För Danmark har Abildgren data för hela ekonomin, och Bureau of Labor Statistics för industrin 1950-2010.
Abildgrens serie ser mycket stabilare ut, vilket inte är så konstigt med tanke på att den är för hela ekonomin medan BLS bara är för industrin.
För Norge har Bore och Skoglund (2008) data i SSB:s bok om norsk industri sedan 1829, och även BLS för åren 1950-2010. I diagrammet jämförs dem.
De sammanfaller i hög grad men på ett par ställen skiljer de sig rejält: i det tidiga 80-talet ser BLS betydligt högre ut, i slutet av 80-talet har Bore och Skoglund fallande produktivitet medan BLS ser hälsosam ut runt 0-2 procent, i slutet av 90-talet ser den mycket lägre ut hos Bore och Skoglund, och 2005 ser BLS ett enormt tapp om ungefär 4 procent medan Bore och Skoglund ser en stor ökning runt 6 procent! Minst sagt oroväckande.
För Sverige har jag räknat fram produktivitetsväxt som växten i realt förädlingsvärde minus växt i antal anställda. Dessa data finns i två versioner: Edvinsson och Krantz och Schön. I diagrammet nedan jämförs de med BLS.
I grova drag visar de samma bild. Den kvantitativt största avvikelsen är på 1990-talet: BLS visar en mycket snabbare ökning i återhämtningen, 16 procent 1993 att jämföra med 7 procent med Edvinssons data, och även 90-talets sista år ser BLS mycket snabb ut, runt 8 procent att jämföra med runt 5 procent i de andra serierna.
Det är också intressant att kolla på tysk industri. Diagrammet nedan jämför data från BLS för 1950-2010 med Sachverständigenrat 1950-1991, OECD 1970-2010 och ILO 1980-2010.
Överlag ser BLS skattningar mycket mer varierande ut: extrama bottnar som -15 procent 2009 att jämföra med bara -2 hos OECD och ILO (som är samma serie), etc. Trenderna ser liknande ut.
---
se också: produktivitet i belgisk och holländsk industri sedan 1950. Också där jämför jag BLS data med nationella dataserier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar