Hur drevs den vikingatida storgården?

"Det finns idag få forskare, vare sig i Norge eller Sverige, som med kraft hävdar den äldre inställningen att de vikingatida samhällena baserades på jämlika bönder."

Mats Widgren (2014, s. 61)



Mats Widgren konstaterar i en artikel från 2014 att forskarnas syn på jordbruket och samhällsstrukturen under vikingatiden och medeltiden förändrats under 2000-talet. Arkeologisk och historisk forskning har visat att hierarkiska storgårdar med en liten grupp ägare och en större grupp icke-ägande arbetare, var vanligare än vad man trott:

"Mot en tidigare syn på vikingatidens sociala organisation som baserad på ett förhållandevis jämställt samhälle med likstora gårdar, där släktskap setts som den viktigaste organisationsformen, har ställts empiriska belägg och teoretiska ramverk, som betonar ett långt mer hierarkiskt samhälle, där jordägandet kunde vara samlat på få händer. Det nya forskningsläget baseras dels på en fruktbar norsk omorientering och debatt, dels på en rad empiriska undersökningar i Sverige, som bl.a. inspirerats av de norska resultaten. Startskottet i den norska debatten var Tore Iversens inlägg om det norska landboväsendets uppkomst (1995). Det följdes av en lång rad debattinlägg i tidskriften Heimen och inspirerade dessutom nya empiriska undersökningar framför allt inom arkeologin (Skre 1998; F. Iversen 2008). Exempel på empiriska undersökningar i Sverige, som har gett bidrag till denna omorientering, är Sigurd Rahmqvists avhandling om de medeltida frälsegodsens framväxt (1996), Clas Tollins studier av ägodomäner i Småland och västra Östergötland under äldre medeltid (1999, 2010) och Johan Bergs avhandling kring tidig godsdrift i Östergötland (2003)." (Widgren, s. 59)

Widgren menar att man kan se storgårdarnas utveckling i tre faser: (1) slavdrift, (2) huvudgårdsdrift och (3) landbodrift. Berg belägger i sin undersökning de två senare faserna. Alf Ericsson (2012) menar att den första fasen präglades av att »arbetet utfördes av på storgårdar inhysta förvaltare, trälar och legohjon»; denna produktionsform, säger Widgren, "skulle ha sina rötter i vikingatid och dominera under tidig medeltid" (s. 61).

Widgren menar utifrån sin egen undersökning av godskomplexet Lägerbovada i Ydre härad i södra Östergötland, på gränsen till Småland, att det har överdrivits hur rak utvecklingen från steg (1) till (2) var och hur dominant slavdriften var.


Referens
Mats Widgren, ”Hur drevs den vikingatida – medeltida storgården? Några frågor från Lägerbovada, Ydre”, i Medeltida storgårdar: 15 uppsatser om ett tvärvetenskapligt forskningsproblem, red av Olof Karsvall och Kristofer Jupiter. Uppsala: Gustav Adolfs akademien, 2014, s. 59–72. Finns i fulltext här.