tisdag 17 december 2019

Strukturell omvandling och ekonomisk tillväxt i Storbritannien 1500-1800

Ekonomisk-historiker vill veta hur yrkesstrukturen utvecklades i Storbritannien före den industriella revolutionen, eftersom det brittiska fallet är så paradigmatiskt för hela disciplinen, som i princip byggts upp kring att förklara den industriella revolutionen och dess konsekvenser. Därför vill man också veta ifall Storbritannien var annorlunda redan före i.r. och vad som pågick: kan någon särskild brittisk process förklara varför just detta land var först med i.r.?

Men vi vet inte så mycket som vi borde veta, menar Patrick Wallis, Justin Colson och David Chilos. Vi har två beräkningar för 1520-talet (baserat på samma källa), en beräkning för 1570-talet, en för 1650-talet, en rad för 1688 (alla baserat på samma källa, jfr), och en för 1710-talet. Det kan verka mycket. Men källorna är olika varandar och ger olika (ojämförbara) resultat. Clark, Cummins och Smith (2012) menar baserat på bouppteckningar från 1570-talet och 1650-talet att andelen som var sysselsatta i jordbruket var stabil över denna tid, runt 60 procent. Detta var förvisso lågt i internationellt perspektiv, vilket tyder på en relativt rik ekonomi till att börja med, men utan ekonomisk tillväxt -- från 1400 till 1800 enligt Clark et al. Shaw-Taylor et al (2010) använder däremot dopböcker och menar att 1710 var bara 43 procent av männen sysselsatta i jordbruket. Broadberry, Cambpbell och van Leeuwen använder Muster Rolls för 1522 och Gregory Kings social table från 1688 och menar att andelen män som arbetade i jordbruket minskade från 68 procent 1522 till 46 procent ca 1700. Broadberry et al drar därmed den motsatta slutsatsen jämfört med Clark et al: “the critical occupational migration from agriculture to industry commenced some time after 1522 and had already made significant progress by 1700”, och detta var “consistent with considerable dynamism and growth from the sixteenth century to the point in the nineteenth century when modern economic growth began”.

Bidraget med Wallis, Colson och Chilosis artikel är att baserat på ett nytt, större och mer representativt dataset (av probate records) visa att alla de här motstridiga beräkningarna, om än inte bedömningarna, har rätt samtidigt. Den engelska ekonomin gick igenom snabb strukturell omvandling på 1600-talet, i enlighet med vad Broadberry et al säger. Wallis et al sammanfattar sina resultat och slutsatser:
"With structural change, productivity rapidly rose across all three sectors, and grew especially fast in industry. England had inherited particularly productive agriculture and developed proto-industry from the Middle Ages and the seventeenth century saw an intensification of these characteristics, with high levels of non-agricultural employment in the countryside. By contrast, the early modern Welsh economy was largely unchanging." (864)
Deras huvudsakliga källor är testamenten och probate records, och ett sample från London med hantverkslärlingars pappors yrken. De har 415 000 observationer från 23 av 42 counties i England, och 44 000 från 12 av 13 counties i Wales. Från Londons lärlingar har de 231,552 observationer -- 4-5 procent av alla engelska tonårspojkar under 1600-talet, från 37 olika counties.


Båda dataseten överrepresenterar de förmögnare skikten i samhället (866-868). Därför tror de inte på punktestimaten för andelen i olika sektorer, men på trenden, som visar minskning av jordbrukets andel under 1600-talet. De gör olika justeringar (869-871). Varför ser bilden så annorlunda ut jämfört med Clark, Cummins och Smith?  Ett skäl är att de justerar för ålder, och för avsaknaden av London i bouppteckningsdatat (873). Londons befolkning ökade från 80 000 år 1550 till 400 000 år 1650, så det är viktigt att ta med London i beräkningarna. Ett annat skäl är att CCS första dataset kommer från 1560-talet, när kyrkdomstolarnas akrivering förbättrades, vilket gör att jordbrukets andel ser ut att öka (874). Ett tredje skäl är att WCC:s data kommer från en större del av England, medan CCS mest har data från södern.

De använder sina serier för att räkna ut trenderna i sysselsättningsandelar, medan de använder tidigare forskares beräkningar som punktestimat för nivåerna vid vissa givna tidpunkter. Då kan de få ganska homogena skattningar av trender -- en fallande andel för jordbruket (874-6).

Efter att ha presenterat detta huvudresultat går de tillbaka till en källkritisk diskussion om bouppteckningar. Den diskussionen presenterar de så här:
"How robust is our account of structural change? To address this ques- tion, we now discuss the four main potential sources of error that affect our probate and apprentice datasets: geographical gaps, lifecycle bias, different death rates, and, most important of all, wealth and capital bias. Other concerns with probate evidence, notably the impact of by-employment, have been extensively discussed—and largely laid to rest—in recent works by Sebastian Keibek (2016c), Keibek and Shaw-Taylor (2013), and Clark, Cummins, and Smith (2012)." (877)
Det är väldigt slående att de menar att frågan om mångsyssleri (by-employments) har lösts av Keibek et al! Det vet jag inte om jag tror på -- i alla fall inte för andra länder än England. Om problemet med överrepresentation av de kapital-rika får de en rätt utförlig diskussion:
"The potential impact of this type of selection bias is most obvious in estimates of occupational shares, where better- rewarded occupations, such as merchants or millers, will be over-repre- sented compared to bricklayers and shepherds. But trends can potentially be biased too. The share of individuals leaving a will varied over time. Economic growth might push up this share, if growth translated into greater individual wealth. Moreover, if productivity grew more rapidly in one sector than others, then workers in the expanding sector might leave more wills and produce a higher share of probates than previously, even if the number actually employed was unchanged. On the other hand, if inequality increased in a sector, as we would expect with proletarianiza- tion or enclosure, then the share of workers leaving wills could decline. It is difficult to tell a priori whether the representation of industry or agriculture will be distorted more as a result of this selection bias, and there are some reasons to think that selection had broadly stationary effects, mainly affecting levels rather than trends. Clark, Cummins, and Smith (2012, p. 374) find that probates were generated roughly in proportion to the population in rural and urban areas, and only “modestly oversample” rural areas because farming was capital intensive. The capital intensity of agriculture and hence its effect on the probability of making a will did not change greatly between 1550 and 1750. Animals made up a large share of the agricultural capital stock and livestock intensity in farming remained roughly stable in early modern England (Allen 2005, p. 8; Broadberry 2013, p. 11). Implements, the other main capital component of pre-modern farming, appear to have increased significantly in importance only after 1750 (Allen 2004, p. 109, 2005, p. 8). As for industry, it continued to be labor-intensive for most of the period under analysis. Until the Industrial Revolution, manufacturing mainly relied on hand tools and human energy (Broadberry et al. 2015, p. 366). The kinds of increase in the concen- tration of capital and income inequality that might bedevil our estimates were rare before the later eighteenth century, so far as we can tell." (879)
Med referenser till Clark och Allen spekulerar de att produktivitet (som mätt med löner) i bygg- och jordbrukssektorerna periodvis divergerade, vilket skulle kunna orsaka avvikelser i bouppteckningsfrekvens mellan sektorerna (879-880). Utifrån dessa resonemang gör de också beräkningar med justeringar för olika representationsfrågor. (s. 880-885) De reviderade beräkningarna syns i diagram 5 nedan.


Till slut gör de också robustness checks genom att jämföra med urbanisering, beräkningar av efterfrågan-elasticitet, och BNP per capita. (s. 885-893)

I slutsatserna säger de bl.a.:
"We argue that it is unlikely we are mistaken in identifying a substan- tial decline in the share in agriculture in the seventeenth century. Our data contains around 30 to 40 percent of deceased adult males in the seventeenth century. If the overall share of male workers in agriculture was to remain stable, as Clark, Cummins, and Smith (2012) argued, then the share in agriculture among the poorer, less capital-rich section of society whom we do not observe in the probate or apprenticeship records would have to increase substantially. Assuming that the same share of the observed and the unobserved were in agriculture in 1600, then the share of the unobserved employed in agriculture would have to rise by 20 percent from 0.63 to 0.75 to keep the overall share in agriculture stable in 1700. At the same time, the “agricultural revolution” was transforming the rural economy of England, as capitalist relations of production and exchange asserted themselves. Moreover, the available evidence points to a gradual movement away from agriculture in continental Europe too, during the early modern era. A dramatic shift into agriculture on the part of the unobserved section of the English labor force is therefore implausible." (894)



Referens
Patrick Wallis, Justin Colson och David Chilosi (2018) "Structural Change and Economic Growth in the British Economy before the Industrial Revolution, 1500–1800", Journal of Economic History.

Inga kommentarer: