Hur mycket arbetade en arbetare i Sverige ca 1870-1913?

Jag (och en medförfattare) håller på med ett forskningspapper där vi kollar på lönespridning i Sverige ca 1860-1950. För perioden före ca 1913 är tillgången på statistik ganska sporadisk och man får använda ett eklektiskt urval av källor (och vi kommer även lägga till nya serier utifrån egen arkivforskning).

En användbar källa är ett socialt meddelande från 1927 där löner redovisas för vissa år mellan 1866 och 1926 för en rad yrkesgrupper, såsom statare, grovarbetare, stationskarlar (vid järnvägen), lektorer, provinsialläkare m fl. De flesta lönerna anges i år men grovarbetarens lön anges i daglön. Hur ska jag då räkna om daglönen till en årslön, alltså: hur många dagar arbetade en (grov)arbetare i Sverige vid den här tiden?

Arbetstid är också en forskningsfråga av helt andra, mer substantiella skäl. Den kanadensiske ekonomisk-historikern Michael Huberman börjar sitt paper "Working Hours of the World Unite? New International Evidence of Worktime, 1870-1913" med Jeffrey Williamsons analys av globaliseringsfasen 1870-1914, då lönerna i Gamla Världen och Nya Världen enligt Williamson konvergerade som ett resultat av ökad handel och ökad migration som jämnade ut de relativa faktortillgångarna (arbete och kapital) mellan Gamla Världen, från vilken arbetare emigrerade, och Nya Världen, dit arbetarna kom och ökade arbetsutbudet. (Jag har bloggat om Williamsons analys här.) Huberman menar att Williamson bara kollat på lönen som konvergensfaktor, men att också t ex arbetstiden borde konvergera om (arbets)marknaderna integrerar. Det finns också teorier om att rikare länder i allmänhet borde ha kortare arbetstider, men denna teori stöter också på problem som att arbetare i Frankrike år 1900 arbetade 3000 timmar/år vilket var 300 fler än i Italien som hade en BNP/capita som var ungefär 50 procent lägre (s 965). Sådana icke-neoklassiska skillnader kan t ex bero på institutionella och sociala faktorer.

Hubermans bidrag till litteraturen med denna artikel är dock empiriskt, inte teoretiskt. Angus Maddison har presenterat ett internationellt jämförbart dataset med arbetstider, men där utgick han från att alla arbetare före 1913 arbetade lika mycket som den brittiske. (s 966, 967f) Vilket ju är att anta just vad man skulle undersöka. Huberman använder två tidigare oanvända källor, en rapport från brittiska handelsmyndigheterna för att skatta antal arbetsdagar och en rapport från US Department of Labor för att skatta antal timmar per vecka, för perioden 1870-1913, för 14 länder. (s 966) Han kan visa att britterna (det rikaste landet) mycket riktigt arbetade lägst antal timmar år 1870 men att vid WW1 hade Skandinavien och någr anadra länder kommit ikapp. Nya världen arbetade fler dagar och kortare veckor 1870 än Gamla världen men skillnaden hade minskat 1913, i enlighet med Williamson-hypotesen.

Jag ska inte gå in på detaljerna i Hubermans artikel här men han har rätt rika uppgifter om arbetade timmar per vecka i olika sektorer (gruv och bygg, järn och stål, textil, övrig industri, tjänster) 1870-1899 från US Dept of Labor, som han också kollat mot diverse nationella källor (s 970ff). För Danmark och Sverige, som han behandlar ihop pga databrist [1], får han fram en veckoarbetstid runt 69 timmar i såväl tjänstesektorn som textil och gruv och bygg år 1870, och för år 1900 58 timmar i tjänstesektorn, 54 i textil och 54.5 i gruv och bygg. (s 976) Sammanviktat för alla sektorer är hans skattning av veckoarbetstid i DK-SWE 1870 70 timmar, 1875 67 timmar, 1880 65 timmar, 1885 62 timmar, 1890 60 timmar, 1895 58 timmar, 1900 56 timmar och 1913 56 timmar. (s 977, tabell 4)

Den ordinarie arbetsveckans antal timmar är en viktig dimension av den totala arbetstiden. Men man kan också kolla på hur många veckor och dagar per år man faktiskt arbetar: pga helgdagar, semester och liknande så är ju inte alla 52 veckor ordinarie arbetsveckor. Med uppgifter från den brittiska rapporten (som handlar om manliga heltidsarbetare) menar Huberman att antalet arbetsdagar per år i Sverige 1870 var 302 och 1890 300 dagar (s 978, tab 5). Detta är mycket likt Danmark (300-299) medan man i t ex Storbritannien och Tyskland var på samma nivå 1870 men tog bort ett par dagar till till 1890 (Tyskland 295 arbetsdagar då, Storbritannien 293). En del andra länder hade klart lägre antal arbetsdagar, eftersom de hade så många religiösa högtider: detta gällde t ex Ryssland och Polen (s 979). En annan skillnad var att man i Nya världen arbetade fler dagar -- ca 310 snarare än ca 300 som i protestantiska Västeuropa.

Huberman använder sina olika källor och uppgifter (även antalet sjukdagar per år!) för att räkna fram ett sammansatt mått: antal arbetade timmar per år. Detta syns i diagrammet nedan för Sverige, Tyskland, Storbritannien och Frankrike 1870-1913. Jag har inte tagit med USA men från Hubermans data är det slående att amerikanarna som idag arbetar många fler timmar än européer, 1870 "bara" arbetade 3096 timmar om året medan svenska (manliga) arbetare satte in 3436 timmar; dock minskade antalet arbetstimmar mycket snabbare i Sverige än i USA och 1900 arbetade amerikanska arbetare fler timmar. (Också sammanvägt medelvärde för Gamla världen är 1870, 1880 och 1890 högre än för Nya världen men 1900 bryts det mönstret.)

Vi ser att Sverige enligt uppgifterna har högst antal arbetade timmar av dessa fyra länder 1870 (högt utvecklade Storbritannien har minst antal), men också minskar snabbast 1870-1900. Danmark har jag inte tagit med i diagrammet eftersom de visar nästan exakt samma utveckling som Sverige vilket gör att diagrammet blir kluddigt.

Huberman använder sina skattningar för att justera tillgängliga BNP/capita-uppgifter för arbetstid för att få fram ett bättre mått på välstånd, och diskuterar även bestämningsfaktorer bakom variationer i arbetstid, inklusive inkomstnivån, handelsöppenhet samt facklig aktivitet. Belgien tas som ett exempel på ett land som var globaliserat men ändå kunde korta arbetstiden och bibehålla konkurrenskraften (s 993) -- en slutsats med tydlig policyadress för idag.


Not
[1] För Danmark använder han JP Christensens Lønudviklingen indenfor dansk håndværk og industri från 1975, och för Sverige ett opublicerat manuskript av Stig Tegle, "Den ordinarie veckoarbetstiden i Sverige 1860-1980", från 1982.

Referens
Michael Huberman, "Working Hours of the World Unite? New International Evidence of Worktime, 1870-1913", Journal of Economic History, 2004.