Att Sverigedemokraterna gjort stora framgångar i svensk politik över de senaste tjugo åren är tydligt. Hur speglar detta sig i landets kanske viktigaste politiska survey-undersökning, Göteborgs-statsvetarnas SOM-undersökning? Patrik Öhberg börjar en artikel ur 2020 års SOM-bok (som bygger på 2019 års SOM-undersökning) på följande slående sätt:
"2001 var det år då svarspersoner i den nationella SOM-undersökningen för första gången angav Sverigedemokraterna när SOM-institutet frågade om vilket parti de tycker bäst om. Antalet som uppgav Sverigedemokraterna stannade då vid endast fem personer. I 2019-års SOM-undersökning är det över 1500 personer som anger att Sverigedemokraterna är deras främsta parti." (s. 413)
Öhberg kommenterar hur bilden av SD:s sympatisörer förändrats sedan 2001:
"När Sverigedemokraterna slog igenom talades det om ”arga unga män” som inte lyckats finna en plats i samhället. Men den bilden har för-ändrats. Istället pekar forskning på att den typiske sympatisören är som ”vanligt folk” (Sannerstedt, 2015:400). Den typiske sverigedemokraten låg inte till höger politiskt, tillhörde inte någon riskgrupp och var heller inte särskilt bitter. Det som utmärkte sverigedemokraten var att denne ville ha en mer restriktiv invandrings-politik. I och med att detta inte var något som erbjöds av de etablerade partierna uppstod ett stort missnöje gentemot det svenska politiska systemet och journalister." (s. 413)
I en effektiv översikt över den svenska forskningen presenterar Öhberg bakgrunden till SD:s uppgång i opinionen:
"Det som en gång utmärkte Sverige var emellertid att landet hade en generös asylinvandring, men inte något invandringskritiskt parti i parlamentet. Förklaringen sades vara att de etablerade partierna hade avstått från att föra upp invandringsfrågan på den politiska dagordningen; asylpolitiken var inte partipolitiserad (Dahlström och Esaiasson, 2013). Samtidigt har det under lång tid funnits ett missnöje med den förda svenska asylpolitiken bland väljarna (Demker, 2013). Eftersom de etablerade partierna avstod ifrån att politisera invandringsfrågan eller att erbjuda alternativ till en generös flyktingpolitik var Sverigedemokraterna länge ensamma om att förespråka en annan väg (Widfelt, 2017). Invandringsfrågan är nuförtiden helt central i svensk politik. Särskilt val rörelsen 2018 visade detta. ..." (s. 414)
SD "äger" invandringsfrågan (Martinsson 2019); i slutet av 1980-talet var det inte någon större skillnad mellan höger- och vänster-röstare vad gällde ifall man instämde i påståendet att det vore bra att ta emot färre flyktingar i Sverige, men skillnaden har kontinuerligt ökat sedan mitten av 1990-talet. (s. 415) SD har rekryterat väljare ur gruppen som vill ha en stramare invandringspolitik, men det finns också andra skeenden som spelar roll för partiets tillväxt i opinionen och valen. En omdebatterad faktor är socialdemokratins tillbakagång: med minskad lojalitet inom arbetarklassen gentemot SAP, finns det fler "lediga" väljare att plocka upp för andra partier. En hel del arbetare, framför allt män, har på detta sätt gått över till att rösta på SD (jfr Oskarson och Demker 2015), men med åren har SD också i allt högre grad vinna väljare från moderaterna. Öhberg beskriver utvecklingen:
"2009 attraherade Socialdemokrater nästan hälften av alla väljare som identifierade sig som arbetare. Tio år senare är det lite drygt en tredjedel. Moderaternas utveckling bland kärnväljarna är än mer dramatisk. För drygt 10 år sedan attraherade Moderaterna närmare 60 procent av företagarna. Numera är det cirka en fjärdedel. De två fornstora partierna har bägge fått se sina kärnväljare försvinna iväg. Går vi vidare och studerar utvecklingen hos Sverigedemokraterna, så ser vi att partiet numera lockar stora grupper av arbetare och företagare till partiet." (s. 416)
SD har placerat sig till höger på vänster-höger-skalan, och 2019 är 40 procent av alla väljare som placerar sig "klart till höger" på en sådan skala SD-väljare. Med detta konkurrerar man tydligt om väljare med Moderaterna; däremot uppstår ju en fråga om hur arbetarväljare som röstar SD men tidigare röstat S resonerar kring detta: har de flyttat sig högerut eller är det bara att de idag prioriterar invandringsfrågan över klassiska höger-vänster-frågor som ekonomisk politik och välfärden? Öhberg konstaterar att både M och SD idag har många väljare som vill minska invandringen (s. 422-3). Bland S-väljarna har väl däremot andelen som vill minska invandringen fallit, just eftersom dessa väljare bytt parti till SD. Inte desto mindre är det en ganska heterogen koalition, socialt sett, som samlas i SD. "När Sverigedemokraternas framgångar studeras är det slående hur de lyckats med att attrahera arbetare såväl som företagare. Framtiden får visa i vilken utsträckning som det är en styrka eller om den sortens väljarkoalitioner skapar interna spänningar när olika vägval ska göra" (s. 425)
Referenser
Patrik Öhberg (2020) "10 år med Sverigedemokraterna", i Ulrika Andersson, Anders Carlander och Patrik Öhberg (red.) Regntunga skyar. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Läs här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar