tisdag 23 november 2021

Från löntagare till finanskonsument

I skildringar av arbetarlivet vid 1900-talets början förekommer lönebetalningen ofta: i hamnen, eller vid bruket, eller vid fabriken, köar arbetarna på en fredag till ekonomikontoret där de får ut sin lön i kontanter, kanske i ett kuvert. Det var i slutet av 1950-talet, visar historikern Orsi Husz vid Uppsala universitet i en artikel från 2015, som lönebetalningarna i Sverige började övergå från detta kontantbaserade system till ett system som mer liknar det vi har idag, med löner som utbetalas till ett bankkonto i slutet av varje månad. Det började, påpekar hon, med tjänstemännen som redan avlönades per månad, olikt arbetarna som fick veckolön, och systemet utvidgades successivt också till arbetare. Mellan 1957 och 1966 skapades en miljon nya checkkonton (se diagrammet ovan), de flesta i affärsbanker. Många svenskar hade sedan 1800-talets slut haft konton i sparbanker men en stor majoritet av de nya lönekontona skaffade folk som tidigare inte haft något bankkonto. Övergången till lönekonto skedde tidigare i Sverige än i Storbritannien, där arbetare inte fick lön på bankkonto förrän 1970-talet på grund av 1831 års Truck Act som reglerade att arbetare skulle få lön i kontant (snarare än i varor i arbetsgivarens affär eller liknande), och i Frankrike där bancarisation skedde efter en lagändring 1966-67 (s. v-vi).

Övergången till lönekonto hade sociala implikationer, och det är dem som Husz artikel fokuserar på. Före slutet av 50-talet var att skriva checkar och ha bankkonto i en affärsbank associerat med överklassen och den övre medelklassen; Husz citerar den gamle Handelsbanken-direktören Jan Wallander i sina memoarer (Forskaren som bankdirektör, 1998) när han säger att arbetarnas attityder förändrades med bankkontona: “Now they were getting accounts in a commercial bank, one of the bourgeoisie’s oppressive institutions, and they were to start writing cheques, something that only the upper classes did before.” (cit. vi) Husz har också ett fascinerande exempel med IFÖ:s keramiska fabrik i Bromölla där tjänstemännen började få lön på konto 1956 och arbetarna tre år senare, med konton i Skandinaviska Banken. Den sociala skillnaden mellan arbetare och tjänstemän var en fråga för både banken och arbetsgivaren, men företaget utjämnade skillnaden genom att införa månadslön också för arbetare. Facket krävde att banken skulle samla in den fackliga medlemsavgiften genom avdrag på lönen vilket banken inte gillade men man gick med på det för att få affären i land (Handelsbanken och den statsägda Kreditbanken var konkurrenter på lönekontomarknaden). Husz har också ett exmepel från 1963 med två fabriker i norra Sverige där arbetarna själva motsatte sig att få lönen på ett checkkonto eftersom de menade att sparbankskonton var bättre. (s. vii)

Lönekontots kunde också ses positivt som något som utjämnade skillnaden mellan arbetare och tjänstemän: Göteborgs Handels och Sjöfartstidning talade 1959 om en "checkens demokratisering" när arbetarna på en Volvo-fabrik i Göteborg skulle börja få lön på konto. Inom bankerna själva sökte positiva medarbetare övertyga mer konservativa kollegor om att arbetarna kunde hantera checkkonton utan några större problem. (s. ix) Utåt talade bankerna också för att checkkontona i sig lärde folk att använda sina pengar på ett bättre sätt och gjorde lönen "drygare", mer långvarig.

Övergången var dock inte okontroversiell: det bråkades om dåliga banköppettider på lördagar när arbetarna hade tid att gå till banken, och om behovet av att visa identifikation för att kunna betala med check. Checkarna började också fasas ut från och med det sena 1960-talet, med en motsvarande uppgång för kreditkort (som blev tillgängliga för en större publik 1965), bankomatkort (1967) och ID-kortet (från sena 60-talet).

I slutsatsdelen betonar Husz att forskningen ofta ställer en motsättning mellan finansiella subjekt och klassidentiteter, men att det svenska fallet visar hur klassidentitet kunde mobiliseras för att skapa finansiella subjekt. (s. xviii)

Referens
Orsi Husz (2015) «From wage earners to financial consumers. Cheque account salaries in Sweden in the 1950s and 1960s», Critique internationale (No 69), pp. 99-118

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar