De tre nationalekonomerna Rachel L. Ngai (LSE), Claudia Olivetti (Dartmouth) och Barbara Petrongolo (Oxford) presenterar i ett intressant working paper en ny serie över kvinnors och mäns sysselsättning i USA sedan 1870. De använder folkräkningarna sedan 1870 som en utgångspunkt, men före 1940 registrerade dessa bara betalt arbete, vilket ger en stor bias eftersom så många (framför allt kvinnor men också män) var obetalda arbetare i familjeföretag, framför allt i jordbruket. De använder också olika källor för att belägga hur många timmar folk arbetade på olika sätt före 1940; från och med 1940 finns denna information i folkräkningarna.
För att få fram data på kvinnors arbete i jordbruket så använder de inte minst tidsanvändningssurveys som gjordes från 1920-talet till 1950-talet. Enligt dessa bokförda tidsanvändningar så arbetade den typiska bondehustrun 15,5 timmar i veckan inom jordbruksproduktionen på 1920-talet, och på 1950-talet 7,5 timmr i veckan.
För att få fram data på hushållsarbete använder de tidsanvändningssurveys från 1960-talet och framåt, tillsammans med "the Purnell diaries", alltså de historiska undersökningarna, 1924-1943, och en Nationwide Study of Living Habits för 1950-talet. De övergripande resultaten säger att kvinnor före 1960 lade ungefär 40 timmar i veckan på hushållsarbete, och att detta efter 1960 haft en fallande trend, till 15 timmar i veckan år 2020.
För att förklara (account for) de stora trenderna gör de en makroekonomisk modell med tre breda sektorer: jordbruk, industri och tjänster. Alla personer i ekonomin konsumerar output från dessa tre sektorer, och väljer att allokera sin tid på lönearbete/marknadsarbete, hemarbete, och ledighet. Konsumenter vill ha lite av varje, då produkter från de tre sektorerna är inte bra substitut för varann. Man måste ha en viss mängd mat men inte mycket mer, så efterfrågan på jordbruksprodukter är mindre elastisk än efterfrågan på industriprodukter och tjänster. Tjänster kan produceras både på marknaden och i hemmet, och dessa två varianter är bra substitut för varann. Produktivitetstillväxten är ojämn över sektorerna: större i industrin och i jordbruket än i tjänstesektorn, vilket ger en strukturell omvandling och att tjänstesektorn över tid måste stå för en allt större del av sysselsättningen, genom Baumols mekanism.
De delar in utvecklingen över tid i två breda faser. I den första fasen, när jordbrukssektorn är stor, sjunker jordbrukets andel, och arbetskraft flyttar till tjänsteproduktion på marknaden och i hemmet och till större ledighet. I den senare fasen, när jordbrukets andel är låg, sker en större del av strukturomvandlingen genom att arbete flyttar från industrin till tjänster och från hemproduktion till marknadsproduktion av tjänster. Könsarbetsdelningen gör att dessa två faser har olika implikationer för män och kvinnor.
Dears makroekonomiska modell har tre sektorer; de förklarar att de använder den för att "illustrate the evolution of men’s and women’s work through the lens of structural transformation and marketization." Modellens befolkning är hushåll som vart och ett består av en man och en kvinna, och varje hushåll konsumerar output från jordbruk, industri och tjänstesektor och använder sin tid till fritid, marknadsproduktion och hemproduktion. Jordbruks- och industriprodukter produceras bara i marknadsarbetet, men tjänsterna både i hushållet och på marknaden. Varu- och arbetsmarknaderna är konkurrensutsatta och lönerna utjämnas, könsvis, tvärs över sektorerna. Presentationen av modellen börjar så här:
Företagens produktionsfunktion är att de använder mäns arbete och kvinnligt arbete, med en given sektorsspecifik teknologi A_j medan N_j är en CES-funktion. η är elasticiteten mellan mäns och kvinnors arbete, och ξ_j är en vikt för kvinnors arbete, som bestämmer andelen kvinnlig anställda inom sektorn. I ett appendix presenterar de ett alternativ där de modellerar familjejordbruk som en egen sektor.
Jämvikt i modellen uppstår när hushållen, för att maximera sin nytta, valt sin tidsfördelning och sin konsumtion, utifrån rådande priser och löner, och företagen valt att anställa män och kvinnor för att maximera vinster, utifrån rådande teknologi.
Strukturomvandlingen uppstår genom flera mekanismer. För det första, eftersom produktivitetstillväxten är snabbare i jordbruk och industri än i marknadsproducerade tjänster, och snabbare i marknadsproducerade tjänster än i hemproducerade tjänster. Relativpriserna för jordbruks- och industriprodukterna kommer falla, men eftersom konsumenterna har försmak för variation så kommer de inte skära ner på sin tjänstekonsumtion utan tvärtom så kommer sysselsättningsandelen för tjänsterna öka, och för jordbruket sjunka. [1] Däremot så är ju tjänster producerade på marknaden och i hushållet substitut och därför så kommer arbetskraft flyttas från hushållsproduktion till marknadsproduktion av tjänster. (s. 24-25) Denna del av strukturomvandlingen har en särskilt stor effekt för kvinnor, eftersom de gör det mesta av hushållsarbetet från början. (s. 26) De arbetar också ut vad dessa omvandlingar har för effekter på arbetade timmar och på löner.
Från dessa mer principiella resonemang går de över till en kvantitativ illustration av hur modellen fungerar. De sätter parametrarna för att matcha existerande data för år 1950, när kvaliteten på de olika dataserierna är bättre än tidigare. Se tabell 3. De importerar elasticiteterna (η, σ, ε) från "related work" medan ξ ges av η, arbetade timmar per sektor och löneration kvinnor/män. (ξ blir för jordbruket 0.24, för industrin 0.24, för tjänstesektorn 0.30 och för hushålsproduktionen 0.60.) Preferensparametern Φ sätts utifårn observerade output, produktivitet per sektor samt lönen och tidsallokeringen.
De kör sedan modellen för hela perioden 1880-2019 och jämför de predicerade värdena med de faktiskt observerade värdena: till exempel i Figur 9, andelen sysselsatta i jordbruk, industrin och tjänster.
Slutsatssektionen är väldigt kort. De säger att: "Our quantitative analysis of the mechanisms proposed suggests that structural transformation and marketization can account for the whole decline in market hours for both genders from 1880 to 1950 and about one quarter of the rise and fall, respectively, in female and male market hours from 1950 to 2020." Och att: "measuring women’s unpaid work in family farms is crucial to accurately capture women’s contribution to the economy in predominantly agricultural societies and to understand the U-shaped relationship between female work and development. The
underlying patterns of labor reallocation offer insights not only into long-run trends in hours, but also into the experiences of developing countries during recent decades. Several developing countries are currently going through phases of declining agriculture and female participation, as seen in China and India over the past two decades." (s. 36)
referenser
Rachel L. Ngai, Claudia Olivetti och Barbara Petrongolo (2024) ‘Gendered Change: 150 Years of Transformation in US Hours‘ NBER Working Paper 32475, May 2024. R&R at the Journal of Political Economy. De sammanfattar pappret på CEPR-bloggen här.
fotnoter
[1] Vi vet ju att familjejordbruk har en social, kulturell och sentimental betydelse, inte bara ekonomisk, och det är därför rimligt att de har en fotnot om friktioner i den här processen: "Structural transformation at early stages of development may be weakened by frictions in the process of labor reallocation out of agriculture, which are absent in our framework, but are quantified by Donovan et al. (2023)." Referensen här är: Donovan, Kevin, Will Jianyu Lu, and Todd Schoellman, “Labor Market Dynamics and Development,” The Quarterly Journal of Economics, 2023, 138 (4), 2287–2325.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar