måndag 13 februari 2012

Power-biased technological change

De två mest inflytelserika förklaringarna till den ökade inkomstojämlikheten i de rika länderna är inom nationalekonomin a) globalisering med ökat arbetsutbud och ökad konkurrens mellan arbetare världen över, och b) så kallad skill-biased technological change (SBTC) (för en översikt över debatten mellan de två se Chusseau et al 2010). SBTC är idén att den teknologiska förändring på framkanten som skett de senaste trettio åren, med den informationsteknologiska revolutionen, i sig har påverkat inkomstfördelningen. Det finns två kanaler genom vilka förändrad teknologi kan förändra inkomstfördelningen mellan anställda (jfr Card & DiNardo 2002, s 740f). Ett, den nya teknologin är enligt SBTC komplementär gentemot högutbildade arbetare men substitut gentemot lågutbildade. Alltså: ny teknologi tar bort jobb för lågutbildade - vissa typer av kontors-administratörer med mekaniska arbetsuppgifter som ersätts av datorprogram, vissa typer av fabriksarbetare som ersätts av maskiner, etc. Men tar inte bort jobb för högutbildade, som ingenjörer, arkitekter osv. Relativa efterfrågan på de två grupperna förändras, och därför förändras inkomststrukturen. Två, den nya teknologin höjer produktiviteten på högutbildade mer än på lågutbildade och förändrar också därför relativlönerna.

SBTC har som ledande teori fått mycket kritik, och ett heterodoxt försök att vända på steken kommer från nationalekonomerna Frederick Guy och Peter Skott i deras paper "Power, productivity and profits". De håller med SBTC-teoretikerna om att teknologisk utveckling i sig har en effekt på inkomstfördelningen, men teoretiserar en annan kanal genom vilket detta sker: att IT förbättrat arbetsgivarnas möjligheter att övervaka de anställdas arbete och på så sätt "klämma ut" (squeeze) så mycket ansträngning som möjligt för så lite ersättning som möjligt. Deras kausala kanal är alltså att IT påverkar maktförhållandena mellan arbetsgivare och anställda, snarare än relativ efterfrågan på olika grupper, eller bara relativ produktivitet i sig.

De utgår från en teoretisk modell där anställda har makt över arbetsgivarna i den mån de kan påverka profiten (genom att jobba hårdare, mindre, etc), och arbetsgivarna har makt över de anställda eftersom de alltid kan hota de anställda med uppsägning/avsked vilket skulle ställa de anställda på bar backe. Anställningskontrakt är inkompletta, säger Guy och Skott i enlighet med t ex Samuel Bowles (2006), och det finns ett principal-agent-problem mellan arbetsgivare och anställda: arbetsgivarna vill att de anställda ska arbeta så hårt som möjligt men de anställda vill det motsatta. Tillbaka till Marx går teorin att arbetsgivarna därför i vissa situationer genomdriver teknologiska förändringar som inte gynnar produktiviteten överlag men som möjliggör att sänka löner och/eller öka arbetsintensiteten. Marx, i Kapitalet: "Man kunde skriva en hel historik över de uppfinningar som gjordes efter 1830 och som endast hade till uppgift att tjäna som kapitalets vapen mot arbetarnas revolter." I enlighet med denna teori menar Guy och Skott att IT delvis har implementerats i arbetslivet inte som något sensationellt produktivt i sig, utan som ett redskap för ökad övervakning av de anställda från arbetsgivarnas sida. Alltså: “the evidence cited for SBTC can be read instead as evidence that new technologies affect the distribution of earnings not through supply and demand, but through changes in the relative power of different groups of employees.” (s 1)

Ett exempel som de tar är lastbilschaufförer: för trettio år sedan hade arbetsgivare bara en vag uppfattning om var en anställd chaufför befann sig under en viss tidpunkt under dagen, men idag med GPS och annat kan man veta exakt var chauffören och bilen är. Guy och Skott: "The driver's task may have changed little, but his scope for taking advantage of possible slack in his schedule is diminished, and the employer has new information with which to remove slack from the schedule over time". (s 3) Guy och Skott menar att den anställdes handlingsutrymme minskas på två sätt med denna typ av IT-implementering. Ett, arbetsgivaren/chefen får en klarare idé om exakt vad den anställde gör. Två, arbetsgivaren/chefen får bättre information om den anställdes arbetsomgivning och förutsättningar.

Pappret är matematiskt och o-empiriskt och går ut på att Guy och Skott utvecklar modellen rent teoretiskt. Men i slutet kommer de med en intressant empirisk hypotes utifrån modellen:
“We have analyzed the PBTC hypothesis using a traditional efficiency wage model as it applies to individual wage determination. This model, arguably, provides a good approximation of wage setting in the US, UK, and other liberal market economies (using this term in the sense employed by Hall and Soskice (2001)). The model may be less appropriate, however, for countries in which wage bargains are more likely to be collective. Unions, moreover, influence working conditions as well as wages. Thus, there is evidence that the presence of strong unions reduces the impact of the cost of job loss on effort (Green and McIntosh, 1998), and among European countries there is a correlation between loss of union power and the rate of work intensification (Green and McIntosh, 2001).
If the PBTC hypothesis is true, in the - admittedly extreme - case in which effort levels are set and controlled by unions there are no agency problems between firms and workers: from a single …firm's perspective, effort is exogenously given. Having effort levels exogenously determined, moreover, does not block technological progress; it merely weeds out those changes of technique that are profitable only because of work intensification. But if technical progress has been mainly of a power-biased and technically inefficient kind since the late 1970s, then one would expect differences between liberal market economies and economies in which collective bargaining over wages plays an important role: over this period the liberal market economies would be experiencing faster measured productivity growth but also a stronger tendencies toward work intensification and income inequality. This prediction appears to be consistent with the evidence from the last 30 years.” (s 14)

Jag gissar att de kommer att göra en sådan empirisk undersökning framöver, och det välkomnar jag.

Referenser
Samuel Bowles, Microeconomics: Behavior, Institutions, and Evolution (Princeton University Press, 2006)
David Card och John DiNardo, “Skill-Biased Technological Change and Rising Wage Inequality: Some Problems and Puzzles” (pdf), Journal of Labor Economics, 2002
Nathalie Chusseau, Michel Dumont och Joël Hellier, "Explaining Rising Inequality: Skill-Biased Technical Change and North-South Trade", Journal of Economic Surveys 2010
Francis Green och Steven McIntosh, "Union Power, Cost of Job Loss and Workers' Effort", Industrial and Labor Relations Review, 1998
Francis Green och Steven McIntosh, "The Intensification of Work in Europe", Labour Economics, 2001
Frederick Guy och Peter Skott, ”Power, productivity and profits”, University of Massachusetts Amherst Department of Economics Working Paper 2007-02
Peter Hall och David Soskice (red), Varieties of Capitalism (Oxford University Press, 2001)

Inga kommentarer: