onsdag 6 januari 2016

Exportledd tillväxt i Kanada?

Kan man säga att bra export-performance driver god BNP-tillväxt? Vi förstår intuitivt att dessa två ofta händer samtidigt: ett land som har stark exporttillväxt har antagligen också stark BNP-tillväxt. Men är det exporterna som driver BNP-tillväxten? Antagligen, säger Irene Henriques och Perry Sadorsky i början av sitt paper om exporter och tillväxt i Kanada, så kan båda påverka varandra. Att reda ut om de båda orsakar förändringar i varandra eller om kausaliteten är enkelriktad är en grannlaga uppgift för nationalekonomer. Henriques och Sadorsky använder vektor-autoregressioner (VAR) för att testa för Grangerkausalitet och finner att (a) real BNP-tillväxt, reala terms of trade och reala exporter är kointegrerade det vill säga att det finns en långsiktig relation mellan dem, och (b) att BNP-tillväxt orsakar förändringar i exporter, men inte tvärtom.

Litteraturen de utgår ifrån handlar helt enkelt om relationen mellan exporttillväxt och BNP-tillväxt och kommer, säger de, i två former: en ström handlar om utvecklingsländer, och en annan om rika länder. Det handlar om papers från det sena 1970-talet, 1980-talet och i någon mån 1990-talet. Några intressanta resonemang:
"Models by Grossman and Helpman (1991), Rivera-Batiz and Romer (1991), and Romer (1990) posit that expanded international trade increases the number of specialized inputs, increasing growth rates as economies become open to international trade.2 Buffie (1992) considers how export shocks can produce export-led growth." (s 541f)
Bhagwati (1988), Kunst och Marin (1989) har å andra sidan gjort argumentet att det är BNP-tillväxt som driver exporter, inte tvärtom. Bhagwati (1988), Grossman och Helpman (1991) med flera har utvecklat idén om feedback mellan de två variablerna.

Det är en i grund och botten mycket enkel undersökning, om hur BNP-tillväxt och exporttillväxt hänger ihop. Men de tar i alla fall in en variabel till: terms of trade. De definierar TOT så här:
"Terms of trade are defined here as export unit value divided by import unit value. Terms of trade are included to control for export growth which results from price competitiveness. Price competitiveness in this case reflects fluctuations in the real exchange rate and possible trade policies (in the form of tariff and non-tariff barriers). Terms of trade is an especially important variable for a small open economy such as Canada, which is highly susceptible to changes in world prices. In fact, recent reports have cited the lower Canadian dollar as one reason Canada has had higher economic growth than other nations, including the United States." (s 542)
Och genast så komplicerar de resonemanget i en fotnot:
"Helpman and Krugman (1985), however, make it clear that the effect of trade on technical efficiency is not conclusive in models of imperfect competition and increasing returns to scale. In such cases the trade effect depends on the type of competition assumed on the domestic market, entry, and exit and on how market structures will change in response to a trade disturbance. As a result, the effect of trade on technical efficiency is an empirical issue."
De har data på de tre variablerna för Kanada från 1870 till 1991 och kollar dels på hela perioden, dels på två subperioder: 1877-1945 och 1946-1991. De använder naturliga logaritmer av variablerna. De börjar analysen med att testa för unit roots med Augmented Dickey-Fuller-test (ADF) och Phillips-Perron-tester. (Jfr bloggen om dynamiska tidsserieanalyser här.) Icke så förvånande så är ingen av variablerna stationära i nivåer. Däremot så räcker det med en differentiering för att göra dem stationära, de är allså I(1). Kointegrationsanalysen utgår från VAR-approachen från Johansen (1988, 1991) och Johansen och Juselius (1990).

där y_t är en vektor av I(1) eller I(0)-variabler och μ en vektor är en nx1 vektor konstanter. Lagglängden ρ väljs för att alla fel ska bli iid. Rank r för den långsiktiga matrisen anger hur många linjära kombinationer av y som är stationära. Om r=n är alla y stationära medan om r=0 så är Δy stationära och y är I(1). När r är ett värde mellan 0 och n finns det r linjära kombinationer där variablerna y är kointegrerade. Då kan Π räknas αβ där β är error correction-mekanismerna och α är "adjustment parameters". Detta är Grangers representationsteorem, presenterat i Engle och Granger (1987). Johansen och Juselius (1990) utvecklar denna analys. Cointegrating rank r kan räknas ut med två olika tester: maximum eigenvalue-test och trace test. En vidare diskussion har fokuserat på vad för lag-längd man ska ha för att kunna räkna ut r. Henriques och Sadorsky gör kointegrationstesterna på sina tre variabler för hela perioden och subperioderna med lagglängden (ρ) 3 eller 4.


Med lagglängd 3 finner de kointegration för hela perioden och för subperioderna; med lagglängd 4 för hela perioden och 1946-1991, men inte för 1870-1945. Sims, Stock och Watson (1990) har sagt att det är enkelt att testa för Grangerkausalitet med kointegrerade variabler. Med lagglängd ρ=3 får de fram att BNP-tillväxt Granger-orsakar exporttillväxt för hela perioden och båda underperioderna, men att exporttillväxt aldrig Granger-orsakar BNP-tillväxt. För 1946-1991 får de fram att BNP-tillväxt Granger-orsakar TOT, vilket förvånar mig. Resultaten med ρ=4 är i princip samma. Den enda tidigare studien av exporttillväxt och BNP-tillväxt i Kanada är Serletis (1992) om perioden 1870 till 1985; Serletis använder en single equation approach och finner att de två är orelaterade. H och S hävdar att deras egen studie är bättre genom att (a) de kontrollerar för terms och trade och (b) de använder en mer avancerad tidsseriemodellering.

Den mesta mödan i artikeln är lagd på själva tidsseriemodelleringen och metoden, och de säger inte särskilt mycket substantiellt eller om kontexten. Slutsatserna är också sparsmakade:
"It is important to realize that our study of Granger causal orderings of export and GDP does not identify causal directions but instead asks the question whether movements in exports tend to precede or to follow movements in GDP. Our empirical results for Canada, like those of Kunst and Marin (1989) for Austria, suggest that changes in growth precede changes in exports. This is in accord with the development of a small open economy, since a small economy developing efficiently in line with its comparative advantage will specialize and hence turn to foreign markets for exports of goods that use its most abundant factor of production most intensively." (s 552)
Detta känns lite ad hoc och underutvecklat: folk har ju gjort starka argument för exportledd tillväxt tidigare och borde man då inte bemöta dem här, när nu studien antyder att exportledd tillväxt i alla fall inte varit fallet för Kanada?

Referens
Henriques, Irene och Perry Sadorsky (1996) "Export-led growth or growth-driven exports? The Canadian Case", Canadian Journal of Economics.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar