Finansialisering: en forskningsöversikt

"Finansialisering" är en term på högsta mode i samhällsvetenskapen idag och jag har tidigare bloggat här om finansialiseringsanalyser av sociologen Krippner (2005) och ekonomen Stockhammer (2004). Detta inlägg går igenom en forskningsöversikt som publicerades i Socio-Economic Review förra året och som är skriven av statsvetaren Natascha van der Zwan från Institute of Advanced Labour Studie (AIAS) i Amsterdam (numera är hon i Leiden). Hon konstaterar också i början av artikeln att intresset vuxit mycket kraftigt sedan det sena 1990-talet, och pekar bl a på ett specialnummer av tidskriften Economy and Society som viktigt. Där deltog bland annat reguleringsteoretikerna Aglietta ("Shareholder value and corporate governance") och Boyer ("Is a finance-led growth regime a viable alternative to Fordism?") och hävdade att den keynesianska kompromissen hade ersatts av en finansledd ekonomi. Att specialnumret var i en vänsterinriktad heterodox tidskrift är typiskt; andra liknadne tidskrifter som Review of International Political Economy och Competition and Change är också viktiga för debatten, även om den sedan finanskrisen också kommit in i mainstreamtidskrifter, som Tomaskovic-Devey och Lins (2011) artikel i American Sociological Review.

van der Zwan diskuterar tre approacher till finansialisering: (1) f som ny ackumulationsregim, en approach utifrån den franska reguleringsskolan och studier som Boyer (2000). Så här förklarar hon denna approach: 

"To regulationists like Boyer (2000), a finance-led growth regime began to develop in response to declining productivity in the late 1960s, when the relationship between rising wages and demand for industrial production became severed. In its stead developed an alternative regime that combined flexible labour markets with the expansion of credit, among other things, to sustain consumption in the face of stagnating real wages.2 Although often associated with the Regulation School, the accumulation approach described in this paper includes a broader group of scholars: post-Keynesianeconomists, economic sociologists and critical international political economists have explored the relationship between the declining profitability of manufacturing and the growing financial activities of non-financial firms. There is a strong Marxist slant in this literature, with multiple scholars drawing on Hilferding’s (1981 [1910]) account of early twentieth century finance capitalism. Closely connected are post-Keynesian analyses that place the figure of the rentier—the functionless investor—at the centre stage of an inherently unstable financial system." (s 101f)

Approach (2) är en som fokuserar påden ökade dominansen för shareholder value i näringslivet. Detta står för corporate governance där företagets enda eller dominerande mål är att leverera avkastning till aktieägarna, och enligt Aglietta (2000) har s.v. blivit "the norm of the transformation of capitalism". Dessa forskare har bl a studerat VD-ersättningar, företagsomstrukturering, aktieägaraktivism och -beteende, och spridningen av shareholder value-ideologin från USA till andra länder. Approach (3) kallar van der Zwan "financialization of everyday life", och denna kommer från "social accounting" och "cultural economics". Finans framstår här i foucauldianska termer som en "governmentality". Alla tre approacher har det gemensamt att de är kritiska;

"Finance becomes politicized in this scholarship: its practice is not the neutral allocation of capital, but rather an expression of class, a control mechanism, or even a rationality associated with late twentieth-century capitalism." (s 102)

van der Zwan argumenterar för att finansialiseringsforskningen har konsekvenser för flera andra forskningslitteraturer. Ett, den ifrågasätter neoklassiska antaganden om fria marknaders förmåga att disciplinera och ordna socialt beteende. Å andra sidan visar den också på statens roll i att skapa och forma finansmarkander under efterkrigstiden så ifrågasätter bilden av efterkrigstidens stat som "inbäddande". Två, finansialiseringsforskningen påvisar relevansen av ett klassperspektiv och hur klass och ojämlikhet är centrala drag i dagens finansialiserade ekonomi. Tre, finansialiseringsforskningen "bring a more complex understanding of contemporary capitalism to institutionalist schools of thought byemphasizing the tensions and inconsistencieswithin contemporary capitalismsover global trends or national categorizations." (s 103) Detta är en kritik mot Varieties of Capitalism och liknande institutionella skolor som betonar nationella skillnader och persistens över tid, en kritik som liknar den som Wolfgang Streeck (2010) lanserat från ett annat håll. (s 115)

Referens

van der Zwan, Natascha (2014) "Making sense of financialization", Socio-Economic Review 12: 99--129.