Elektrifiering och efterfrågan på "skills" i USA:s industri 1900-1940

En av ekonomins stora frågor, och därmed en av ekonomisk historias stora frågor, är: vad för jobb skapas och vad för jobb försvinner under olika perioder av ekonomisk förändring? För ekonomisk-historiker har denna fråga ställts framför allt i samband med den industriella revolutionen -- försvann relativt kvalificerade och självbestämmande hantverksyrken och ersattes med rutinartade och hårt styrda fabriksjobb? --, den andra industriella revolutionen -- skapades fler kvalificerade och bättre jobb? -- och så idag, omvandlingen sedan ungefär 1970-talet i de rika länderna, där det diskuteras ifall vi ser en polarisering av jobbstrukturen, mellan stimulerande, välbetalda jobb i toppen och lågbetalda, mer ofria jobb i tjänstesektorn i botten. (bloggat: Goos och Manning 2007 om UK; Henning och Eriksson 2020 om Sverige.)

I denna tradition är det intressant också att studera elektrifieringen, eftersom den är en av de mest omvälvande teknologiska innovationerna i vår ekonomisk historia -- enligt Jovanovic och Rousseau (2005) tillsammans med datoriseringen den mest omvälvande. Ekonomisk-historikern Rowena Gray (då vid University of Essex, nu verksam vid University of California) studerar i en artikel från 2013 effekterna av elektrifiering inom USA:s industri 1900 till 1940, närmare bestämt effekterna på vilka typ av jobb som skapades och försvann inom industrin. Närmare bestämt är det arbetenas "skill content" som hon är intresserade av, ungefär: hur kvalificerade var jobben? Hon har ovanligt precisa mått på kvalifikationerna, för att vara en historisk studie:

"Here, skill is measured directly, according to the task composition of each job, and the impact of technological change on the relative demand for managerial, clerical, dexterity and manual tasks is identified. I define a task as a particular activity that is required of an occupation, or the intensity with which a particular skill is used. For example, the “manual” measure describes the extent to which strength is needed in an occupation, while the “clerical” measure details the degree of numerical and office skills required in a job." (s. 352)

Hennes resultat visar att elektrifieringen ökade efterfrågan på kontrosarbetare jämfört med de mer hands-on jobben. Allra mest är det jobb som kräver "dexterity" som drabbas. Resultaten har implikationer för hur vi tänker om löne-ojämlikhets utveckling under den här tiden.

"Previous research portrayed technological change in this era as being simply skill-biased or education-biased at all levels of production. In particular, Goldin and Katz (2008) looked across industries that were adopting electric power at different rates over the period 1909 to 1940 and showed that in 1940 industries that had adopted electricity more quickly over the period 1909 to 1929 employed more educated blue collar workers. Thus, they concluded that technology was skill-biased and that the downward trend in the education premium to 1950 must be explained by the increased supply of educated workers as a result of the “high-school revolution”. However, I show here that, for the bulk of workers (the 80% employed on the factory floor), electrification led to unskill-biased technological change, which may provide an alternative explanation for falling wage differentials between artisanal and manual workers." (s. 352)

Förutom Goldin och Katz klassiska studie är en annan viktig referens för Grays studie Atack et al 2004:

"Various authors, notably Atack et al. (2004), have shown that the move from artisanal to factory work in the mid-nineteenth century may have been de-skilling, or at least not biased in favor of skilled workers.They used detailed plant-level data from 1850 to 1880 and found that the advent of the factory likely led to an increased division of labor so that teams of unskilled workers could perform tasks previously done by a handful of skilled workers. Late in the period, as steam power predominated, there may have been an increase in the use of skilled labor which partially offset the bias in favor of unskilled workers. Bessen's (2011) study of New England textile factories found evidence that new technologies simultaneously eradicated the need for certain tasks while increasing the value of the remaining tasks used in production." (s. 352)

Gray studerar specifikt effekterna av elektrifiering. Vi vet att elektrifieringen hade stora konsekvenser på hur fabriker var organiserade. Ångmaskinerna försvann (jfr diagram 1 ovan som visar att ångmaskinrna stod för ungefär 80 procent av hästkrafterna i industrin 1900, men 0 procent 1940), och med dem remmarna som drev rörelsekraften från ångmaskinerna ut till de olika maskinerna i fabrikerna. Med ångmaskiner placerade där de var, var man tvungen att organisera fabriken rent fysiskt i rummet så att de mest energikrävande maskinerna var närmast energikällorna; med elektricitet som man kunde fördela ut i rummet på ett mycket friare sätt, kunde stora omorganiseringar av produktionen se med löpande band. David och Wright (2003) beräknar det till att totalfaktorproduktiviteten växte med 5 procent om året i US-amerikansk industri på 1920-talet som var en stor expansionsperiod för elektricitetsanvändningen i industrin. Studier från 30-talet och 50-talet visade att en del kvalificerade fabriksjobb försvann i denna utveckling, och ersattes av okvalificerade jobb. Gray menar att elektrifieringen också kan ha ökat användningen av scientific management, eftersom elektrifieringen ökade stordriftsfördelarna och ökade hastigheten i produktionen vilket gjorde det allt viktigare att få olika moment gjorda i rätt tid i relation till varandra. (s. 354)

Referens

Rowena Gray (2013) "Taking technology to task: The skill content of technological change in early twentieth century United States", Explorations in Economic History 50: 351-367.