Effekter av elektrifiering i svenskt arbetsliv

Jakob Molinder, Tobias Karlsson, och Kerstin Enflos artikel om effekter av elektrifiering i svenskt arbetsliv börjar effektivt:

"The current debate on technological change and the labor market is ridden by anxiety. Empirical evidence suggest a “hollowing out” of the skill distribution; that middle-class or medium-skilled workers have been the most vulnerable to job loss during the last decades (Goos and Manning, 2007; David et al., 2006). A recent study warns that 48 percent of the American workforce could be replaced by computers within a few decades or so (Frey and Osborne, 2017). Some scholars have suggested that “technological anxiety” is channeled through the political system and manifested in increasing support for right-wing populism (Dal Bo et al., 2017; Frey et al., 2017)."

Det handlar alltså om nya teknologier och vad de har för effekter på de sociala relationerna i arbetslivet och näringslivet. Är Ludditernas legendariska motstånd mot mekaniseringen av ylleproduktionen representativt för arbetares attityder till ny teknologi? Nä, menar Molinder et al. Mokyr et al (2015) menar också att ludditernas uppror hade flera orsaker, inte bara rädsla för mekaniseringen.

Molinder, Karlsson och Enflo studerar alltså elektrifieringen i Sverige. Användandet av elektricitet för belysning hade slagit igenom redan runt 1900, men de intresserar sig snarare för elektricitet för motorer. Mycket i produktionen påverkades. I jordbruket fanns hästdrivna tröskningsmaskiner som var mer effektiva än gamla tiders tröskning för hand, men som ändå krävde en man som drev en häst, och att man tog vatten och bränsle till maskinen. Den elmotorsdrivna tröskmaskinen effektiviserade där. Också för att mala till mjöl var en motor bra, men också för en rad andra sysslor på en bondgård: förberedande av foder, pumpar, mjölkningsmaskiner, sågning och klyvning till ved, hissar för att lyfta tungt, osv. (s. 9) Det var mest "unskilled" arbete som ersattes av elektrifierade maskiner. I USA har Kitchens och Fishback (2015) studerat elektrifiering på bondgårdar på 1930-talet, men i Sverige verkar det som att det snarare var större gårdar och gods som ledde elektrifieringen av jordbruket. I industrins förändrades väldigt mycket av förutsättningarna med elektrifiering och utbyggnad av elnätet: fabrikerna behövde inte längre läggas just vid en energikälla,  och fabrikernas konkreta design och uppläggning förändrades djupt av att de inte längre skulle drivas  av en enda centralt belägen energikälla utan kunde ha många små motorer utspridda i lokalerna. Ulf Olsson (1979) menar att elektrifieringen innebar att det skapades fler jobb för maskinarbetare och gruvarbetare och tog bort mer kvalificerade jobb som verktygsmakare och sheet metal workers.

Molinder, Karlsson och Enflos empiriska undersökning bygger på 2487 socknar åren 1906, 1911 och 1916 med uppgifter om huruvida socknen är uppkopplad på elnätet eller ej, data om strejker och lockouter, och yrkesstruktur i socknen. (Från NAPP.)

Resultaten visar att elektrifieringen inte ledde till fler jobb netto men däremot fler strejker. Dock inte "defensiva" strejker om att försvara jobben, utan "offensiva strejker" om högre lön, bättre arbetsvillkor och liknande. Effekterna på jobbstrukturen var snarast att det mest skapades "mellan-kvalificerade jobb", alltså inte någon de-skilling.

 

 

Referens
Jakob Molinder, Tobias Karlsson, och Kerstin Enflo (2019), "More Power to the People: Electricity Adoption, Technological Change and Social Conflict", CEPR Discussion Paper. Kommande i Journal of Economic History.