Man pekar ofta på att världskrigen ökade kvinnornas möjligheter på arbetsmarknaden i Europa och USA: eftersom männen i stridför ålder var borta i militären, eller till och med döda, så behövde andra grupper, som yngre män, äldre män eller kvinnor, fylla arbetskraftsbehoven på hemmafronten. Nationalekonomerna Jörn Boehnke (UC Davis) och Victor Gay (Toulouse) presenterar i en artikel från 2022 i och för sig analysen av ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande över tid som att det framför allt i Claudia Goldins anda fokuserat på teknologi som långsiktig drivkraft (s. 1210), men det verkar långsökt att hävda att inte många studier också fokuserat på krigen. I sin litteraturöversikt diskuterar de också en rad sådana studier, framför allt om USA och andra världskriget: Goldin 1991; Acemoglu, Autor, and Lyle 2004; Goldin and Olivetti 2013; Doepke, Hazan, and Maoz 2015. Evan Rose (2018, JEH) visar i en nyare studie, säger de, att resultaten inte verkar varit omedelbara och inte så starka som tidigare studier sagt.
Franska historiker har också varit skeptiska mot idén att WW1 fungerade som en befrielsefaktor (engine of liberation) för kvinnor, säger de med referens till Thébaud 2013 som hävdar att hundratusentals kvinnor visserligen arbetade i industrin under kriget, men att detta var en "parantes" och att de därefter gick tillbaka till hushållsarbetet. [1]
Ekonomisk teori om hushåll säger att när det råder en brist på män så kommer det implicita marknadspriset på kvinnors hushållsarbete faller, vilket gör det mer attraktivt för dem att arbeta på arbetsmarknaden (Chiappori 1992; Grossbard 2014). Detta har ekonomer utforskat med variationer i kohortstorlek, utvandringsmönster och liknande, och förstås så innebar också WW1, där 1,3 miljoner franska män dog i strid, att könsbalansen försköts i det franska samhället. Figur 2 visar att regioner (de har data för 87 regioner) som led större förluster i kriget såg större ökning av kvinnors förvärvsarbete mellan folkräkningarna 1911 och 1921, medan de inte såg någon sådan trend före kriget, 1901-1911. Figur 3, kartan som jag klistrat in längst upp, visar fördelningen av dödligheten.
Det är visserligen inte så, säger de, att sannolikheten att dö i kriget var slumpmässig i förhållande till ens hemregions ekonomiska karakteristika, för den franska staten tog ut fler män från mer agrara regioner, för att inte hämma den för kriget viktiga industrin allt för mycket. (s. 1217-1218) Men mönstret är, och det är det viktiga, inte korrelerat med förändringar i kvinnors arbetskraftsdeltagande före kriget. De belägger också detta på ett mera formellt ekonometriskt sätt (avsaknad av pre-trends). De använder också en instrumentvariabeldesign som använder arméns olika träning av olika kohorter och hur detta påverkade dödligheten. (s. 1225-1228)
Deras kvantitativa resultat säger att "In départements that experienced military death rates of 20 percent rather than 10 percent, female labor force participation increased by 11 percent relative to pre-war levels." (s. 1238) Denna skillnad består under mellankrigstiden och de menar att den beror på krigets effekter på demografin (det blev svårare för kvinnor i mer drabbade regioner att gifta sig) snarare än på efterfrågan i företagen (att man ersatte män med kvinnor). De avslutar med en intressant diskussion om vad som är kontextspecifikt med resultaten och i vilken grad resultaten kan överföras till andra kontexter:
"the response of female labor to sex ratio imbalances we identify was arguably amplified by the historical context in which it occurred—most women were not in the labor force at the time, and low-skilled jobs in the manufacturing sector were increasingly available because of the transition toward Taylorism during the interwar period (Downs 1995). As a result, changes in marriage market conditions profoundly affected the extensive margin of female labor. Analyzing the impact of WWI military fatalities on female labor across countries with different characteristics might be crucial to better understand dependencies between the mechanisms we highlight and the historical context and to gauge the external validity of our findings." (s. 1238)
Några år senare kom Carl P Kitchens och Luke P Rodgers, nationalekonomer vid Florida State University, med en ny artikel i frågan. Här handlar det dock inte direkt om krigets dödlighet utan om effekter på demografin och kvinnors arbete av den prisboom på mat som kriget ledde till. Kitchens och Rodgers studerar perioden 1910-1930, en period när fertiliteten föll med 29 procent i USA, en ungefär lika stor förändring som baby boomen efter WW2, fast i andra riktningen. Detta relaterar de alltså till jordbrukets utveckling med en mer än fördubbling av jordbrukspriserna och mer än 70 procents ökning av intäkterna i jordbruket i det sena 1910-talet. Prisboomen ledde till optimism bland bönder och jordpriserna steg (en avspegling av förväntad god avkastning i framtiden), men efter kriget och Versaillesfreden kom en (för bönderna och för många företagare) brutal deflation igen.
Kitchens och Rodgers har -- vad jag kan se -- lagt ner stor möda på att skapa ett dataset som ger hur beroende varje county i USA var av olika jordbruksprodukter och deras prisutveckling. Detta relaterar de till demografiska datata, först födslar sedan 1910 på county-nivå, sedan 1930 årss folkräkning som ger varje vuxen kvinnas historia av att föda barn (eller inte), och folkräkningarna 1910 och 1920 som tillsammans med den 1930 ger olika personers demografiska beteende, i counties med olika ekonomiska förutsättningar.
Resultaten säger att de höga jordbrukspriserna skapade fler jobb för kvinnor i jordbruket och att detta ledde till att kvinnor, framför allt kvinnor från fattigare bakgrund, födde färre barn och gifte sig senare än vad kvinnor i mindre påverkade regioner gjorde (eller: förändrade sig åt det hållet). De avslutar sin artikel med en mild policyrekommendation för samtida utvecklingspolitik i fattiga länder: "As policymakers consider potential responses to the many challenges that declining fertility presents to existing social programs, the results of this paper serve as a reminder that gender-specific changes to opportunity costs are central to the discussion. Put another way, there is more to the relationship between income and fertility than just income effects." (s. 3003)
referenser
Jörn Boehnke och Victor Gay (2022) "The Missing Men: World War I and Female Labor Force Participation", Journal of Human Resources.
Carl T Kitchens och Luke P Rodgers (2023) "The Impact of the WWI Agricultural Boom and Bust on Female Opportunity Cost and Fertility", The Economic Journal, Volume 133, Issue 656, November 2023.
fotnoter
[1] De refererar här också studier om demografiska effekter: "Implications of WWI in France for marriage and fertility outcomes have also been the subject of recent research. Most related to our article, Abramitzky, Delavande, and Vasconcelos (2011) show that women in regions that experienced greater military death rates faced deteriorated post-war marriage prospects.4 To explain post-war patterns in fertility and female marriage choices, Vandenbroucke (2014) and Knowles and Vandenbroucke (2019) build and calibrate models of fertility choices and marital matching. All three studies rely on military fatalities data from Huber (1931, p. 426), which are only available across 22 regions and the accuracy of which has been challenged by historians (Prost 2008). Besides studying alternative consequences of the war over a longer time horizon, our analysis employs a measure of military death rates that builds upon the collection of 1.3 million individual military records (Gay and Boehnke 2020). Our measure is therefore more accurate than that in the literature as it varies across 87 units rather than just across 22. In fact, we show that variation in the Huber (1931) data is insufficient to precisely identify the effect of WWI military fatalities on female labor force participation."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar