäga x än när tidigare information utom y används. I ELT-studierna används Grangerkausalitet, IRFs (impulse response functions) och "forecast error variance decompositions" (FEVDs); de två senare utvecklades av Sims (1980, 1982) och springer ur Grangers ramverk. IRF anger hur effekterna av x på y utvecklas över tid. Giles är ekonometriker och flera sidor ägnas åt en ekonometrisk utläggning om identifikation i tidsserieapproachen (s 7-13). Detta handlar bland annat om hur många laggar som ska användas, och hur man ska hantera icke-stationaritet och trender i variablerna.
I slutet av papper 1 går de igenom ett antal studier av Sydkorea och Japan, som exempel på hur ELT-studier i praktiken går till. Av de runt 150 studierna som inkluderas i översikten inkluderar 37 Sydkorea; av dessa skattar 11 någon slags aggregerad produktionsfunktion medan de andra använder ett VAR-ramverk. Produktionsfunktionsstudierna använder årliga data och 8 av 11 finner stöd för ELT-hypotesen. Giles och Williams diskuterar lite varför de får olika resultat; det verkar t.ex. inte bero på val av period. Alla 11 är känsliga för endogenitetskritiken så de 8 som menar sig stödja exportledd tillväxt kan lika gärna ses som stödja tillväxtledda exporter eller ett kausalt dubbelförhållande. (s 13f) Av de 26 VAR-studierna använder 6 kvartalsdata; alla dessa 6 finner bikausalitet. De 26 studierna använder alla möjliga variationer av VAR-identifikation.
Pappret är i två delar; i del två kollar de mer detaljerat på hur Granger-kausalitetstestet funkar genom detaljstudier av Oxleys (1993) studie av Portugal och Henriques och Sadorskys (1996) studie av Kanada. I abstract sammanfattar Giles och Williams vad de kommer fram till:
Det är förstås inte heller så att det bara är exporter som påverkar BNP-tillväxt: det motsatta kan också vara fallet, och det kan också vara så att båda de sakerna i sig påverkas av någon tredje variabel.
"There is also potential for growth-led exports (GLE). Bhagwati (1988) postulates that GLE is likely, unless antitrade bias results from the growth-induced supply and demand. Neoclassical trade theory supports this notion, as it suggests that other factors aside from exports are responsible for output growth (e.g., primary input growth and/or factor productivity growth). A GLE orthodoxy is justified by, for instance, Lancaster (1980) and Krugman (1984); economic growth leads to enhancement of skills and technology, with this increased efficiency creating a comparative advantage for the country that facilitates exports. Market failure, with subsequent government intervention, may also result in GLE.
A feedback relationship between exports and output is an interesting prospect. For example, Helpman and Krugman (1985) postulate that exports may rise from the realization of economies of scale due to productivity gains; the rise in exports may further enable cost reductions, which may result in further productivity gains. Bhagwati (1988) conjectures that increased trade (irrespective of cause) produces more income, which leads to more trade and so on. There is, finally, potential for no causal relationship between exports and economic growth when the growth paths of the two time series are determined by other, unrelated variables (e.g., investment) in the economic system; e.g., Pack (1988)." (s 4)De går igenom en rad panelstudier från 1963 till 1999 och en rad tidsseriestudier från 1972 till 1999. De menar att överlag så har panelstudierna stöttat exportledd tillväxt-hypotesen (ELT), medan tidsseriestudierna har kritiserat den. (s 4)
Den tidiga panelstudielitteraturen stötte förstås på problemet att när man vill se hur export och BNP-tillväxt hänger ihop, så måste man beakta att exporterna själva är en del av BNP (Y=C+I+G+(X-M)). Därför experimenterade vissa av dem med alternativa exportmått, såsom tillväxt i exporterna, eller förändringar i exporternas andel av BNP. (s 4f) Andra utvecklade modellerna genoma att ha real BNP-tillväxt som beroende variabel och input av kapital och arbete såväl som exporter som förklarande variabler (s 5). Andra menade att exporterna bara ökar BNP-tillväxten när landet nått en viss nivå av ekonomisk utveckling/industrialisering. Endogenitetsproblemet i alla dessa studier har utpekats och det har konstaterats att man inte kan dra en slutsats om kausalitet bara utifrån belägg om korrelationer.
Missnöjet med endogeniteten i cross-country-studierna ledde till en rad studier med tidsserier för enstaka länder och större ansträngningar att identifiera kausalitet. Den vanligaste approachen följer Grangers (1969) s.k. "Granger-kausalitet". Av de 101 tidsseriestudier som Giles och Williams kollat på använder 74 procent Grangers approach. Denna är ateoretisk och säger bara att y orsaakar x om tidigare information om y hjälper oss bättre att förutsäga x än när tidigare information utom y används. I ELT-studierna används Grangerkausalitet, IRFs (impulse response functions) och "forecast error variance decompositions" (FEVDs); de två senare utvecklades av Sims (1980, 1982) och springer ur Grangers ramverk. IRF anger hur effekterna av x på y utvecklas över tid. Giles är ekonometriker och flera sidor ägnas åt en ekonometrisk utläggning om identifikation i tidsserieapproachen (s 7-13). Detta handlar bland annat om hur många laggar som ska användas, och hur man ska hantera icke-stationaritet och trender i variablerna.
I slutet av papper 1 går de igenom ett antal studier av Sydkorea och Japan, som exempel på hur ELT-studier i praktiken går till. Av de runt 150 studierna som inkluderas i översikten inkluderar 37 Sydkorea; av dessa skattar 11 någon slags aggregerad produktionsfunktion medan de andra använder ett VAR-ramverk. Produktionsfunktionsstudierna använder årliga data och 8 av 11 finner stöd för ELT-hypotesen. Giles och Williams diskuterar lite varför de får olika resultat; det verkar t.ex. inte bero på val av period. Alla 11 är känsliga för endogenitetskritiken så de 8 som menar sig stödja exportledd tillväxt kan lika gärna ses som stödja tillväxtledda exporter eller ett kausalt dubbelförhållande. (s 13f) Av de 26 VAR-studierna använder 6 kvartalsdata; alla dessa 6 finner bikausalitet. De 26 studierna använder alla möjliga variationer av VAR-identifikation.
"The bivariate investigation of Gupta (1985) uses a Sims test rather then the Granger test we outlined in section 3.2. The basis of Sims= test is that the vector y can be expressed as a distributed lag function of current and past values of the vector x with a residual that is not correlated with any values of x, past or future, if and only if, y does not cause x in Granger's sense. We can test this via a regression of y on past and future values of x with the outcome of causality supported when we reject the null hypothesis that the parameters for the future values of x are simultaneously zero. Sims= test and Granger=s test may not give the same causality outcome but do so here. All of the studies, except Gupta (1985), model effectively with the growth rates of real GDP and exports; Gupta uses an alternative transformation to obtain stationarity9. Only two of the papers undertake preliminary tests for cointegration with both applying the EG-ADF test and arriving at contrasting conclusions. This could be due to different information sets, including time periods. Several methods are adopted to determine the lag structure, such as the FPE criterion, a specific to general approach and presetting the lag order, and various time periods are covered. Even given these differences, we observe a common outcome of bidirectional causality between exports and economic activity.16 av de 27 VAR-studierna av Sydkorea är bivariata medan de andra 11 också inkluderar andra variabler än exporterna och BNP-tillväxten. Giles och Williams kritiserar en del av studierna för att använda metoder som bara kan fånga kortsiktiga och inte långsiktiga förhållanden. På 1990-talet kom dock ett par studier som använde sig av kointegrationsmetoder som kan fånga relationerna mellan variablerna både på kort och på lång sikt. Kointegrationsstudierna är dock inte eniga ifall export och BNP-tillväxt faktiskt är kointegrerade. Resultaten verkar över huvud taget mycket skakiga.; t ex så får Hsiao (1987) ömsesidig kausalitet med Simstestet men ingen kausalitet med Grangertestet. (s 15) Också tidsperioden verkar göra skillnad.
Robustness is not a feature of the annual investigations. There we find support for ELG from seven studies: four cases determine GLE; five applications report BD causality and the remaining ten studies advocate NC." (s 14)
Pappret är i två delar; i del två kollar de mer detaljerat på hur Granger-kausalitetstestet funkar genom detaljstudier av Oxleys (1993) studie av Portugal och Henriques och Sadorskys (1996) studie av Kanada. I abstract sammanfattar Giles och Williams vad de kommer fram till:
"We focus on robustness to the method adopted to deal with nonstationarity, including the choice of deterministic trend degree. We show that different noncausality outcomes are easy to obtain, and consequently we recommend that readers interpret the empirical ELG literature with care. Our analysis also highlights the importance of examining the robustness of Granger noncauality test results to avoid spurious outcomes in applications."
Referens
Judith A. Giles and Cara L.Williams (2000) "Export-led Growth: A Survey of the Empirical Literature and Some Noncausality Results, Part 1" & "Part 2", papers
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar