Orsaker till Storbritanniens industriella revolution

Les Oxley och David Greasley är två av ekonomisk historia-forskningens mest skamlösa utövare av salami publishing. De sysslar med tidsserieekonometri som vector autoregression, Grangertester och kointegration (jfr översikten här och inlägget om lönehistoria här), och applicerar dessa utan något analytiskt djup på historiska data från olika länder, vilket leder till orimligt många publikationer. Så kan de frama en artikel från 1998 om "orsaker till den brittiska industriella revolutionen" med att säga att forskarna (Mokyr, O'Brien, Deane och Cole, Berg och Hudson m fl) är oeniga och att

Greasley and Oxley (1994a. 1994b, 1996) utilize modern time series analysis to discern discontinuity in the Crafts- Harley industrial output series for the period 1780-1851, and argue the result favours the existence of a British industrial revolution. They argue that the decisive qualitative characteristic of British industrial growth between 1780 and 1851 was that output innovations had permanent effects, reflecting the frequency and persistence of technological shocks. Their finding that industrial production appears integrated of order one, I(1), between 1780 and 1851, but I(O)during earlier and subsequent years, provides a defining characteristic for the industrial revolution and opens a route to investigating its causes by providing a foundation for two variants of robust cointegration-based causality tests.

Berrill (1960) och andra brukade argumentera för att den brittiska industriella revolutionen var exportledd, men en ny ortodoxi etablerades av Deane och Cole (1969) och McCloskey (1981) som betonade de inhemska faktorernas betydelse. (Jfr debatten i Sverige.) O'Nrien och Engerman (1991) och Zahediah (1994) försöker återetablera exportledd-tillväxt-tesen, medan Komlos (1990) och Simon (1994) argumenterar för att det var befolkningstillväxten som var den viktigaste variabeln. De hävdar att dessa debatter oftast bygger på kvalitativa mätfrågor och mikroekonomsika förklaringar, medan de själva använder makroserier... Suck. Engle och Granger (1987) visar att om två tidsserier är kointegrerade så råder ett kausalt förhållande i åtminstone en riktning. Sådana kausalitetstester har använts av Hatton och Lyons (1983) för att testa tesen om exportledd tillväxt, och av Tsoulouhas (1992) om länken mellan befolkning och tillväxt. Detta paper testar för Grangerkausalitet i industriell produktion, befolkning, reallöner, utrikeshandel och "teknologisk aktivitet" i Storbritannien från 1780 till 1851. Greasley och Oxley (1994a, 1994b, 1996) har kollat på när den industriella revolutionen hände, nu ska det handla om varför.

Sjukt nog för en så databeroende artikel, och med tanke på hur kontroversiella historiska data brukar vara, så är hela data-diskussionen ett appendix som är 14 rader långt, halvspalt! (s 1397) Industriproduktionsserien är Crafts och Harleys (1992) "best guess"-skattningar (...), patentdata är från sullivan (1989), reallöner är från Crafts och Mills (1994), befolkningsdata är från Wrigley och Schofield (1989), handelsdata är från Mitchell och Deane (1962). Om reallöner säger de inte ens för vilken sektor lönerna kommer ifrån eller vad för typ av anställda!

De har fem hypoteser att testa: (1) exportledd tillväxt, där exporttillväxt leder/orsakar tillväxt i produktion. (2) teknologiska faktorer: patent leder produktionstillväxt. (3) befolkningstillväxt leder produktionstillväxt. (4) domestic factors (general), som de förklarar så här:

"Domestic factors (general): other domestic factors including for example wages and the change in domestic demand, are seen as contributing to a domestically determined revolution. Clearly population growth could be included in this category, although it is generally assigned a separate potential route of influence. Supporters of the domestically determined growth include Deane and Cole (1969) and McCloskey (1981). Such authors' views are often contrasted with supporters of the ELG hypothesis, and (i) and (iv) could be regarded as two of the main competing explanations of the industrial revolution. In testing (iv) data on real wages taken from Crafts and Mills (1994) are utilized to test whether real wage levels, or rates of growth, caused industrial production or vice versa." (s 1388)

och (5) att importer orsakar exporttillväxt, som Deane och Cole (1969) menar utifrån imperiets historia.

Metoden är Grangerkausalitetstester, och de säger att två saker är viktiga att tänka på: (1) att antalet laggar inte ska väljas ad hoc, och (2) om inte kointegration föreligger så kan man få spuriösa resultat om orsaksförhållanden (s 1389).

Unit root-tester visar att alla variabler 1780-1851 är icke-stationära. (s 1391) De använder Johansenmetoden för att testa för kointegrationen. De finner antingen bivariat eller multivariat kointegration för alla variabler utom importer. De finner ingen effekt av exporter på tillväxten, men däremot en tydlig effekt av lönetillväxt! De har dock noll analytisk diskussion.

Referens

Oxley, Les och David Greasley (1998) "Vector autoregression, cointegration and causality: testing for causes of the British industrial revolution", Applied Economics.

Tidigare på bloggen: "Den första industriella revolutionen och ekonomer" (om Crafts 1996 och Voth 2003).