När blev USA ett kapitalistiskt samhälle?

 Connecticut River, 1910 (wikipedia). I denna floddal utspelas en av de viktigaste studierna av kapitalismens utveckling i USA, nämligen Chris Clarks studie av jordbruket i floddalen 1780-1860

Har USA varit ett kapitalistiskt samhälle sedan första början, sedan 1776? Detta är ämnet för historikern Michael Merrills översiktsartikel från 1995, "Putting 'Capitalism' in its Place". Det tidiga 1900-talets "progressiva" historiker menade att det fanns en övergång till kapitalism i den tidiga republiken, men på 1950-talet kritiserades detta perspektiv av Hartz, Hofstadter och Schlesinger som menade att USA varit kapitalistiskt hela tiden. Eugene D. Genovese argumenterade på 1960-talet i sin tur mot dem, och hävdade att slavsystemet i Södern var icke-kapitalistiskt.*

Frågan är vad vi vill ha för definition av kapitalism? Merrill fördömer en definition där varje ekonomisk expansion och varje social mobilitet uppåt ses som kapitalism; denna outtalade och ohållbara definition menar han att Joyce Appleby i Capitalism and a New Social Order: The Republican Vision of the 1790s (1984) och Gordon Wood i The Radicalism of the American Revolution (1992) implicit använder. (s 317f)

Nu, skriver Merrill 1995, kan vi ha anledning att återvända till dessa frågor, i och med publikationen av James Henrettas essäsamling The Origins of American Capitalism (Boston, 1992), Allan Kulikoffs The Agrarian Origins of American Capitalism (Charlottesville, VA, 1992), Rocks The New York City Artisan 1789-1925 (1989) och Gilje och Rock (red.) Keepers of the Revolution: New Yorkers at Work in the Early Republic (1992). Henretta hävdar å ena sidan att revolutionen hämmade den storskaliga kapitalismens utveckling i landet, genom att skära av kopplingarna till Storbritannien, men å andra sidan också att revolutionen stärkte en småskaligt kapitalistisk ideologi. Också Kulikoff menar att revolutionen och konstittutionen representerade och stärkte en borgerlig ideologi som hyllade marknaden, inklusive marknaden för arbetskraft, som enligt Kulikoffs definition är central för kapitalismen (s 326). Som Kulikoff ser det var dock en annan viktig del av den tidiga republikens samhälle en stor grupp självägande bönder (yeomen farmers) och hantverkare (artisans), som arbetade på ett icke-kapitalistiskt sätt och för vilka, med en bakgrund av emigration från en proletär tillvaro i Europa, just självägandet var helt centralt. En av essäerna i Kulikoffs bok handlar just om migrationen till USA, som han hävdar ofta var motiverad av en vilja att undgå vad Marx kallade "den primitiva ackumulationen", nämligen vräkningarna av småbönder från deras jord av storägare, som på detta sätt skapade en grupp lönearbetare.

Merrills stora invändning mot Hnretta och Kulikoff -- och i än högre grad Appleby, Countryman och Wood -- är att de underskattar icke-kapitalismens utbredning och varaktighet i USA. Han menar att de i alltför hög grad likställer all expansion av handel och produktion med kapitalistisk expansion, så att Henrettas familjeekonomier och Kulikoffs yeomen blir kapitalister om deras produktion växer (s 322). Enligt Merrill erbjuder Christopher Clark i The Roots of Rural Capitalism: Rural Massachusetts, 1780-1860 (1986) en bättre analys. Han ser jordbruket vid Connecticutfloden som hushållsekonomi, som även då den expanderade inte automatiskt omvandlades till kapitalism. Merrill menar kontroversiellt att kapitalism skiljer sig från marknadsekonomi i allmänhet genom att vara styrt av kapitalisters intressen. "The political econmy preferred by most farmers, artisans, and laborers in the early republic differed from the capitalism favored by merchants, financiers, or budding master manufacturers, and it deserves to be called by a different name." (s 322) Som stöd för detta refererar han till de nya dokumentationerna av arbetare särskilt i New York City av Rock.

 

Fotnot

* Merrill menar att "the new social history of the countryside" håller med om detta: Hahn och Prude (red.) (1985) The Countryside in the Age of Capitalist Transformation (Chapel Hill), och för arbetarhistoria Bruce Laurie (1989) Artisans into Workers (New York).

Han refererar också en stor mängd litteratur om kapitalismfrågan: Ditz (1986) Property and Kinship, Schweitzer (1987) Custom and Contract, Nelson (1987) Liberty and Property, Sellars (1989) The market Revolution, Clark (1986) The Roots of Rural Capitalism, Rothenberg (1992) From Market-Places to a Market Economy, osv.

Han hänvisar också specifikt till en rad artiklar i William and Mary Quarterly om marknadsekonomi och kapitalism i 1700-1800-talens jordbruk i USA, artiklar av Bettye Hobbs Pruitt (1984), Darret B Rutman (!986), Daniel H Usner (1987), Alan Taylor (1989), Gregory nobles (1989) och Daniel B Thorp (1991).

Referens

Michael Merrill (1995) "Putting 'Capitalism' in Its Place: A Review of Recent Literature", The William and Mary Quarterly.