Man brukar säga att i Sverige så emigrerade mellan 1870 och 1914 ungefär en fjärdedel av befolkningen till Amerika. Med det så kvalificerar vi oss till en topplacering i Europas emigrationsliga under perioden. Jag brukar säga till mina studenter att de fyra länder som såg störst del av befolkningen emigrera var Irland, Italien, Norge och Sverige, ungefär i den ordningen. En referens som jag brukar använda, som dock inte presenterar riktigt så användbar kumulativ statistik utan statistik decennium för decennium är Timothy Hatton och Jeffrey Williamsons gamla NBER-working paper från 1992, "What Drove the Mass Migrations from Europe in the Late Nineteenth Century?". (Publicerad som artikel i Population and Development Review, 1994.)
Ett bredare kumulativt mått kommer från Wikipedia men är i absoluta tal, inte relaterat till befolkningen:
De länder som framträder som viktiga här utanför min lista på fyra länder är Tyskland, Storbritannien, Österrike-Ungern och Ryssland. Fyra väldigt folkrika länder, så inte lika högt i per capita-rankings som är mer intressanta från emigrationsperspektivet, även om absoluta tal är mer intressant från USA-immigrationsperspektivet. En annan aspekt är att emigrationen från Tyskland och Storbritannien var mer utspridd över tid, med större inslag från perioden före 1870, som jag inte är lika fokuserad på.
Faktum är att en annan av Jeffrey Williamsons artiklar om emigrationen kanske är mer användbar: "Convergence in the age of mass migration", med Alan M. Taylor, publicerad i European Review of Economic History 1997. Denna tabell, återgiven nedan, innehåller den kumulativa utvandringen 1870-1910 i procent av befolkningen. Här har Irland störst emigration, 36 procent, Italien näst störst, 31 procent, Norge tredje störst, 19 procent, och Sverige fjärde störst, 15 procent.
Olikheterna mellan de fyra toppländerna är uppenbara, vilket gör att jag alltid är skeptisk till förklaringar till t ex den svenska välfärdsstaten eller arbetarrörelsens uppgång som fokuserar på emigrationen. Om det nu var emigrationen i sig som gjorde det, varför såg inte Irland eller Italien samma utveckling? Här spelar scope conditions uppenbart en stor roll, eller kanske vad makroekonomerna kallar "the missing intercept problem" i identifikationsrevolutionens mikroekonomiska designer.
Utifrån detta är det ju särskilt intressant ur ett svenskt perspektiv att kolla på forskningen om emigrationen från de andra länderna och inte minst då Irland och Italien. 2019 publicerade Rowena Gray (UC Merced), Gaia Narciso (Trinity College Dublin) och Gaspare Tortorici (då TCD, nu Luxemburgiska myndigheterna) en mycket intressant artikel om emigrationen från Italien. De fokuserar inte på emigrationens konsekvenser, som i studier av hur emigrationen påverkade löner eller politiken, utan på emigrationens drivkrafter. Närmare bestämt på effekterna av den jordbruksomställning som följde på inflödet till Västeuropa av billigt spannmål från Ryssland och Amerika på 1870- och 1880-talen, drivet av de nya, effektiva transportmetoderna järnvägar och ångbåtar. Intressant nog så är deras analys av spannmålschocken hade den exakt motsatta effekten på emigrationen som jag tänker mig att den hade i Sverige!
Gray, Narciso och Tortorici säger att spannmålschocken, som gjorde produktion av vete, råg och annat spannmål i Italien mindre lönsamt, minskade emigrationen genom att den gjorde att italiernarna i mer spannnmålsproducerande områden fick mindre pengar över och därför fick svårare att ha råd med en biljett med båten till USA. Det var alltså likviditetsproblem som styrde. Jag skulle förvänta mig det motsatta: att spannmålschocken skulle öka emigrationen från de mer drabbade områdena genom att skicka signaler om att det inte var värt att stanna.
Det finns tidigare studier av emigrationen på nivån 16 regioner -- Gomellini och Ó Gráda (2013) -- och så en analys av Hatton och Williamson (1998) som använder 69 provinser, men bara för två folkräkningsår, 1901 och 1911.
referenser
Rowena Gray, Gaia Narciso och Gaspare Tortorici (2019) "Globalization, agricultural markets and mass migration: Italy, 1881–1912", Explorations in Economic History 74:101276.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar