Vilka är topprocenten i Europas inkomstfördelning?

 

Mycket forskning har de senaste tjugo åren ägnats åt inkomstfördelningen mätt som andelen av inkomsterna som går till den procent som tjänar mest, eller den tiondel som tjänar mest. Men vilka är de här anonyma toppercentilerna eller toppdecilerna? OECD-ekonomen Oliver Denk kartlägger i ett paper från 2015 topprocenten i 18 europeiska länder.

Han använder en Eurostat Structure of Earnings Survey (SES) från 2010 som har information för 10 miljoner anställda i Europa (6 % av de anställda i dessa länder), inlämnad från arbetsgivarna. Här täcks alltså bara anställda, inte egenföretagare. För att se till att resultaten är representativa för de anställda i stort så jämför Denk också med några nationella studier, som en av Brewer, Sibieta och Wren-Lewis (2014) om Storbritannien. SES-datat verkar i vilket fall vara representativt för topprocenten i arbetsinkomster och bland de anställda, medan det förstås inte gör ett bra jobb med att täcka kapitalinkomster och egenföretagare.

Huvudresultaten är följande karakterisering av toppercentilen i Europa.

"The top 1% tend to: be in the 40s and 50s; be men; have a tertiary education degree; work in finance, manufacturing, or wholesale and retail; and be employed as chief executives or in other senior management positions. 70% among the top 1% are between 40 and 59 years old, while workers in this age group make up half of all other employees. 80-85% among the top 1% are men versus 50-55% among the bottom 99%. The share of men among the top 1% exceeds 90% in two countries: Germany and Luxembourg. 80-85% among the top 1% completed tertiary education, compared with 30-35% among the bottom 99%. Half of the top 1% are employed in finance, manufacturing, or wholesale and retail. 15% of them are chief executives or senior officials and another 45% corporate managers. " (s. 7)

Diagrammen märkta E och F ovan visar karakteristiska för den svenska topprocenten (blå staplar, jämfört med botten 99 % i grå staplar) specifikt: deras branscher och deras yrken. Vi ser att det är tillverkningsindustri, handel, finans, "professional services" och sjukvård som dominerar. Sjukvård är en viktig sektor i de 18 ländernas topprocent överlag, säger Denk, och det är väl helt enkelt läkare som det handlar om -- med tanke på att måttet bara gäller för anställda, inte för företagare eller kapitalägare, så är det kanske inte så konstigt att läkare är en hyfsad andel av topprocenten av inkomsterna.

 

referens

Oliver Denk (2015) "Who are the top 1% earners in Europe?", OECD Economics Department Working Papers No. 1274. Läs här (pdf).