Vad vet vi om förmögenhetsfördelning före ca 1900? Här samlar jag anteckningar från ett antal studier på detta tema.
Lindert 1986
Peter Lindert presenterar i denna artikel skattningar av förmögenhetsojämlikhet i England från 1670 till 1911. Huvudresultaten är dessa. (1) Från 1740 till 1875 ökade avståndet i ägande av "personal wealth (excluding real estate)" mellan klasserna. "Merchants and persons
of landed title accumulated wealth (and gained income) much
faster than the rest of society over this era of Industrial Revolution.
Middling groups, such as yeomen, shopkeepers, and craftsmen, accumulated
less. The classic image of widening class inequality does fit
these wealth-by-class movements. Yet the middling classes did gain in
real wealth and income and were not replaced by any rising share of
more proletarian occupations." (s 1130). (2) Förmögenhet annan än fastigheter och jord ("real estate") blev mer ojämlikt fördelad. (3) Totalt sett så var förmögenhetsojämlikheten hög i det viktorianska England, men hade inte ökat de tidigare tvåhundra åren. (4) Det som förklarar kombinationen av (1) och (3) är att jord var väldigt ojämlikt ägd redan från början och när dess del av den totala förmögenheten minskade så hade det en jämlikhetsökande effekt. (5) "Focusing on rents, profit rates, and
wage rates as the key to distribution gave the main classical economists
some valid insights into the extraordinarily unequal English economy
in which they lived. Incomes from rents, profits, and wages were
much more segregated across size distribution classes in the nineteenth
century than today. The relative neglect of human capital
differences as a basis for inequality was less serious in a world in which
they accounted for only about 15 percent of national income as compared
with about 52 percent for Britain today. Yet their implicit belief
that a rise in land rents relative to wage rates meant greater inequality
was misleading. Average wealth and income did rise faster for landowners
(and capitalists) than for others over the Industrial Revolution
era, but the shift of population, income, and wealth away from land
was imparting a subtle egalitarian trend even before the classical
treatises were written." (s 1131)
Linderts dataset bygger framför allt på bouppteckningar: "The best starting point is the probate inventory, the only kind of
document that consistently measured wealth for persons from all
classes above paupers." (1131) I England inkluderade dessa dock inte förrän 1894 fastigheter, vilket gör att han måste korrigera för det. Det gör också att hans empiriska del börjar med att bara redovisa "personal wealth", alltså inte med fastigheter. I diagrammet nedan syns denna i 1875 års priser för en rad yrkesgrupper från 1670 till 1875.
Lindert redovisar också toppförmögenhetsandelar. Tabellen nedan redovisar dessa med en korrigering för fastigheter, som ju fattas i bouppteckningarna.
van Zanden 1995
Ekonomisk-historikern
J. L. van Zanden börjar detta mycket inflytelserika paper med att konstatera (eller hävda) att jämförande forskning om inkomst- och förmögenhetsojämlikhet i det tidigmoderna Europa i princip är ogjort. Det finns ett stort antal studier som bygger på framför allt skattedata och ger punktskattningar av ojämlikheten, som framstår som hög och rätt konstant från medeltid till tidigmodern period. Det är dock bara punktskattningar och inget jämförande. Det behövs, säger van Zanden, ett teoretiskt ramverk "that allows for a consistent interpretation of the results of the various case studies". Forskningen om ekonomisk ojämlikhet på 1800- och 1900-talen har "gained a measure of conceptual unity by means of
the Kuznets curve". Kuznets fann en ökning av ojämlikheten under den "moderna ekonomiska tillväxtens" första fas, och därefter en minskning som börjar 1900-1920. På 1970-talet återupplivades denna hypotes av
Lindert och Williamson i deras forskning om USA och Storbritannien. (s 643) Men även efter deras forskning är ojämlikhetens uppsving i Storbritannien under 1800-talets första halva kontroversiell, vilket
Feinsteins recension av Williamsons bok visar. Kaelble och Thomas säger i en nyare översikt över 1800-1900-tals-ojämlikhetsforskning att medan "the 'downswing' of the U-curve" är tydligt belagd, så är det föregivet föregående uppsvinget "still under discussion". van Zanden menar att ökningen av inkomstojämlikheten under 1800-talet bara tydligt visats för Tyskland och Sverige (!) men att Danmark och Norge inte visar någon sådan utveckling.
Han refererar en mängd empiriska studier. 1427 gjordes en förmögenhetsräkning i Toskana som har använts av forskare. Gini-koefficienten för ägande i Florens var 0.79 och toppercentilen stod för 27 procent av ägandet; topp 5 procenten för 67 procent av ägandet. Den nedre halvan i fördelningen stod bara för 3 procent av förmögenheterna! I de mindre städerna var ojämlikheten mindre -- gini-koefficienten var 0.75 i sex städer, 0.71 i Pistoia, och bara runt 0.52-0.63 på landsbygden runt Pistoia. (s 645) Förmögenhetsfördelningen var mycket ojämn i senmedeltida och tidigmoderna Europas städer: gini-koefficienter runt 0.75 var normalt i städer som Lyons (1545), Dresden (1488 och 1502), Freiburg (1445), Konstanz (1450), Norwich (1525), Leiden (1498), Haarlem (1483) och Alkmaar (1534). I de mindre städerna Edam (1462), Zutphen (1498) och Hildesheim (1450) var ojämlikheten mindre, mellan 0.5 och 0.6. Augsburg hade en förmögenhetsskatt mellan 1498 och 1702, vilket ger en ovanlig chans till en långsiktig studie under den tidigmoderna perioden. Gini-koefficienten ökar under 1500-talets ekonomiska expansion rejält, från 0.66 år 1498 till 0.89 år 1604. Under trettioåriga kriget minskade dock befolkningen, kapitalägandet och ojämlikheten rejält. (s 646) Alltså en slags Pikettysk effekt redan för trettioåriga kriget! Det är dock ett problem med dessa data att medelklassen antagligen underrapporterats och underskattats. För Weimar och Eisenach finns data på hus hyresvärde år 1542. Gini-koefficienten för ägande blir då 0.64 i Weimar och 0.65 i Eisenach. (s 648) van Zanden betonar att fömögenhets fördelningen i städerna i tidigmoderna Europa var väldigt stor, och särskilt stor i de större städerna, runt 0.8 eller 0.9 (s 649). Extremt rika familjer som Medici i Florens, Fuggers i Augsburg och Trippen i Amsterdam var en bidragande faktor till detta. (s 649) På landsbygden var ojämlikheten mindre.
Det finns alltså anledningar, säger van Zanden, att tro att ekonomisk utveckling, urbanisering och kapitalckumulatuion i tidogmoderna perioden gick han d i hand med en ökning av ojämlikheten.
"This could mean that the
origins of the Kuznets curve must be located in the early modern period.
In this context a 'super Kuznets curve' might be suggested with an upward
phase from the sixteenth century to the nineteenth and a downward phase
in the twentieth century." (s 650)
Han testar denna hypotesen för provinsen Holland.
Shanahan och Corell 2000
Denna artikel handlar om USA från 1774 till 1860 och att jämka ihop tidigare skattningar som är gjorda på olika sätt. Abstract:
"Current estimates of long trends in the distribution of personal wealth in the United States combine
a number of different studies. However, the trend estimates are open to challenge because of
differences in methods of estimation between individual studies. In this article, a sample set from the
1860 census is analyzed and the distribution of wealth among different subsets of the population is
described. Holding constant the method of estimation, we conclude that the apparent rise in inequality
in the United States between 1774 and 1860, as measured using the Gini coefficient, is overstated by
0.1."
Den litteratur som de utgår ifrån: "Several national
``snapshots'' of the distribution of wealth also exist, the majority beginning with the censuses
in the mid-nineteenth century (Soltow, 1975). The earliest complete study is by Jones (1977,
1980), who compiled a data set from a range of locations to construct a ``national'' estimate
for the American Colonies in 1774. Williamson and Lindert (1980a,b) and Lindert (1991,
1998a,b) finally brought together the disparate threads of this research to provide long-run
estimates of wealth trends. Their views on these trends have served as the foundation for
current economic interpretations." Det är framför allt Williamson och Linderts syntes -- utifrån olika källor -- som de ifrågasätter.
Steckel och Moehling 2001
abstract: "This article assembles new data and methods for studying wealth inequality trends
in industrializingA merica.I nequalityg rew sharplyb etween 1820 and 1850, leveled
off, andi ncreaseds teadilyb etween 1870 and 1900. Inequalityg rew due to compositional
changes in the population, but also grew within occupations, age groups, and
the native-bornp opulationP. roposedla bor-markeetx planationsa rei nconsistentw ith
the fact that wealth inequality between occupational groups was declining. Wealth
accumulationp atternsa re also inconsistentw ith the hypothesiso f child default on
responsibilitiesf or old-agec are.W ep roposer esearcho n a new explanationb asedo n
luck, rents, and entrepreneurship"
Alfani 2010a
Guido Alfani börjar denna artikel med att säga att den mesta historiska fördelningsforskningen har fokuserat på inkomstfördelning 1750-1950 -- den klassiska perioden för Kuznetskurvan -- snarare än tidigmodern förmögenhetsfördelning. Han menar dock att det finns ett starkt skäl att fokusera mer på förmögenhetsfördelningen: tillgången på källor. Han går vidare med en mer substantiell orsak:
"In preindustrial
societies the ownership of land, or more precisely of the
right to the use of land, was of great importance in defining how
the total product was distributed. Yet, not even in these societies
was distribution of wealth equal to distribution of income. Future
research of both wealth and income should keep in mind at least
two crucial distinctions: (1) Wealth transfers from generation to
generation, remaining stable over time (as this article shows),
whereas income is volatile, depending on life cycles, and (2) a high
concentration of wealth does not always lead to a high concentration
of income, and vice versa." (s 514)
Han åberopar van Zanden -- förstås! -- om att Kuznetskurvans första del är outforskad, och säger att detta papper ger de första resultaten från ett projekt om ojämlikhet i Italien från medeltiden till 1800-talet. Här studeras staden Ivrea i nordvästra Italien och Alfani visar liksom den tidigare litteraturen att ojämlikheten var mycket hög i förindustriella städer och positivt korrelerad med stadens storlek. (s 515) Det mer unika med denna studie är att han använder nya metoder för att göra en mer detaljerad analys av sambandet mellan ojämlikhet och demografi.
Alfani 2010b
abstract: "The
demographic
effects
of
the
epidemics
of
plague
in
Early
Modern
Europe
and
their
economic
consequences
illuminate
the
evolution
of
property
structures
and
of
wealth
distribution
during
and
after
a
mortality
crisis.
An
analysis
of
the
high-quality
data
available
for
the
Italian
city
of
Ivrea
at
the
time
of
the
1630
plague
shows
the
exceptional
resilience
of
property
structures.
Like
the
social
structures
of
the
period,
property
structures
were
able
to
recover
quickly,
informed
as
they
were
by
the
lessons
learnt
by
trial
and
error
by
the
patrician
families
of
the
late
Middle
Ages,
whose
patrimonies
had
been
badly
damaged
by
the
Black
Death.
In
a
period
of
recurrent
catastrophes
that
struck
European
populations
during
the
Old
Demographic
Regime,
apparently
'inegalitarian'
institutions
seem
to
have
had
long-term
'egalitarian'
effects. "
Reis et al 2011
Reis et al konstaterar att de latinska länderna typiskt tillskrivs att ha varit väldigt ekonomiskt ojämlika sedan alltid (t ex hos Engerman), men de menar att det empiriska underlaget för detta före ca 1900 är väldigt svagt. Som enda stabila studien av tidig förmögenhets- och inkomstfördelning i Portugal lyfter de (s 13f) fram Harold B Johnsons (2001) opublicerade studie “Malthus Confirmed? Being some Reflections on the Changing Distribution of Wealth and Income in Portugal (1309-1789)”.
De menar att det finns två typer av data som kan användas för en historisk studie av förmögenhetsojämlikhet. Ett, social tables, men detta har svagheter som att man då måste utgå från att det inte finns någon ojämlikhet inom gruppen (se t ex
Soltow 1985). Två, skattedata. (De kritiserar Linderts skattning för USA 1774, som bygger på Hanson Jones data, för att bygga på "en liten mängd" bouppteckningar.
Vad gäller Portugal så använder Johnson (2001) data från olika platser i landet; Reis et al menar att han misslyckas eftersom data är "piecemeal", den geografiska fördelningen av källorna är kaosartad och Johnson inte kontrollerar för de olika platsernas storlek och natur. (s 14) (Han gör ett malthusianskt argument, att befolkningstäthet driver ojämlikheten.) Reis et al fortsätter hans approach och förbättrar den på fyra sätt: (1) den utökar jämfört med hans 18 platser. (2) de gör ett systematiskt uyrval av platser, utifrån datakvalitet. (3) De koncentrerar data på tre benchmarkår, vilket minskar arbetsmängden utan att omöjliggöra en långsiktig diskussion. De väljer "1550, in the middle of the first overseas expansion; 1770, towards the end of Portugal’s second great colonial cycle; and 1700, as an intermediate position between the economic lethargy of the seventeenth century and the relative dynamism of the next seventy years." (s 14) Den fjärde förbättringen är att valet av platser är systematiskt med avseende på typ: de har med storstäderna Lissabon och Porto, städer med över 1000 hushåll, småstäder med färre än 1000 hushåll, samt rurala boplatser. (s 14f) De fokuserar på Theilindexet istället för ginikoefficienten eftersom Theilindexet kan dekomponeras till olika drivande orsaker. (s 15) Vad gäller de tre huvudkällorna i forskning om tidigmodern förmögenhetsfördelning är två inte användbara i Portugal: det finns inga sociala tabeller före 1843, och bouppteckningarna är alltför få. Istället använder de skattedata. (s 15) Deras första benchmark, 1550, bygger på en engångsskatt som kungen skapade för att betala av statsskulden. Deras andra och tredje benchmark 1700 och 1770 bygger på inkomstskatten decima. (s 16)
Data är inte riktigt perfekta med avseende på representativa platser ändå, och för att korrigera kör de regressioner med befolkningstäthet samt urban/rural dummy som oberoende variabler. De utgår från att större städer ska ha högst ojämlikhet och landsbygden lägst. (s 25) Att detta stämmer ser vi i figur 2:
Utifrån detta diagram verkar det som att ojämlikheten minskar från 1550 till 1770, kanske med en ökning i mitten. Bilden är dock inte likadan för varje typ av plats, och om befolkningssammansättningen med avseende på typ av plats förändras under perioden så kan det också det förändra den totala bilden. För 1770 gör de också en jämförelse med två andra europeiska länder för vilka vi har studier, Nederländerna och Spanien:
I texten säger de också (s 30) att England såg en minskande ojämlikhet under 1700-talets första hälft och därefter en ökning (Lindert 2000), medan Nederländerna såg en ökning från 1590 till 1740 och därefter en stabilisering till 1800 (Soltow och van Zanden 1998).
Som så ofta när man pratar långsiktig ojämlikhet så saknas teori och istället använder man Kuznetskurvan som kan betyda vad som helst. Närmare bestämt använder de här van Zandens (1995) utveckling till en "Super Kuznets Curve" som ska gälla för den tidigmoderna perioden, i kontrast mot den traditionella kuznetskurvan som ska gälla industrialiseringsperioden. Här specifieras i alla fall kanalerna genom vilka ojämlikheten ska påverkas; de sägs vara tre. Ett, arbetskraft flyttas från lågproduktivt jordbruk till mer produktiva sektorer (urban, industri) vilket ökar inkomstojämlikheten. Två, när BNP per capita växer och naturresurserna är konstanta växer avkastningen på naturresurser (jord) särskilt snabbt vilket ökar ojämlikheten. Tre, det finns dåligt med humankapital vilket också det ökar inkomstojämlikheten. Detta är dock inte vad de finner för Portugal där ju ojämlikheten minskar från 1550 till 1770. Portugal var under perioden en stagnerande ekonomi både vad gäller BNP/capita och urbaniseringsgrad. (s 31f) De finner stagnerande reallöner för jordbruksarbetare, men inte något tydligt skifte från löner till jordräntor, utan med referens till Bertola et al (2011) så visar de att jordränte-löne-ration (
den tidigmoderna motsvarigheten till löneandel-kapitalandel-måtten) föll från 1595 till ca 1700, varpå den började öka igen.
De har inte någon riktigt bra förklaring till detta otippade mönster, men spekulerar utifrån
Alvarez-Nogal och Prados de la Escosura (i EREH, 2011) bl a om ett specifikt iberiskt mönster.* Deras slutsats blir i alla fall att även om Super-Kuznets-kurvan inte passar på den stagnerande ekonomin Portugal, så var ändå samma faktorer viktiga där (de visade bara en omvänd utveckling jämfört med NL och England) (s 39).
I slutsatserna säger de att ojämlikheten sannolikt ökade från medeltiden till den tidigmoderna perioden. På 1500-talet utvecklades och urbaniserades den portugisiska ekonomin vilket antagligen var kopplat till större ojämlikhet. (s 40) Men när utvecklingen saktade ner omvändes ojämlikhetsutvecklingen. I Nederländerna startade den ekonomiska utvecklingen senare, ca 1590, och fortgick in till mitten av 1700-talet, med ökad ojämlikhet som en sidoeffekt. "A plausible scenario might then be that when Portugal’s inequality peaked it did so earlier than elsewhere in Europe." (s 40) Ojämlikheten blev så större i Nederländerna än i Portugal, och därför drar de slutsatsen att "Exceptional “Latin inequality” in the Early Modern period may after all simply be a fiction." (s 41) Deras teoretiska slutsats blir:
"An explanatory model in the Kuznets tradition, using the set of variables proposed in van Zanden’s (1995) study, was applied. It showed its capacity to account for both rising and declining experiences of inequality. It also revealed that the notion of a “super Kuznets curve” probably reflects only a small part of what happened in pre-industrial Europe and is not essential to the broader analytical effort we have pursued here. This is something, however, that only future research can elucidate. It also brought to light the need to provide a role for non-economic factors in this discussion, this time in the tradition of Milanovic et al’s concept of inequality extraction ratios, again, a task for future research to worry about." (s 42)
Nicolini och Ramos Palencia 2011
abstract: "Literature on the history of inequality for pre-ind
ustrial economies has focused mainly on
wealth inequality or income inequality. The most common problem with wealth inequality
is the lack information about the bottom of the dis
tribution while the main problem with
income inequality is the lack of data to characteri
ze the top of the distribution. Given that
in general these approaches are based in different
kinds of sources and methodologies, the
results are not easy to compare and the links betwe
en the two distributions are difficult to
establish.
In this paper we use a unique data set for Spain circa 1750 and present results (the first
for any pre-20th
century economy) of inequality of both income and
wealth for the same
sample of households. Information of wealth comes from probate inventories while
information of income comes from the Ensenada Cadas
tre. In addition to these two
variables we have reconstructed other variables lik
e household composition, occupation
of the head of the household, place of residence an
d age of the head of the household.
With this information we analyse the relationships
between the two distributions and
discuss the determinants of two kinds of inequalities. "
Ergene et al 2013
abstract: "This article studies temporal variations in wealth levels and distribution in
an Ottoman context during the eighteenth century. By analysing the probate estate
inventories of the Muslim deceased in Kastamonu, located in north-central Anatolia,
we demonstrate that real wealth levels generally declined over the course of the
century. Our analysis also suggests that the economic conditions of poor men, if not
women, deteriorated more so than those of the rich, fuelling growing inequality.
The article explores the factors that contributed to these trends and discusses the
relevance of our findings for long-term economic development patterns in the region
from a comparative perspective."
Alvarez-Nogal och Prados de la Escosura 2013
Detta papper handlar om det breda ämnet "The rise and fall of Spain (1270–1850)" (förvirrande likt deras paper från 2007 "The decline of Spain (1500-1850)" i EREH), men här finns också ett ojämlikhets mått i form av löne-jordränteration. Från 2007-pappret hämtar jag detta diagram med jordänte/löneration för 1500 till 1860:
Det ser ut som att den agrara ojämlikheten ökade rejält från 1500 till ca 1570, därefter minskade till ca 1590, sen hittade en platå, sen föll igen på 1660-talet, sen var på en låg nivå fram till 1760-talet då den ökade igen, fram till ca 1810. Då sjönk ojämlikheten igen.
abstract till 2013-pappret:
"Two distinctive regimes are distinguished in Spain over half a millennium. The first
one (1270s–1590s) corresponds to a high land–labour ratio frontier economy, which
is pastoral, trade-oriented, and led by towns. Wages and food consumption were
relatively high. Sustained per capita growth occurred from the end of the Reconquest
(1264) to the Black Death (1340s) and resumed from the 1390s only broken by late
fifteenth-century turmoil. A second regime (1600s–1810s) corresponds to a more
agricultural and densely populated low-wage economy which, although it grew at a
pace similar to that of 1270–1600, remained at a lower level. Contrary to preindustrial
western Europe, Spain achieved its highest living standards in the 1340s,
not by mid-fifteenth century. Although its death toll was lower, the plague had a more
damaging impact on Spain and, far from releasing non-existent demographic pressure,
destroyed the equilibrium between scarce population and abundant resources.
Pre-1350 per capita income was reached by the late sixteenth century but only
exceeded after 1820."
I detta papper har de detta diagram med jordränte-löneration för 1320 till 1845:
Här ser det ut som att den agrara ojämlikheten är på en låg nivå på 1300- och 1400-talen, med en rejäl minskning ca 1350-1450. Den ökar kraftigt ca 1510- 1560 och är hela tiden in till 1800-talet på en högre nivå än vad den var på på 1300-1400-talen, även om den faller ca 1560-1680 till en local low; därpå ökar den igen till ca 1800 till en local high.
Fernandez och Santiago-Caballero
Fernandez och Santiago-Caballero konstaterar att intresset för "den vänstra sidan av Kuznetskurvan", alltså ökningen av ojämlikhet, på sistone väckt en hel del intresse hos ekonomisk-historiker. Två förklaringsvariabler har lyfts fram. Ett, urbanisering: urbana platser är mer socialt diversifierade och mer ojämlika (van Zanden 1995, Soltow och van Zanden 1998,
Ramos Palencia och Nicolini 2011). Två, ekonomisk utveckling (van Zanden 1995, Alfani 2010a och 2010b). Detta papper använder skattedata från landsbygden runt Madrid för att skatta både inkomst- och förmögenhetsojämlikhet från 1500 till 1840 både på kort och lång sikt. De finner en ökande trend över tid men också variationer med konjunkturerna.
I litteraturöversikten går de i tur och ordning igenom van Zanden (1995), Soltow och van Zanden (1998), Lindert (2000), Hoffman et al (2002), Hanus (2012), Alfani (2010a, 2010b), Reis et al (2012), samt för Spanien specifikt Ramos Palencia och Nicolini (2011) och
Alvarez-Nogal och Prados de la Escosura (2013). Så här sammanfattar de litteraturläget för Spanien:
"Ramos Palencia and Nicolini (2011) use probate inventories and wealth estimations from a contemporary survey to study wealth inequality in the province of Palencia. Their results suggest that those areas that were more urbanized with a stronger presence of the tertiary sector were also the ones that presented higher inequality levels. In this sense, their conclusions support the results from other areas like Holland (van Zanden, 1995 and Soltow and van Zanden 1998). Alvarez-Nogal and Prados de la Escosura (2012) use the land rent/wage ratio as a measure of income inequality, assuming that the incomes of the riches were represented by land rents and the income of the poorest by wages. They argue that income inequality in Spain was very low in the mid fifteenth century, but that increased rapidly until the late seventeenth century when it stagnated to later decline during the first half of the eighteenth century. After circa 1750 income inequality increased again until the first decades of the nineteenth century. Santiago-Caballero (2011) followed a different approach and used the amount of grain paid as tithes to the church by each producer in the province of Guadalajara between 1690 and 1800 as an estimation of income. The difference between producers was used to measure income inequality showing a relative stagnation during the whole period with a small decrease in the last decades of the eighteenth century."
Själva använder de skattedata.
Cankabal och Filiztekin 2013
abstract: "The impact of growth on the distribution of wealth and income in
the early modern period is known to be diverse but has not been com-
prehensively charted for di erent parts of the world. While di erences
between Eastern Asia and Western Europe appear pronounced, little
is known about patterns of inequality in lands lying in between. Our
paper reports some of the preliminary results of a project that aims
to locate the Ottoman Empire in the early modern map of inequality.
Using probate inventories from four of the project cities in Anatolia, we
examine patterns of accumulation and distribution of wealth from 1500
to 1840, with an emphasis on 1700-1840. We nd a positive relationship
between growth and inequality and a net increase in inequality in the
long run in all but one of the cities under study. Similar to what has
been observed in Western Europe, we also see an upswing in inequality
everywhere from late 17th-century onwards and a milder one in 16th-
century Bursa, the only city where we have a continuous series. The
terminus of our study does not allow us to trace the impact of industrialization on this long-term trend. However, medium-term uctuations
in wealth and inequality are identi able and appear to parallel secular
waves of demographic change, urbanization and commercialization."
Fotnot
*De diskuterar här också skilled-unskilled löneratio och även tjänstemannalöner; de senare har analyserats av Pereira et al (2010) för Coimbra 1550 till 1770 (ökande ojämlikhet) och Van Zanden (1995) för Amsterdam och Wien ungefär samma period.
Referenser
Alfani, Guido (2010a) "Wealth inequslities and population dynamics in early modern northern Italy",
Journal of Interdisciplinary History.
Alfani, Guido (2010b) "The effects of plague on the distribution of property: Ivrea, Northern Italy 1630",
Population Studies.
Alvarez-Nogal och Prados de la Escosura (2013) "The rise and fall of Spain (1270–1850)",
Economic History Review.
Cankabal och Filiztekin (2013) "Wealth and Inequality in Ottoman Lands in the Early Modern period", konferenspaper
Ergene et al (2013) "A temporal analysis of wealth in eighteenthcentury
Ottoman Kastamonu",
Continuity and Change.
Fernandez, Eva and Carlos Santiago-Caballero (????) "Economic inequality in Madrid, 1500-1840", opublicerat paper.
Nicolini, Esteban A. och
Fernando Ramos Palencia (2011) "Comparing income and wealth inequality in pre-industrial economies. Lessons from Spain in the 18th century", opublicerat konferenspaper. (Pdf
här.)
Reis, Jaime, Álvaro Santos Pereira och Conceição Andrade Martins (2011) "How unequal were the Latins? The “strange” case of Portugal, 1550-1770"
Shanahan, Martin och Margaret Corell (2000) "How much more unequal? Consistent estimates of the distribution of wealth in the United States between 1774 and 1860", Journal of Income Distribution
Steckel, Richard H. and Carolyn M. Moehling (2001) "Trends in the Distribution of Wealth in Industrializing New England",
The Journal of Economic History.
van Zanden, Jan L. (1995) "Tracing the beginning of the Kuznets curve: western Europe during the early modern period",
Economic History Review.
