Jag har tidigare bloggat om Exeter-historikern Jane Whittles programmatiska artikel om kvinnors arbete i det tidigmoderna Europa i Past and Present 2019. Året efter, 2020 publicerade hon tillsammans med Bristol-historikern Mark Hailwood en mer empirisk artikel på samma tema i Economic History Review. Artikeln bygger på 4300 sysslor (work tasks) från tre typer av rättsdokument från fem län (counties) i sydvästra England 1500-1700: Cornwall, Devon, Hampshire, Somerset och Wiltshire.
De har en omfattande och välskriven historiografisk översikt över forskningen om kvinnors arbete från medeltiden till 1800-talet. [1] Denna rika forskning saknar emellertid, menar de, "any overview of women’s work at a regional level for the period before 1800." (s. 6) Vi kan inte börja spekulera om orsakerna bakom olika mönster av könsarbetsdelning förrän vi har en bra beskrivning på plats, säger Whittle och Hailwood, och: "As a consequence, this study began with two simple questions: what types of work did women do in the period 1500–1700, and how did this differ from the work done by men?" (s. 6) Därför den empiriska design som de valt och som är särskilt lämplig för att ta fram information om hur folk arbetade i rurala kontexter, något som vi annat inte vet så mycket om. [2] De presenterar redan i inledningen, i anslutningen till frågeställningarna, ett deskriptivt argument relaterat till dem. Beräkningarna i Broadberry et als historiska nationalräkenskaper för Storbritannien från 1270 till 1870 antar att kvinnor stod för 30 procent av arbetsdagarna i ekonomin under medeltiden och den tidigmoderna perioden. Detta bygger på ett antagande om arbetskraftsdeltagande om 97 procent för män och 43 procent för kvinnor, utifrån 1851 års folkräkning. Det är väldigt osannolikt att dessa magnituder gäller för tidigmodern tid, säger Whittle och Hailwood.
Metoden att arbeta med rättsdokument för att fånga vad folk gjorde i sin vardag historiskt användes först av BA Hanawalt i boken Ties that bound: peasant families in medieval England (1986). Hanawalt presenterade metoden på sex sidor i ett appendix där, men Sheilagh Ogilvie var den förste som använde metoden i en hel bok, nämligen A bitter living: women, markets and social capital in early modern Germany (2003). Hanawalt skrev om 1200-1300-talen medan Ogilvie använde källor från agrara Württemberg 1650-1800. Hennes metod vidareutvecklades sedan av Maria Ågren och hennes kollegor i det Uppsala-baserade Gender and Work-projektet. Whittle och Hailwood använder tre sorters rättsmaterial: rättsläkares rapporter om olycksfall, vittnesmaterial från kyrkorätter, vittnesmål och de anklagades uttalanden i kriminalfall på county-nivån. Kodningen och insamlingen skiljer sig lite från Ogilvie och Ågren-teamet, bland annat i det att de använder en lite snävare definition av "arbete", och att de inte räknar in brott (t ex stöld) som försörjningsaktivitet. Whittle och Hailwoods definition av arbete bygger på Margaret Reid (1934). Så här beskriver och motiverar de definitionen på ett intressant sätt:
"Reid’s definition of work is particularly helpful in its approach to subsistence production and services. While paid work and the production of goods for sale can unproblematically be considered part of the economy, Reid suggested a rigorous approach to unpaid work. Her rule, known as the ‘third party criterion’, is that any unpaid work that could be replaced with paid work or purchased goods should be considered as work. For early modern England, this definition allows all tasks related to running small farms to be included without having to make any assumptions about whether they were aimed at direct subsistence or sale in the market. It also means that housework and care work are considered to be work, as these could be (and commonly were) replaced with paid services via the employment of servants within early modern households." (s. 9)Tabell 3 sammanfattar deras rådata: de 4300 observationerna av arbete, uppdelade på 10 breda branscher och per kön. Totalt sett är 29,4 procent av observationerna av en kvinnas arbete; andelarna per bransch varierar mellan 10,7 procent i gruvorna till 73,4 procent i hushållsarbete. Det finns emellertid, säger de, två stora problem med rådatat. Det ena är att kvinnor är underrepresenterade överlag, det andra att urvalet av typer av arbete styrs av vad för typer av arbete som utförs där brott begås. Vad gäller underrepresentationen av kvinnor så citerar Whittle och Hailwood FN:s Development Programme Report 1995 som menade att ‘women work longer hours than men in nearly every country’. Detta gäller också för den tidigmoderna perioden, säger Whittle och Hailwood som här stöttar sig på den tidens jordbruksrådgivningslitteratur, som Thomas Tussers Five hundred point of good husbandry (1580) där Tusser säger att ‘some respit to husbands the weather may send, but huswives affaires have never an end’. (cit. 11) Bara 26,5 procent av vittnena vars vittnesmål de använder var kvinnor, och män är mindre benägna att lägga märke till kvinnors arbete, menar de -- 91 procent av observationerna av mäns arbete i databasen har gjorts av män, och 69 procent av observationerna av kvinnors arbete har gjorts av kvinnliga vittnen. De laborerar därför bland annat med den intressanta metoden "witness multiplier" där de viktar om observationerna utifrån vittnenas köns-bias i vad de rapporterar för arbete: hur hade observationernas sammansättning blivit om 50 procent av vittnena hade varit kvinnor, och 50 procent män? Den andra typen av korrigering som de gör är att imputera observationer utifrån antagandet att kvinnor arbetade lika mycket som män överlag.
Den andra typen av källbias är att typerna av arbete som rapporteras varierar med vad för slags rättsprotokoll som används, mer specifikt med vad för typ av brott som begåtts. Whittle och Hailwood konstaterar att 13 procent av arbetsobservationerna involverar får, vilket reflekterar att fårhållning och produktion av ull var en viktig del av ekonomin i sydvästra England, men också att stölder av får var en stor del av brotten som begicks. För att komma runt över-representation av arbetssysslor som är relaterade till brotten (typ slakten av ett får som stulits) så laborerar Whittle och Hailwood med att koda observerade arbetssysslor utifrån hur nära relaterade de är till brottet som begåtts, på en skala från "integral" (slakten av ett stulet får) till "related" och till slut den orelaterade kategorin, "incidental". 1317 av observationerna är "integral", 1772 "related" och 1211 "incidental". (s. 14) Deras förfinade beräkning av vad folk gjorde för arbete bygger bara på "incidental" och "related"-observationerna. I denna beräkning stod jordbruket för 21 procent av kvinnornas sysslor, omsorg för 11 procent, handel för 18 procent, hantverk för 9 procent, livsmedelstillverkning 6 procent, husligt arbete 21 procent och transport 8 procent. För männen stod jordbruket för 28 procent, omsorg för 2 procent, handel för 27 procent, hantverk 11 procent, livsmedelstillverkning 8 procent, husligt arbete 3 procent, och transport 14 procent. (s. 15)
Det är med den breda sektorsindelningen med 10 sektorer. De går vidare med en finare sektorsindelning med 58 sektorer. På denna nivå är genus-segregationen mycket starkare än på den breda nivån:
"Men dominated hunting and fishing; woodland management; working with stone, metal, and wood; building work; mill operation; and transport using carts and boats. Women dominated dairying, childcare, midwifery, cleaning, laundry, and collecting water. The men who appear carrying out tasks in female-dominated work areas were typically helping: for instance, fetching the midwife or child-bed linen, or (literally) holding the baby. However, occasionally men were fully engaged in some female-dominated tasks: some men did collect water, empty chamber pots, and look after children. The women who engaged in male-dominated tasks were often doing something slightly different. The women working in wood husbandry were collecting rushes or gathering brushwood and brambles to make brooms; the one female metalworker recorded was ‘working upon knives in a shop’ in Exeter, perhaps a cutler rather than a smith; the woman engaged in mining was washing ore. Occasionally women had assisting roles, such as carrying thatch up a ladder. " (s. 16)
Tabell 9 sammanfattar könsfördelningen för sysslor inom jordbruket. Här ser vi t ex att Snell i Annals of the Labouring Poor (1985) hade rätt i att både män och kvinnor skördade med skäran, medan bara män använde lien för att slå hö och liknande. Det var också så att kvinnornas insats i skörden överlag var mindre, 35 procent av skördearbetet. Whittle och Hailwood hittar inte heller ett enda exempel på en kvinna som plogar, däremot ett par exempel på kvinnor som tröskar och många som sållar (winnow).
Kvinnorna var en stor andel av de som klippte ullen på fåren (43 procent i den justerade beräkningen), och så vitt jag kan se i tabell 9 stämmer den idé som jag har med mig, att kvinnornas andel av arbetet var större i jordbruk byggt på djurhållning än i jordbruk byggt på spannmålsproduktion. Whittle och Hailwood säger dock inget om det, men däremot att "We cannot agree with Sharpe’s conclusion that ‘before . . . the industrial revolution, the demand from agriculture for female labour was limited’." (cit. 17)
Textilproduktionen var en viktig del av den tidigmoderna ekonomin, och där var kvinnornas andel av arbetsinsatsen stor: 66 procent enligt den justerade beräkningen. Detta bygger på sysslor som att samla ull (50 %), rensa ull (71 %), karda (88 %), spinna (98 %), och vinda garnet (50 %). Att väva var däremot mycket vanligare för män i Whittle och Hailwoods dataset: de har visserligen bara 21 observationer av vävning, men av dem står män för 20 och en kvinna bara för 1. (s. 18) Också färgningen av klädet stod männen för.
Kommers var också en stor del av den ekonomiska verksamheten, och hade jämn könsfördelning på sysslorna: män stod för 53 % av försäljningen och kvinnorna för 52 % av inköpen i datasetet. Kvinnorna dominerade försäljning av mat och dryck och av kläder medan män dominerade försäljning av djur och trävaror.
Hushållsarbete och omsorgsarbete är av särskilt intresse, med tanke på att kvinnors arbete historiskt ofta associeras med just dessa sektorer. Broadberry, Campbell, Klein, Overton och van Leeuwen menar i jätteverket British economic growth 1270-1870 (2015) att hushålls- och omsorgsarbete historiskt stod för 57 procent av vuxna kvinnors arbetsliv, men Whittle och Hailwood menar utifrån sina data att det inte kan stämma, utan är en för hög skattning. Deras beräkningar är istället att hushållsarbetet var 21 procent av kvinnornas sysslor, och omsorgsarbetet 11 procent. (s. 20)
I en intressant utveckling jämför de sina resultat med Ogilvies (A Bitter Living, 2003) för sydvästra Tyskland. och Maria Ågrens för Sverige. Jämförelsen visar att könsarbetsdelningen var anmärkningsvärt lik sig i de tre länderna: kvinnor gjorde 37-50 procent av jordbruksarbetet, 40-47 procent av arbetet i hantverk och bygg, och 76-82 procent av omsorgsarbetet. (s. 23) Två intressanta skillnader framträder dock. Den ena är att kvinnor hade en mindre roll i handel i Tyskland än i England, kanske pga starkare skråregleringar i Tyskland. Den andra är att Sverige hade en mindre kommersialiserad ekonomi än England och att textilproduktionen " was much less dominant in the countryside" där. (s. 24) Istället arbetade de svenska kvinnorna mer i jordbruket än vad de engelska kvinnorna gjorde.
I slutsatserna betonar Whittle och Hailwood först att de juridiska källorna visar att kvinnors insatser i jordbruket var mycket mer omfattande än vad arkiv om lönearbete på stora gårdar visar: "and thus records of wage labour cannot be taken as representative of the gender division of labour in the agricultural economy in the period before 1700. " (s. 25) Vidare så menar de att Snells idéer om bestämningsfaktorerna bakom hur inblandade kvinnorna var i jordbruksarbetet, (a) användning av lie eller ej och (b) mer fokus på spannmål eller mer fokus på animalier, inte kan förklara vad de skulle förklara. Istället menar W och H att gårdarnas storlek var av avgörande betydelse. På små gårdar föredrog man billig kvinnlig arbetskraft; på större gårdar föredrog man manliga tjänare och manliga daglönare. På de större gårdarna använde man också större arbetsdelning och större specialisering för arbetarna.
De stöttar Bennets argument att kvinnors arbete överlag var ‘low-status, low-paid and low-skilled’. (s. 27) Orsak och verkan är dock svårt att komma åt.
referens
Jane Whittle och Mark Hailwood, "The gender division of labour in early modern England", Economic History Review 73 (1).
[1] de har en mycket ambitiös historiografisk forskningsöversikt om kvinnors arbete -- på medeltiden, på 1600-1700-talen, och under industrialiseringen, dvs tre delvis skilda forskningsfält -- som jag inte kommer sammanfatta här. Ett intressant detaljresultat som de lyfter fram är att Muldrew menar att ungefär 12,5 procent av vuxna kvinnor år 1580 var sysselsatta som spinnerskor men att motsvarande andel år 1700 var 19 procent. (s. 5) Ett annat intressant resultat är att kvinnor verkar haft en stark ställning i hantverk som bryggeri och skrädderi på 1300-1400-talen men förlorat denna position på 1500-talet.
[2] en intressant kommentar om tolkning som de lägger fram här: "as Bennett warns, ‘we should beware of assuming that women controlled the value produced by their labour’" (s. 7). Fördelningen av arbetet, som studeras här, är alltså inte nödvändigtvis samma som fördelningen av inkomsterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar