Kapitalandelen i Japan före 1950

I arbetet med ett papper tillsammans med Daniel Waldenström om kapitalandelar och ojämlikhet på lång sikt har jag kämpat en del med Japan före 1950. Efter 1950 har Piketty och Zucman beräknat av allt att döma tillförlitliga faktorandelar för näringslivet, baserat på officiella nationalräkenskaper. Men perioden före 1950 är knepigare. För 1940-talet finns det pga krigets förstörelse knappast några uppgifter, men längre bak än 1940 finns det en hel del. Nästan för mycket, faktiskt! På 1970-talet pågick ett stort projekt om historiska nationalräkenskaper som arbetade med data från 1880-talet till 1940, och i volymen Patterns of Japanese Economic Development: A Quantitative Appraisal (Yale UP, 1979) presenteras resultaten på engelska.

Det forskarlaget var ambitiöst nog att göra nationalräkenskaperna på alla tre sätt: från inkomstsidan (anställda, företag och egenföretagare), från utgiftssidan (konsumtion, investeringar, exporter och importer) och från produktionssidan (jordbruk, industri, tjänster). För att beräkna löne- och kapitalandelar behöver man förstås data från inkomstsidan. Och det presenterar de snällt: tabell A47 "Factor incomes in Nonagriculture, 1906-40 and 1953-70" presenterar "distributed income" såväl som löneinkomster, inklusive egenföretagarnas tillskrivna arbetsinkomster. Kapitalandelen utifrån dessa data syns i diagrammet längst upp. Så allt är gott? Nja! Eftersom denna beräkning har fördelade inkomster i nämnaren är det ett netto-mått -- kapitalförslitningen har räknats bort från företagens inkomster. Och vi vill ha både brutto- och netto-mått för att kunna påvisa att resultaten håller med bägge definitionerna. (Se t ex Bridgmans "Is labor's loss capital's gain?" från 2014 för en diskussion om detta.) Då måste vi kunna relatera lönesumman, som är justerad och fin, till ett brutto-mått på nationalinkomsten.

Här börjar problemen! Ohkawa och Shinoharas volym presenterar nämligen olika skattningar av de centrala variablerna. För BNP presenteras två olika serier, i tabell A7 och tabell A2. De är liknande varandra men inte identiska, och täcker olika år: den första åren 1901-1940 och den andra 1930-71. Också för den offentliga sektorn, som vi vill räkna bort för att få måttet jämförbart med netto-måttet, finns två olika mått, i tabell A1 (1901-40) och tabell A2 (1930-71). Med den andra serien ser den offentliga sektorn mycket större ut i slutet av 30-talet. Också för jordbrukets produktion finns två olika serier, i tabell A10 och tabell A11. Båda tabllerna har alltså nettonationalproduktserier och diagrammet nedan visar jordbrukets storlek (i miljoner yen) och andel av ekonomin enligt de två tabellerna.

För att räkna ut en brutto-löneandel vill jag ha något att relatera till lönesumman. Det kan tänkas vara:

BNP-jordbruket-offentlig sektor

eller

NNP+avskrivningarna

Det borde därför inte vara så konstigt att ta BNP ur tabell A7, räkna bort jordbrukets andel av ekonomin utifrån dess andel av NNP uträknat från tabell A10 och därefter räkna bort offentlig sektor i yen utifrån tabell A1. Men kruxet är att denna uträknade BNP utan jordbruk och offentlig sektor blir för liten: upprepade gånger är distributed income från A47 större vilket ju ska vara omöjligt. Det kan bero på att jordbruket är en större del av NNP än av BNP eftersom avskrivningarna är lägre i jordbruket än i övrig privat sektor. När man räknar ut distr inc (non-agri) som andel av hela BNP så är den låg, runt 0.6 till 0.7, vilket ju är rimligt eftersom jordbruket, som är 20-40 procent av ekonomin, är med i BNP men inte i lönesumman.

Pga dessa problem, som ju bl a springer ur att Ohkawa och Shinohara aldrig presenterar jordbrukets produktion brutto utan bara netto, så tänker jag att den bästa vägen framåt är att kringgå BNP-skattningarna per sektor och istället göra brutto-justeringen på ett enklare sätt. Jag tar distributed income och lägger till summan av avskrivningarna och får då alltså ett slags "brutto-inkomst". Därefter tar jag lönesumman ur denna och räknar resultatet som brutto-löneandel. 100 minus denna blir då brutto-kapitalandelen. Som med allting annat finns det två olika serier för avskrivningarna.

Till distributed income lägger jag kapitalförslitningen från tabell A7 för åren 1906 till 1940 och från tabell A8 från 1950 och framåt. Så här ser brutto-kapitalandelen ut då, jämfört med netto-kapitalandelen som visats längst upp samt med kapitalandelen av faktor-pris-nationalinkomsten från Piketty från 1955 och framåt.

Resultaten ser fullt rimliga ut: brutto-kapitalandelen är förstås högre än netto-kapitalandelen, och min uträkning av netto-kapitalandelen är i princip identisk med Pikettys. Sen vill jag ju kunna föra fram brutto-skattningen till 2010 också. Piketty och Zucman jobbar bara med netto-faktorandelar, men de officiella japanska nationalräkenskapsdata som de redovisar i fliken "JapanData" i deras Japan-excelark (här) innehåller all information som man behöver för att kunna räkna ut brutto-andelar om man vill det.