Norges historiska nationalräkenskaper

Två av nationalräkenskapernas verkliga pionjärer: Odd Aukrust och Richard Stone.

Bild från Fløttum et al 2008

Jag har tidigare gett översikter över historiska nationalräkenskaper för Irland, Italien och Australien; nu är det dags för Norge.

Ekonomisk-historikern Ola Honningdal Grytten diskuterar bakgrunden en del i ett bokkapitel om BNP 1830-2003. I Norge började arbetet med nationalräkenskaper i slutet av 1940-talet, och de första publikationerna kom i början av 50-talet. Man arbetade med data tillbaka till 1930 (Grytten 2004: 242). Under 1960-talet utvidgades de historiska nationalräkenskaperna tillbaka till 1865, och man presenterade också två revisioner av NAs för perioden sedan 1960, varav den sista revisionen, publicerad 1965, var i linje med FN:s System of National Accounts (SNA53). På 1990-talet publicerade nationalekonomerna Fritz Hodne och Ola Honningdal Grytten sina skattningar av BNP för perioden 1835-1865. En skillnad mellan SNA53 och de nationella norska nationalräkenskaperna (NNA) är att i NNA räknas reparationer och "maintenance" in; för perioden 1930-60 gör detta att BNP ser 8-9 procent högre ut i NNA än i SNA. Grytten menar att nationalräkenskaperna från och med 1930 är imponerande detaljrika (264). Utifrån Juul Bjerke uppskattar han felmarginalerna till plus/minus 3 procent efter 1930, 7-8 procent för 1900-1930 och 20 procent 1865-1899. Före 1900 menar han att de är mer pålitliga för trender än för nivåer (s 264). 1968 publicerade FN nya riktlinjer för nationalräkenskaperna (SNA 1968). De första norska räkenskaperna med denna metod publicerades 1973 och presenerade reviderade skattningar tillbaka till 1949. 1993 kom nästa SNA, SNA 1993 och 1995 kom även EU:s European System of Accounts (ESA 1995)

SSB-publikationen från 1965 reviderade talen för 1945-60, räknade om kapitalförslitningen 1930-39, och lade till en del huvudserier tillbaka till 1865. Där publiceras också siffror enligt FN:s definitioner och standards.

Fløttum et al har ägnat en hel bok (pdf) åt nationalräkenskapernas historia i Norge. De första planerna för nationalräkenskaper i landet utvecklades på 1930-talet av professor Ragnar Frisch vid Universitetet i Oslo. På SSB etablerades Nationalräkenskapsenheten 1946, med Odd Aukrust som chef. Det var produktionssidan som stod i fokus och produktionsstatistiken var mer utvecklad än inkomststatistiken och den finansiella statistiken (s 9). De menar att det har skett fem stora revisioner av de offentliga nationalräkenskaperna: 1962 (ny statistik), 1973 (definitonsändringar samt implementering av SNA68), 1995 (SNA93 och ESA95 samt ny tjänstestatistik), 2002 (ny industristatistik), och 2006 (definitionsändringar samt ändrad mätning av finanssektorn).

Fløttum et al berättar väldigt fint historien om nationalräkenskapernas utveckling, från Ragnar Frischs arbete vid UiO när SSB:s chef inte var intresserad, till en flytt över till SSB under den tyska ockupationen då ockupationsmakten stängde UiO, och hur Aukrust publicerade de första nationalräkenskaperna som en bilaga till statsbudgeten 1946. När den nya nationalräkenskapsenheten grundades 1946 åkte Aukrust och hans tre anställda på tre veckors studieresa till Storbritannien, Nederländerna och Danmark för att lära sig sitt nya ämne. I NL och DK följde man en "commodity flow approach" medan England där Richard Stone (1947) hade utvecklat FN:s system arbetade med en "payment flow approach" (s 19). Aukrust publicerade de närmsta åren flera artiklar som förklarade hans avsikter, bland annnat i Review of Economic Studies 1950. De tre stora influenserna på Aukrusts NR-arbete var Frisch, Stone och Leontief (input-output-metodologin). Fokus var som sagt -- i Frischs anda -- på den reala sidan, och med varustatistik tillbaka till 1927 dominerade industrin (s 20). Nya NR:s publicerades 1952 i Nasjonalregnskap 1930-39 og 1946-51, efter sex års arbete. Från början hade de tänkt att bara ha med ett förkrigsår, 1938, men man ändrade sig till 1930-39 och kunde då bland annat använda företagsräkningen från 1936. För krigsåren 1940-45 ansågs det statistiska underlaget vara för bristfälligt. (Dock har Hansen och Skoglund nyligen publicerat löne- och sysselsättningsstatistik för dessa år.) Publikationen från 1952 var mycket ambitiös, med separat statistik för 47 branscher, också uppdelat på inkomsttyper (s 21f). Skattningen av BNP skilde sig ganska mycket från de som publicerats i budgeten 1946: för de första efterkrigsåren skattades BNP nu ca 20 procent högre. Förklaringen var att nya branscher inkluderats. Nasjonalregnskap 1930-1939 og 1946-1951 var på 250 sidor och mycket ambitiös för sin tid; bara USA hade då mer omfattande nationalräkenskaper. Tillsammans med en teoretisk del utgjorde den också Aukrusts doktorsavhandling. 1954 kom nästa NR-publikation, med reviderade siffror för 1949-51 (industristatistiken hade lagts om) och provisoriska siffror för 1952-53. Nästa stora publikation kom 1961 och bestod bara av tabeller: Nasjonalregnskaper 1938 og 1946-1958. Under åren 1956-62 genomförde SSB sin stora revision av nationalräkenskaperna. De reviderade NR publicerades 1965, och då också med viss statistik tillbaka till 1865. (s 24)

Vad gäller historiska NR så publicerade SSB redan 1952 statistik tillbaka till 1930, och redan 1953 kom nationalräkenskaper för 1900-1929 (pdf), av två studenter (!) i form av Arne Øien och Juul Bjerke -- både kom att gå långt; Øien blev chef på SSB 1980-90 och Bjerke chef för den ekonomiska statistiken på SSB 1973-83. Deras NR från 1953 innehöll BNP och så tillbaka till 1900 men få detaljer (s 32). Nya historiska NR kom inte förrän 1965, då med ny statistik för 1865-1899, revisioner för 1900-39 och reviderade och uppdaterade siffror för 1946-60. Bjerke publicerade 1966 en mer analytisk historia om perioden 1865-1899. Fløtten et al konstaterar att de historiska nationalräkenskaperna har gett norsk kvantitativ ekonomisk historia edge, med Fritz Hodne och Ola H. Grytten som främsta företrädare -- de två har som bekant också publicerat egna historiska NR för perioden 1830-65 (s 33). Efter hand har revisioner genomförts av serierna: under det tidiga 70-talet tillbaka till 1949, och på 90-talet tillbaka till 1970. Hansen och Skoglund (2008, 2009) presenterar nya serier för sysselsättning och löner tillbaka till 1900 inklusive krigsperioden och framtagna så att de är jämförbara med nyare siffror. Skoglund (2009, pdf) har BNP per bransch tillbaka till 1946.

1971 inträffade en intressant incident om nationalräkenskaperna. Johan Seland, direktör för Redarföreningen, röt till i en intervju med rubriken "Fatala misstag i nationalräkenskaperna": enligt Seland överskattades företagens vinster (operating surplus) systematiskt i NR vilket kunde ge folk intryck att företagen hade en massa pengar som kunde omfördelas. I NR beräknades överskotten som en residual och Aukrust medgav i en intervju att vinsterna var överskattade (s 47). Detta ledde till en revision som fick vinsterna 1973 att se 50 procent lägre ut än annars, och 1978 ersattes termen "eierinntekt" med en som skulle "minska de inkorrekta associationerna", "driftsresultat".

SSB har från första början 1952 inkluderat sysselsättning, man-år och löner i NR, och på 1980-talet började man en mer ambitiös satsning på "labour accounts" med uppdelningar på arbetskraften per ålder, kön osv, inspirerat av ILO:s Labour Accounting Systems (s 62). 1989 publicerades LAs tillbaka till 1962. LAs lades om år 2006 och tar nu in fler datakällor vilket förbättrar kvaliteten (Skoglund 2006, pdf).

Med Hansen och Skoglunds (2005, 2008a, 2008b) reviderade lönesummor och Gryttens BNP-serie räknar jag ut ojusterade löneandelar för 1910-1969. Jag räknar ut kapitalandelen som 100-löneandelen. I figuren nedan syns detta mått tillsammans med toppercentilens andel från Aaberge och Atkinson/World Top Incomes Database.

Korrelation mellan de två måtten är 0.75. Skoglund (2009) har förvisso andra BNP-siffror för perioden fr o m 1946, men skillnaderna mot Gryttens mått är marginella.

Referenser

Aukrust, Odd 1955, National Accounts: Theoretic Principles, Statistics Norway: Oslo.

Bjerke, Juul 1966, Trends in Norwegian Economy 1865-1960 (pdf), Oslo: Statistics Norway.

Fløttum, Erling Joar, Tore Halvorsen, Liv Hobbelstad Simpson and Tor Skoglund (red.) History of National Accounts in Norway:From free research to statistics regulated by law (pdf) (Oslo: SSB).

Grytten, Ola H. (2004) “The Gross Domestic Product for Norway 1830–2003”, in Historical Monetary Statistics for Norway 1819–2003, ed. by Øyvind Eitrheim, Jan T. Klovland and Jan F. Qvigstad (Oslo: Norges Bank). 

Hansen, Stein och Tor Skoglund (2008) Sysselsetting og lønn i historisk nasjonalregnskap (pdf) (Oslo: SSB).

NOS XII 163 1965, National Accounts 1865-1960, Oslo: Statistics Norway 

Lund 2012, "Inntektsfordelingen i Norge i historisk perspektiv" (pdf) har gini tillbaka till 1894!