I början av 1980-talet var Sverige som mest jämlikt sett till inkomstfördelningen, mätt med Gini-koefficienten eller de tio procenten med högst inkomsters andel av de totala inkomsterna. Så här i efterhand kan vi se att Sverige och de skandinaviska länderna i början av 1980-talet i princip uppvisar de mest jämlika inkomstfördelningarna som har uppmätts. Det är ju intressant att fundera på hur folk som var med då tänkte på detta medan det höll på. Därför är det väldigt intressant att tre norska sociologer, Colbjørnsen, Birkelund och Hernes år 1987 publicerade en studie där de hävdade just att klass-samhället var på väg att förvinna i Norge. Deras bok hette Klassesamfunnet på hell, och trettio år senare återkommer sociologerna Maren Toft och Magne Flemmen till denna studie och frågar sig: "Var klassesamfunnet noen gang på hell?"
Colbjørnsen, Birkelund och Hernes var förstås inte unika i att ifrågasätta klassbegreppets relevans på 1980-talet. Daniel Bell hade bland sociologer fått före med sin teori om det postindustriella samhället (1973); Zygmunt Bauman hävdade 1982 att klassbegreppet döljde mer än det belyste, Ulrich Beck menade 1986 att "risksamhället" var en modernitet som gick "bortom klass och status". Analyserna var olika men man menade att den industriella produktionen var mindre viktig nu, och att klassidentet och klassröstning blivit mindre viktigt.
CBH menade att Norge 1987 inte var något klassamhälle, i bemärkelsen att «spenningsforholdet mellom klassene er den viktigste drivkraften bak fordelingsmønstre, sosiale konflikter og sosial endring» De menade att «selv om klassegrensene gir opphav til økonomisk ulikhet av et visst omfang, kommer en stor del av klasseskillene til uttrykk som forskjeller mellom kjønn, yrker og utdanningsgrupper». Underlaget för detta argument var multipla regressionsanalyser där de kunde visa att klasstillhörighet som bestämningsfaktor bakom inkomst förlorade i signifikans när man kontrollerade för yrke och utbildning.
CBH menade att Norge 1987 inte var något klassamhälle, i bemärkelsen att «spenningsforholdet mellom klassene er den viktigste drivkraften bak fordelingsmønstre, sosiale konflikter og sosial endring» De menade att «selv om klassegrensene gir opphav til økonomisk ulikhet av et visst omfang, kommer en stor del av klasseskillene til uttrykk som forskjeller mellom kjønn, yrker og utdanningsgrupper». Underlaget för detta argument var multipla regressionsanalyser där de kunde visa att klasstillhörighet som bestämningsfaktor bakom inkomst förlorade i signifikans när man kontrollerade för yrke och utbildning.
Referens
Maren Toft och Magne Flemmen, "Var klassesamfunnet noen gang på hell?", Norsk Sosiologisk Tidsskrift Årgang 3, nr. 2-2019, s. 137–155
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar