Hur väl står sig frontier-tesen?

prärie i Badlands National Park, South Dakota (wikipedia)

"Behind institutions, behind constitutional forms and modifications, lie the vital forces that 

call these organs into life and shape them to meet changing conditions. The peculiarity of 

American institutions is, the fact that they have been compelled to adapt themselves to the 

changes of an expanding people—to the changes involved in crossing a continent, in 

winning a wilderness, and in developing at each area of this progress out of the primitive 

economic and political conditions of the frontier into the complexity of city life. /.../ 

All peoples show development; the germ theory of politics has been sufficiently emphasized. 

In the case of most nations, however, the development has occurred in a limited area; 

and if the nation has expanded, it has met other growing peoples whom it has conquered. 

But in the case of the United States we have a different phenomenon."

Frederick Jackson Turner, 1893

År 1893 lanserade Frederick Jackson Turner (1861-1938) vad som kom att bli en av de mest inflytelserika hypoteserna i US-amerikansk historia, med sitt föredrag "The Significance of the Frontier in American History". Turner betonade att hela landet USA formades av tillgängligheten av fri, oanvänd mark i Väst, mark som man kunde flytta till för att odla upp och leva på. Av detta blev amerikaner lite friare än andra länders medborgare. Historikern Lacy K. Ford ställer i början av sin essä till Frontier-tesens 100-årsjubileum Turners tes mot två andra möjliga tolkningar av USA:s tidiga historia: Charles Beards (1874-1948) fokus på återkommande konflikter mellan agrara intressen och den kommersiella kapitalismen, och Louis Hartz (1919-1986) hävdande att USA redan från början var ett land av liberalt konsensus om liberal demokrati och fria marknader. Hartz tolkning dömer Ford ut helt, som en 1950-talskonstruktion som egentligen säger mest om det kalla krigets 50-tal med "that era's vanilla image of Americans as 'Ike'-voting, 'Lucy'-watching, middle-class conformists".* Beards tes har däremot fortfarande fäste bland USA:s historiker, särskilt de till vänster, som kan fokusera på klasskonflikter, slaveriet med mera. Däremot har den inte fått fäste bland allmänheten för vilka denna bild av USA:s historia inte framstår som särskilt aptitlig; i bredare sammanhang är det den amerikanska exceptionalismen och Turners tes som fortfarande är mest populär; Ford citerar den dåvarande presidenten Bill Clintons ord 1993 om amerikanerna som "a restless, questing, hopeful, people" som exempel. Med referens till Patricia Limericks kritiska bok The Legacy of Conquest: The Unbroken Past of the American West (1987) konstaterar Ford att Turner när han såg US-amerikanerna som ett demokratiskt folk egentligen bara beaktade vita mäns rättigheter; Ford vill dock här beakta Turners tes på dess egna antaganden. (s 147)

På 1970-80-talen växte det fram en stor socialhistorisk litteratur just om the Frontier och de ekonomiska och sociala förhållandena där, med ett väldigt Turnerskt fokus på social rörlighet: kunde man flytta dit -- Ohio, Kalifornien osv -- med två tomma händer, och bli rik? Ford menar att det snabbt etablerade sig eliter också i Väst och att efter någon generation var den sociala rörligheten där inte mycket större än den var i Öst.** Många forskare har också diskuterat ifall amerikanerna på "the frontier" verkligen var sådana "rugged individualists" som Turner hävdade, eller om de kanske samarbetade ganska mycket. Till slut så menar Ford i alla fall att även om förmögenheterna var ganska ojämlikt fördelade också i Väst (om än inte lika ojämlikt som i städer som Boston och New York, eller i Södern), så var ändå möjligheten till en klassresa stor, och två tredjedelar av hushållen ägde jord (s 152). En stor mängd kvantitativ forskning har visat att förmögenheten växte med individens ålder, och att det fanns en "agricultural ladder" där man kunde börja som arbetare som ung och avancera till bonde i medelåldern.*** Överlag så var det ekonomiskt sett en bra idé för amerikaner att flytta västerut på 1800-talet (s 153). En rad forskare är eniga om att US-amerikanerna före inbördeskriget inte gillade att bli lönearbetare, och det verkar som att frontier faktiskt funkade som ett "safety valve" för detta: dit kunde man flytta som en Jeffersonsk "yeoman".****

Var "the frontier" positiv för USA:s demokratiska politik? Det hävdade Turner. Tre generationer av historiker om arbetarklassen under Jacksons era -- Arthur Schlesinger, Edward Pessen, Sean Wilentz -- har hävdat att arbetarna i städerna var lika viktiga pro-demokratiska krafters om "sturdy frontier yeomen". Också studier av rösträtten specifikt har ifrågasatt Turners tes*****, och nyare forskning har visat att frontier-stater inte nödvändigtvis hade generösare rösträttsregler, utan det verkar som att de snarare kom i delstater med stora andelar av befolkningen som från början var utan rösträtt. Svarta män fick rösträtt snabbare i nordöst än i nordväst. Mer substantiellt så präglades politiken i 1800-talets USA enligt Ford av en republikanism där demokratin ansågs grundas i en stor grupp av egenägande, egenförsörjande. Men den ekonomiska och politiska ojämlikheten ökade de facto (jfr Pessen), vilket skapade en motreaktion i form av en egalitär republikanism som motsatte sig oligarkin. Denna egalitarism, säger Ford, kom dock mer ur det revolutionära idéarvet än specifikt från frontier-samhället (s 158f). Tillgängligheten på fri jord på the frontier motverkade proletariseringe som var en el av "marknadsrevolutionen" efter 1812, och möjliggjorde därmed att den egalitära republikanismen kunde fortsätta som huvudsaklig progressiv ideologi, medan industrialisering och en stor lönearbetande klass än så länge inte var omständigheter som kunde dominera samhället.****** Den kanske mest provocerande kritiken av Turners tes kom från New Left-historikern Staughton Lynd på 1960-talet. Lynd pekade på att Turner underskattade slaveriets betydelse, och att han gjorde misstag i att räkna in slavägare som agraria pro-demokrater. Lynd menade att slavägarna ville skydda sitt system och den privata äganderätten, och inte expandera demokratin; för detta projekt sökte de allierade i Nord. Lynd tolkade contra Beard inte konstitutitonen som ett uttryck för industriella intressen över de agrara, utan som en instabil kompromiss mellan kapitalister och slavägare. I Lynd och Barrington Moores analyser gjorde the frontier att denna kompromiss kunde överleva längre, genom att den tillät Nords free labor-economy och Syds slave-labor economy att växa på olika spår. Ford accepterar denna tolkning, och menar t ex att Moore har rätt när han hävdar att utan the frontier som "safety valve" så hade USA kunnat få ett reaktionärt "preussiskt" politiskt utfall, i en allians mellan kapitalism och slaveri. (s 162) På detta sätt, om inte exakt på det sätt som Turner tänkte sig, så var "the frontier" faktiskt avgörande i USA:s historia, konkluderar Ford.

Fotnoter

*Hans referens här är Peter Novick (1988) That Noble Dream: The Objectivity Question and the American Historical Profession (Harvard UP).
**Han refererar till Peter Deckers (1978) studie av social rörlighet i San Francisco och Jeffrey P Browns (1987) dito om Ohio, samt en översiktsartikel om "Frontier Opportunity and the New Social History" av Ralph Mann, från 1984. Och Atack och Bateman (1981).
***Han refererar Winters (1987) om Tennessee, Campbell (1974) om ett county i Texas, Schaefer (1978) om tobaksregionen, Atack och Bateman (1987) om Nord i allmänhet, Barron (1984) om New England, Swierenga (1983), Atack (1988, 1989), Winters (1982).
****Steven Hahn (1983) The Roots of Southern Populism: Yeoman Farmers and the Transformation of the Georgia Upcountry, J Mills Thornton (1978) Politics and Power in a Slave Society: Alabama, 1800-1860, Lacy Ford (1988) Origins of Southern Radicalism: The South Carolina Upcountry, 1800-1860, Harry Watson (1990) Liberty and Power: The Politics of Jacksonian America, Bruce Laurie (1980) Working People of Philadelphia, 1800-1950, Sean Wilentz (1984) Chants Democratic: New York City and the Rise of the American Working Class 1788-1850., Gavin Wright (1982) "American agriculture and the labor market: What happened to proletarianization?", Agricultural History.
***** Chilton Williamson (1960) American Suffrage: From Property to Democracy, 1760-1860 (Princeton) och JR Pole (1966) Poltiical Representation in England and the Origins of the American Republic (London).
******Denna analys bygger Ford på Drew R McCoy (1980) The Elusive Republic: Political Economy in Jeffersonian America (Chapel Hill) och Major L Wilson (1974) Space, Time and Freedom (Westport, CT).

Referens

Lacy Ford, "Frontier Democracy: The Turner Thesis Revisited", The Journal of the Early Republic, 1993.