Löner, familjeekonomi och levnadsstandard i England 1260-1850

Jane Humphries, professor i ekonomisk historia i Oxford, har de senaste tio åren eller så publicerat en rad studier av löner, familjeekonomi och levnadsstandard i England från 1200-talet till 1850. Det började med "The Wages of Women in England, 1260–1850", publicerad i Journal of Economic History 2015 och samförfattad med Jacob Weisdorf, och fortsatte med en artikel om barnarbete och barns löner publicerad i Explorations in Economic History 2019 och samförfattad med Sara Horrell, en artikel om reallöner i Economic Journal 2019 samförfattad med Jacob Weisdorf, en artikel om löner och demografi publicerad i European Economic Review 2020 och samförfattad både med Horrell och Weisdorf, och rundades av (?) 2021-2022 med två artiklar, en om familjeekonomi i Economic History Review och en liknande i Past and Present, båda samförfattade med Horrell och Weisdorf.

Den första artikeln presenterade två löneserier för unskilled kvinnlig arbetare i England 1260-1850, den ena för daglönare och den andra för arbetare på årsanställningar.  De samlade in data från tidigare studier av bland andra JET Rogers och William Beveridge och letade därefter upp en mängd nya primärdata från olika källor: "We put considerable effort into generating additional evidence adding
material from diverse primary sources, both archival and printed primary, including: manorial accounts, farm accounts, wage books, household accounts, Chamberlains’ accounts, Churchwardens’ accounts, settlement examinations, diaries, and memoirs." (s. 408) Datat täcker landsbygden och perifera områden, "making it comparable to the authoritative series for unskilled male farm labourers provided by Gregory Clark (2007)" (s. 409) De skiljer på unskilled och skilled arbetare utifrån HISCLASS-typologin.

 

De flesta observationerna handlar om årsanställningar, inte minst kvinnor som arbetade i jordbruket eller som tjänstefolk. De diskuterar sambanden mellan att vara gift eller ogift och att arbeta med årsanställning eller som daglönare. Ett viktigt metodproblem är att nästan alla anställningar medförde natura-betalningar. För att värdera dessa använder de Allens "respectability basket"-

Diagram 3 visar utvecklingen för lönen för en dags arbete, där uträkningen för de årsanställda är årslönen delad med 250. Humphries och Weisdorfs två serier för kvinnliga arbetare jämförs med Gregory Clarks (2007) serie för manliga daglönare i jordbruket. Kvinnornas löner förbättras inte efter Digerdöden på det sätt som idéer om en "golden age of the European labourer" antyder.

Det är utifrån dessa beräkningar rimligt, menar Humphries och Weisdorf, att arbetarna på 1400-1500-talen föredrog att vara daglönare framför att vara årsanställda. Men varför drev inte konkurrensen om arbetarna då ner skillnaden mellan årslön och årsinkomsten för en daglönare? Ett skäl är att årsanställningen gav säkerhet. Kanske fanns det inte tillräckligt många daglönejobb för att man skulle kunna välja daglönealternativet med bra utfall. Ett annat svar är att staten reglerade arbetarnas rörlighet och villkor för att hålla nere lönerna. Detta utforskades av Bertha Putnam (1939) och Humphries och Weisdorf menar att "Even if these regulations were poorly enforced, they raised the costs of mobility and involved risks for recalcitrant workers, some of whom were whipped, humiliated in the stocks, returned to vindictive masters, and perhaps ultimately cowed. Among those falling foul of the Statutes were many women".

De diskuterar också implikationerna av resultaten för teorin att Västeuropas ekonomiska tillväxt i tidigmodern tid delvis drevs av the European Marriage Pattern. Bland andra de Moor och van Zanden (2010) menar att kvinnor stärktes på arbetsmarknaden efter Digerdöden och även gynnades av "the growth of opportunities as servants in husbandry linked to the relative expansion of “horn” that is pastoral agriculture (in which women had a comparative advantage) versus “grain” (in which they did not)" (s. 424) vilket skulle ha ökat kvinnornas löner och arbetskraftsdeltagande. Voigtländer och Voth (2013) ser fertilitetsrestriktioner som en indirekt konsekvens av den rika tillgången på jord efter 1348-1350 och de därmed höga relativlönerna. Humphries och Weisdorf häller en spann kallt vatten på dessa teorier: "However attractive these historical hypotheses, they lack empirical foundation." De menar att kvinnornas ekonomiska förbättring på 1400-talet hölls nere av (a) statens regleringar, och (b) utanför städerna, otillräcklig tillgång till arbete.

Sist så vänder de uppmärksamheten till diskussionen om arbetarnas levnadsstandard under den industriella revolutionen. Så här introducerar Humpries och Weisdorf diskussionen om

"Optimists have argued that industrialization in both its protoindustrial and its factory phase, benefitted women, providing them with new opportunities and higher paid work (Pinchbeck 1981; McKendrick 1974); indeed this view lies at the core of Jan de Vries influential account of an “industrious revolution” as the precursor of industrialization proper (De Vries 2008). In contrast, pessimists have argued that industrialization by taking work out of the home into formalized and centralized workplaces disadvantaged women who became less able to support themselves and more dependent on men and male wages (Horrell and Humphries 1995). Some historians draw the line at domestic manufacturing: outworking promoted women’s independence and wellbeing; formalized industry disadvantaged them (Berg and Hudson 1992; Berg 1993). Another distinction is between married women who could not adapt to regular hours and centralized workplaces and unmarried women who could, though here again the causes and timing of changes in behaviour are debated (Burnette 2008; Sharpe 1998; Verdon 2002; Shaw-Taylor 2007; Goose 2007). " (s. 426)

Här relaterar de också till Robert Allens höglöne-förklaring till den brittiska industriella revolutionen: Humpries och Weisdorfs löneserier exkluderar spinneriarbetare eftersom deras löneberäkningar är särskilt komplicerade, men de menar att spinnarnas löner bör ha gått i takt med daglönerna. De  räknar ut lönegapet för en manlig daglönare jämfört med en kvinnlig daglönare. Detta är runt 1,5 på 1300-1300-1400-talen, och stiger på 1500-talet till en topp om 3; därefter afaller kvoten under 1500-talet tillbaka till runt 1,5 i mitten av 1700-talet, och sedan får kvoten återigen en starkt ökande tendens 1750-1850. De menar att detta inte stämmer med Allens "High Wage Economy"-analys

referenser (i kronologisk ordning)

Jane Humphries och Jacob Weisdorf, "The Wages of Women in England, 1260–1850", Journal of Economic History 2015.

Humphries, Jane; Weisdorf, Jacob (2019). "Unreal Wages? Real Income and Economic Growth in England, 1260-1850". Economic Journal. 129 (623), 2867-2887

Sara Horrell, Jane Humphries och Jacob Weisdorf (2021) "Family Standards of Living Over the Long Run, England 1280–1850", Past and Present, Volume 250, Issue 1, February 2021, Pages 87–134.