fredag 15 april 2022

Voting Rights Act och dess politiska effekter

 
president Lyndon B. Johnson med Martin Luther King och Rosa Parks 
vid signerandet av Voting Rights Act 6 augusti 1965
foto från Wikipedia

 

1965 genomfördes i USA Voting Rights Act. Denna syftade till att avskaffa de facto begränsningar för svarta amerikaner i Södern att registrera sig som väljare och delta i politiska val. Antalet svarta väljare som var registrerade ökade i delstater i Södern som haft literacy tests från 33,8 till 56,5 procent mellan 1964 och 1968, och i delstater i Södern utan dessa test från 60 till 71,4 procent. Martin Luther King skrev några månader innan lagen infördes att‘‘Voting is the foundation stone for political action. With it the Negro can eventually vote out of office public officials who bar the doorway to decent housing, public safety, jobs and decent integrated education.’’ Nationalekonomerna Elizabeth U. Cascio (Dartmouth) och Ebonya Washington (Yale) undersöker i en artikel från 2014 vilka effekter VRA hade på delstaternas offentliga utgifter, närmare bestämt på om de efter 1965 började spendera mer i distrikt där många svarta bodde. Det finns tidigare forskning som visar att bredare rösträtt gett större statlig omfördelning (Filker, Kenny och Morton 1991), och att införandet av strikta rasistiska begränsningar av svarta amerikaners rättigheter i slutet av 1800-talet minskade offentliga utgifter, t ex på utbildning för svarta barn (Margo 1990; Jones, Troesken och Walsh 2012; Naidu 2012), och att mer rösträtt ökat delstatliga utgifter (Husted och Kenny 1997; Lott och Kenny 1999; Miller 2008).

Cascio och Washington diskuterar två teoretiska mekanismer genom vilka mer rösträtt för svarta borde ge mer offentliga resurser till svarta. Den första är att om en grupp väljer politiker ur ens egen grupp/community så kommer den politikern företräda sin egna grupp. I fallet Södern på 60-talet så laggade dock väljandet av svarta politiker rejält även efter 1965; det valdes t ex inga svarta guvernörer i Södern. Den andra mekanismen är från "the distributive politics literature" och säger att politiker fördelar statliga utgifter till antingen sina kärnväljare eller till swing voters som de vill vinna. Cascio och Washington menar att de inte har tillräckligt detaljerade data för att kunna testa mekanismen mer detaljerat, men att anekdotisk evidens tyder på att det var så det fungerade: en del vita politiker i Södern använde en segregationistisk retorik för att vinna vita väljare, men ökade också de offentliga utgifterna i svarta områden för att vinna väljarna där. Till och med ökänt rasistiska politiker som Alabamas guvernör George Wallace och senatorn Strom Thurmond från South Carolina kunde använda ett sådant dubbelspel. (s. 384-385)

Den historiska bakgrunden är att delstaterna i Södern 1890 började införa ett intrikat system för att kontrollera och begränsa antalet registrerade väljare:

"a combination of elaborate registration systems, multiple voting box arrangements, all-white primaries, poll taxes, and literacy tests, among other creative legislation, that prevented blacks from participating in local, state, and federal elections. Although historians debate whether the legislation was motivated by racism or partisanship, and whether the resulting disenfranchisement of some poor whites was intentional, there is no debate over whether blacks were the primary targets of suffrage restriction. In fact, those in favor of such legislation proclaimed their intentions: ‘‘I told the people of my county before they sent me here that I intend . . . to disenfranchise every negro that I could disenfranchise under the Constitution of the United States, and as few white people as possible,’’ said one participant at Virginia’s 1901–2 Constitutional Convention. The targeting was effective: the percentage of Southern blacks registered to vote remained in the single digits for the next 50 years." (s. 386)
1960 fanns det två stora hinder kvar för att rösta i Södern: poll tax, och literacy test. Poll taxes blev mindre viktigt över tid; 6 av 11 Sydstater avskaffade dem innan Högsta domstolen tvingade dem att göra det 1966. Literacy test var däremot fortfarande viktigt i början av 1960-talet. Runt sekelskiftet 1900 kunde många svarta amerikaner inte läsa och uteslöts på så sätt från röstning; när en större andel blev litterata la politikerna till fler krav på tester av karaktär, medborgerskap med mera för att fortsätta utesluta folk. Att denna metod fungerade för att utesluta afrikan-armerikaner beror på att den ‘‘opened the way for discretionary abuse, which was, in fact, the whole point’’ (Valelly 2004). Även svarta med college-utbildning kunde i detta system klassificeras som "illiterata" och därmed förnekas rösträtt. Lyndon B. Johnson pekade på exakt detta problem i sitt "We Shall Overcome"-tal till Kongressen efter "Bloody Sunday" inträffade när medborgarrättsaktivister på väg från Selma till Montgomery blev attackerade och misshandlade.
 
Cascio och Washingtons utfallsvariabel är "per capita transfers from state governments to local governments." Census of Governments har samlat information om detta var femte år, och C och W använder dessa data för vart femte år från 1957 till 1982. Före VRA stod dessa statliga transfereringar för 37 % av inkomsterna för lokala styren i Södern, varav ungefär tre fjärdedelar gick till skolor. Överlag så ökade statliga transfereringar till delstater som haft literacy tests som avskaffats från $359 1957/62 till $765 1977/82 (i fasta priser, 2009 års solldars), och i delstater som inte haft sådana tester (Texas, Tennesee, Florida och Arkansas), från $319 till $670. (s. 391) Det finns tyvärr inga systematiska data för hur stor andel av möjliga väljare som registrerats. Istället använder de faktiskt valdeltagande på county-nivå, fråm 1952 till 1980. De har en ganska utförlig diskussion av mätproblem med de offentliga utgifterna som går till olika counties.

Diagram 1 visar att delstatliga utgifter ökade mer i de sju Sydstater där hindren mot röstning togs bort 1965, än i de fyra dito som inte hade sådana restriktioner 1965.


De diskuterar innebörden av vad som syns i Diagram 1 så här:
"The solid circle at about 0.01 for 1952 in Figure I, Panel A indicates that in states with literacy tests, each percentage point increase in county black share was associated with a 1% decrease in the turnout rate for the 1952 presidential election. In comparison states (open circles), the slope coefficient on black share is also negative in 1952, but not as steep, as might be expected given fewer restrictions on the black franchise in these states at this time. These slopes remain quite stable through the 1960 election but flatten out in the treatment and comparison regions alike in 1964, the last election before the VRA. The fact that the relationship between black share and voter turnout was already weakening prior to the VRA points to the need for a comparison group, and the comovement of this relationship in the treatment and comparison states in the pre-VRA period supports the suitability of the comparison states that we have chosen." (s. 398)
Skillnaderna i valdeltagande och "state transfers" är statistiskt signifikant för mät-åren efter 1964. De kontrollerar också för en rad andra möjliga förklaringar, som förändring i skolors sammansättning och skolpolitiken, eller ifall NAACP var starkare i just de counties som fick större omfördelning (dvs de i delstater med avskaffade literacy tests), eller ifall olika intensitet i hur påverkade counties var av mekaniseringen av bomullsproduktionen. De kollar också på utjämningen av valdistrikts storlek efter en dom i högsta domstolen 1962, och avskaffandet av poll taxes.

I slutsatssektionen sammanfattar de studien så här:
"The VRA removed literacy tests as a barrier to black citizens’political participation in 7 of 11 Southern states. As a result, black enfranchisement increased markedly. Because of residential segregation, changes in the share of county residents who were newly enfranchised varied within a state across localities—spatial variation that we exploit to examine the effect of enfranchisement on the distribution of state resources. We test for larger post-VRA shifts in the distribution of state transfers toward localities with higher black population shares in Southern states where literacy tests were suspended in 1965 than in other states in the former Confederacy. We demonstrate that not only did enfranchisement in higher black share localities increase relatively more in treatment states following the act’s passage, but that state transfers to these localities increased relatively more as well. In other words, the same black communities that saw an increase in enfranchisement-driven turnout saw an increase in their share of the state resource pie. We rule out competing explanations—drawn from contemporaneous historical events and the public resource distribution literature—for the change in state transfers. We also present evidence of increases in the relative share of black teenagers enrolled in school and improvements in the quality of black children’s educational experiences generally, further supporting the contention that these funds were targeted toward black citizens.
We posit that the causal link runs from enfranchisement to resource receipt, a conclusion that is consistent with theoretical models of distributive politics in which politicians target resources to identifiable and politically persuadable interest groups to earn their electoral support...." (s. 423)


referens

Elizabeth U. Cascio och Ebonya Washington (2014) "Valuing the vote: the redistribution of voting rights and state funds following the Voting Rights Act of 1965", Quarterly Journal of Economics 379-433. Läs här.

Inga kommentarer: