Den höga arbetslösheten är säkerligen en av de saker som folk associerar allra mest med mellankrigstiden i Europa. Det brukar då ofta handlar om 1930-talet och den stora depressionen, med bilder av Wall Street-kraschen, soppkök och arbetslösas demonstrationer, men ekonomisk-historiker vet att 1920-talet i många länder (t ex i Sverige) såg lika stor arbetslöshet [1], framför allt under och efter den våldsamma deflationen vid mitten av decenniet. Diagrammet ovan, från ekonomisk-historikern Meredith Paker (då vid Grinnell College, nu i Oxford), visar att arbetslösheten i Storbritannien år 1926, året för storstrejken, var runt 15 procent, medan den 1931-1932 nådde höjdpunkter mellan 20 och 25 procent. [2]
Paker förklarar syftet med sin artikel, publicerad i European Review of Economic History 2024, rakt och enkelt: "The aim of this paper is to explore the gender, industrial, and spatial concentration of interwar unemployment. Is there significant heterogeneity across these lines, and if so, who benefited and who lost out?" Hennes artikel bygger på finfördelad månadsvis statistik på arbetslösheten 1923-1926, uppdelat på 100 branscher och på kvinnor och män, från Ministry of Labour och publicerad i Labour Gazette, antagligen motsvarande Sociala Meddelanden i Sverige.
Hennes resultatdiskussion börjar med att konstatera att år 1931 (då en folkräkning utfördes) befann sig 5,6 miljoner kvinnor i arbetskraften. De var därmed 30 procent av den totala arbetskraften, men kvinnornas arbetslöshet har knappt diskuterats i litteraturen om mellankrigstidens arbetslöshet.
referens
Meredith M. Paker (2024) "Industrial, regional, and gender divides in British unemployment between the wars", European Review of Economic History 28: 475-516.
fotnot
[1] Paker talar i sin bakgrundssektion om en "global depression" 1921. (s. 477)
[2] Det är viktigt att beakta att statistiken här bara handlar om arbetare som var med i en arbetslöshetsförsäkring. En del sektorer var i Storbritannien under perioden uteslutna ur a-kasse-systemet eftersom man ansåg deras risk för arbetslöshet som låg: jordbruk, skogsbruk, trädgårdsarbete, husliga tjänster, den offentliga sektorn, armén och skolorna. Den offentliga statistiken, som bygger på de som var med i försäkringen, överskattar alltså arbetslösheten något. (s. 480) Detta liknar situationen i Sverige: se t ex Jakob Molinders working paper "Why Was Unemployment so Low in Postwar Sweden? An Analysis with New Unemployment Data by Manufacturing Industry, 1935-1948" (2019).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar