Jag håller på med ett paper om historiska löneandelar och då måste man dammsuga de historiska nationalräkenskaper som finns för att se om man kan hitta något användbart. Men det är några europeiska länder som är svåra: Österrike, Irland, Norge. Irland blev självständigt 1922 och jag skulle vara intresserad av årliga nationalräkenskaper ända tillbaka tills dess. Men läget är inte så bra. Brian Nolan konstaterar så sent som 2007, i Atkinson-Piketty-volymen om toppinkomstandelar, att nationalräkenskaper finns:
"from 1938 onwards (though some approximation is required to derive the required control total for the years 1939–43). However, prior to 1938 no official national income data were produced, and thus no official series on national income, much less personal sector income, exists. Estimates of national income for certain years from 1926 to 1938 were produced in the late 1930s by Duncan (1939, 1940); while these have been criticized by subsequent scholars (see Kennedy et al. 1988; O’Rourke 1995), no alternative series has been produced. For each of the years 1922–37 we therefore had to W rst estimate national income, by amending Duncan’s estimates in the light of subsequent studies and then interpolating the years he did not cover." (s 508)
Kiernan (1933) skattar förvisso BNP från inkomstsidan för 1926, men hans data är inte särskilt användbarar för löneandelssyften. Irland var en jordbruksekonomi på 1920-talet och Kiernan konstaterar: "The farmer in the Irish Free State is an independent worker in the same income class as the average Irish wage-earner. With the extension of land purchase, agricultural " profits " have become a small part of the agricultural income. Of the £56 million of agricultural income, £50 million is bracketed, in the following comparison, with wages." Och hans tabell över nationalinkomsten ser då ut så här:
G.A. Duncan börjar sitt paper från 1940 med att referera Kiernan (1933) och hylla dennes pionjärinsats. Själv uppskattar han BNP 1926-38 från utgiftssidan, sektorsvis. Hans paper innehåller inga lönedata och inga lönesummor.
Ironiskt nog verkar det finnas mer data för den tidigare (koloniala) perioden, ca 1850-1921, än för den tidiga självständighetsperioden. Kanske beror det på tumultet och inbördeskriget i samband med självständigheten, så att föga användbar statistik producerades under 1920-talet. Nolan (2007) har i alla fall lyckats med att ta fram data för den andel av nationalinkomsten som går till den tusendel av befolkningen som tjänar mest tillbaka till 1922, och för toppercentilen tillbaka till 1938. Dessa data ser ut så här:
Här ser det alltså ut som att ojämlikheten var hyfsat stabil under 1920-talet, rakade i höjden 1930-31, för att sedan börja minska igen i början av 1940-talet och nå lägre nivåer än tidigare. på 1960- och 70-talen nåddes historiska djup, och ca 1990 börjar ojämlikheten öka igen.
Som sagt verkar det ha lagts ner mer möda på nationalräkenskapsdata för perioden före 1922 än efter. Cullen (2000) tog på 1970-talet fram nationalräkenskaper för 1911 och diskuterar i det nyare pappret möjligheter att applicera samma metod tillbaka till 1850. Dickson (2001) diskuterar ett inställt projekt att ta fram nationalräkenskaper för perioden 1850-1910. Och tidskriften Irish Economic and Social History har ett mycket intressant symposium om irländska nationalräkenskaper från 1850 till första världskriget, med bidrag av Louis Cullen, Jason Begley ("Irish income tax returns as a source for GDP estimates for Ireland, 1853-1914"*) och Andy Bielenberg ("The current position and further options for developing historical national accounts for Ireland 1850-1921"). Kevin O'Rourke publicerade också 1998 ett paper om proxies för BNP per capita i Irland 1840-1921. Bielenberg och O'Mahony (1998) har ett paper om nationalinkomsten 1907.
Atkinson och Nolan (2010) har ett paper om lönetfördelningen 1937-1968: 1937 startade Census of Industrial Production, som de använder som källa. De visar att Irland såg en särskilt stor "great compression" från slutet av 30-talet. Vidare så har John D. Turner (2010) undersökt förmögenhetsfördelningen i Nordirland** från 1858 till 2001. Han får fram att ojämlikheten i ägande börjar minska 1891, att minskningen accelererar mellan 1901 och 1941, och fortsätter fram till 1981 då trenden blir den omvända. Turner använder inte direkt något teoretiskt ramverk men ser sin studie som en illustration av Acemoglu och Robinsons politiska version av Kuznetskurvan: demokratisering och mer makt till de lägre klasserna minskar ojämlikheten i ägande. Däremot är vändningen efter 1981 svår att förklara för Acemoglu och Robinsons teori, menar han: detta kallar på mer forskning.
Det finns en studie av löneandelar i Irland under just den period jag är intresserad av: efter oberoendet 1922, men före AMECO:s statistik börjar 1960. Denna gjordes av Gerard Hughes år 1975 och heter "The Functional Distribution of Income in Ireland 1938-1970". Oturligt nog är detta ett arbetspaper från Economic and Social Research Institute och har inte digitaliserats och verkar inte finnas på några bibliotek i Sverige... Tillgängligt på nätet finns däremot M.D. McCarthys paper "National Income Accounts for Ireland, 1938 and 1944-49" från 1952. McCarthy konstaterar att Kiernans (1933) och Duncans (1940) skattningar var de första men att Irland sedan 1938 har officiella nationalräkenskaper, som nu också görs i enlighet med OECD:s riktlinjer. McCarthys paper innehåller "national income accounts" för 1938 och 1944-49, men väldigt grovt: posterna är "compensation of employees", "income from property and entrepreneurship accruing to households, etc.", "savings of corporations", "direct taxes on corporations", "government income from property", och "less: interest on the public debt". Egenföretagarnas inkomster går alltså inte att urskilja från vinstandelen. G.A. Duncan kommenterar på McCarthys papper, och hyllar bland annat i sina kommentarer norrmännen Frisch och Aukrust för sitt arbete för jämförbara nationalräkenskaper. McCarthy försvarar också irländska ekonomer gentemot McCarthys anklagelse att de försummat nationalräkenskapsforskningen, och pekar på hur få de är: bara tre (!) heltidsanställda nationalekonomer på universitetet i Dublin. En annan kommentar på den officiella statistiken från 1938 och framåt ges i Richard Stones paper från 1947 "The measurement of national income and expenditure: A review of the official estimates of five countries". Det var inte bara Irland utan också Australien och Kanada som började publicera officiella nationalräkenskaper fr o m år 1938; förutom dessa tre länder diskuterar Stone också USA som har data sedan det tidiga 1930-talet och Storbritannien som började 1941. De första irländska siffrorna publicerades i ett 81-sidigt papper från Department of Industry and Commerce. De räknar BNP både från inkomstsidan (med en go mix av källor: skattedata för inkomster över skattegränsen, diverse undersökningar för inkomst under gränsen) och från utgiftssidan (mer precist). (s 281f) Vidare så presenterade Carter och Robson 1954 ett paper där de jämför nationalräkenskaper för Irland, Nordirland och Storbritannien. De fokuserar helt och hållet på BNP, och presenterar inte några inkomstfördelningsdata. Det gäller med andra ord att få tag på Hughes paper från 1975 om man är intresserad av löneandelen i Irland under 30-40-talen.
Det finns en studie av löneandelar i Irland under just den period jag är intresserad av: efter oberoendet 1922, men före AMECO:s statistik börjar 1960. Denna gjordes av Gerard Hughes år 1975 och heter "The Functional Distribution of Income in Ireland 1938-1970". Oturligt nog är detta ett arbetspaper från Economic and Social Research Institute och har inte digitaliserats och verkar inte finnas på några bibliotek i Sverige... Tillgängligt på nätet finns däremot M.D. McCarthys paper "National Income Accounts for Ireland, 1938 and 1944-49" från 1952. McCarthy konstaterar att Kiernans (1933) och Duncans (1940) skattningar var de första men att Irland sedan 1938 har officiella nationalräkenskaper, som nu också görs i enlighet med OECD:s riktlinjer. McCarthys paper innehåller "national income accounts" för 1938 och 1944-49, men väldigt grovt: posterna är "compensation of employees", "income from property and entrepreneurship accruing to households, etc.", "savings of corporations", "direct taxes on corporations", "government income from property", och "less: interest on the public debt". Egenföretagarnas inkomster går alltså inte att urskilja från vinstandelen. G.A. Duncan kommenterar på McCarthys papper, och hyllar bland annat i sina kommentarer norrmännen Frisch och Aukrust för sitt arbete för jämförbara nationalräkenskaper. McCarthy försvarar också irländska ekonomer gentemot McCarthys anklagelse att de försummat nationalräkenskapsforskningen, och pekar på hur få de är: bara tre (!) heltidsanställda nationalekonomer på universitetet i Dublin. En annan kommentar på den officiella statistiken från 1938 och framåt ges i Richard Stones paper från 1947 "The measurement of national income and expenditure: A review of the official estimates of five countries". Det var inte bara Irland utan också Australien och Kanada som började publicera officiella nationalräkenskaper fr o m år 1938; förutom dessa tre länder diskuterar Stone också USA som har data sedan det tidiga 1930-talet och Storbritannien som började 1941. De första irländska siffrorna publicerades i ett 81-sidigt papper från Department of Industry and Commerce. De räknar BNP både från inkomstsidan (med en go mix av källor: skattedata för inkomster över skattegränsen, diverse undersökningar för inkomst under gränsen) och från utgiftssidan (mer precist). (s 281f) Vidare så presenterade Carter och Robson 1954 ett paper där de jämför nationalräkenskaper för Irland, Nordirland och Storbritannien. De fokuserar helt och hållet på BNP, och presenterar inte några inkomstfördelningsdata. Det gäller med andra ord att få tag på Hughes paper från 1975 om man är intresserad av löneandelen i Irland under 30-40-talen.
Fotnot
*Den första inkomstskatten infördes i Irland 1853. 1914 avbryter kriget Begleys statistik, och därefter kommer regimskiftet/självständigheten.
**Men i titeln på pappret står det bara "Ireland"! Bedrägligt...
**Men i titeln på pappret står det bara "Ireland"! Bedrägligt...
Referenser
Atkinson, A och B Nolan. 2010. "The changing distribution of incomes in Ireland, 1937 to 1968", Economic History Review.
Bielenberg, A. och P. O'Mahony. 1998. "An expenditure estimate of Irish national income in 1907" (pdf), The Economic and Social Review.
Carter, C.F. och Mary Robson. 1955. "A comparison of the national incomes and social accounts of Northern Ireland, the Republic of Ireland and the United Kingdon" (pdf). Statistical and Social Inquiry Society of Ireland.
Carter, C.F. och Mary Robson. 1955. "A comparison of the national incomes and social accounts of Northern Ireland, the Republic of Ireland and the United Kingdon" (pdf). Statistical and Social Inquiry Society of Ireland.
Cullen, Louis. 2000. "An approach to 19th century national accounts".
Cullen, Begley och Bielenberg, "Symposium" (pdf).
Dickson, David. 2001. "The Irish National Income Research Project: A proposal before its time?".
Duncan, G. A. 1940. "The social income of the Irish Free State, 1926-38", Statistical and Social Inquiry Socety of Ireland.
Hughes, Gerard. 1975. "The Functional Distribution of Income in Ireland 1938-1970", Economic and Social Research Institute, General Research Series No. GRS65.
Hughes, Gerard. 1975. "The Functional Distribution of Income in Ireland 1938-1970", Economic and Social Research Institute, General Research Series No. GRS65.
Kieran, T. 1933.
McCarthy, M.D. 1952. "National Income Accounts for Ireland, 1938 and 1944-49" (pdf).
McCarthy, M.D. 1952. "National Income Accounts for Ireland, 1938 and 1944-49" (pdf).
Nolan, B. 2007. "Long term trends in top income shares in Ireland", i Top Incomes over the Twentieth Century, red. Anthony Atkinson och Thomas Piketty (Oxford: OUP).
Stone, Richard. 1947. "The measurement of national income and expenditure: A review of the official estimates of five countries". The Economic Journal.
Stone, Richard. 1947. "The measurement of national income and expenditure: A review of the official estimates of five countries". The Economic Journal.
Turner, John D. 2001. "Wealth concentration in the European periphery: Ireland, 1858–2001", Oxford Economic Papers.
---
Uppdatering 20 december
Nu har jag lagt vantarna på Gerald Hughes "The Functional Distribution of Income in Ireland 1938-1970", lycka! Han redovisar nationalräkenskaperna för 1938 och 1944-70, med tre inkomstklasser: löntagare, egenföretagare och företag. Utifrån dessa kan man förstås räkna ut en "proportionerligt justerad" löneandel, som lönesumman plus 65 procent av egenföretagarnas inkomster, delat med nationalinkomsten. Detta är den blå serien i diagrammet nedan. Hughes redovisasr också sina egna löneandelsberäkningar med två metoder: labour base, alltså att tillskriva egenföretagarna en arbetsinkomst som motsvarar genomsnittliga löntagarens i sektorn och se residualen som kapitalinkomst, samt economy wide base, dvs att utgå från att fördelningen mellan löneandel och kapitalandel är samma inom egenföretagarnas inkomster som i the corporate sector. Dessa två uträkningar ses som de röda och orange serierna i diagrammet nedan.
Korrelationen mellan prop. och labour base är 0.85, mellan prop. och econ wide är 0.94, mellan labour base och econ wide är 0.83. Prop-serien är förstås lägre än econ wide-serien eftersom jag använt 65-35 som fördelningsprincip, medan löneandelen var högre än så i Irland under perioden, kanske snarare 80-20.
---
Uppdatering 20 december
Nu har jag lagt vantarna på Gerald Hughes "The Functional Distribution of Income in Ireland 1938-1970", lycka! Han redovisar nationalräkenskaperna för 1938 och 1944-70, med tre inkomstklasser: löntagare, egenföretagare och företag. Utifrån dessa kan man förstås räkna ut en "proportionerligt justerad" löneandel, som lönesumman plus 65 procent av egenföretagarnas inkomster, delat med nationalinkomsten. Detta är den blå serien i diagrammet nedan. Hughes redovisasr också sina egna löneandelsberäkningar med två metoder: labour base, alltså att tillskriva egenföretagarna en arbetsinkomst som motsvarar genomsnittliga löntagarens i sektorn och se residualen som kapitalinkomst, samt economy wide base, dvs att utgå från att fördelningen mellan löneandel och kapitalandel är samma inom egenföretagarnas inkomster som i the corporate sector. Dessa två uträkningar ses som de röda och orange serierna i diagrammet nedan.
Korrelationen mellan prop. och labour base är 0.85, mellan prop. och econ wide är 0.94, mellan labour base och econ wide är 0.83. Prop-serien är förstås lägre än econ wide-serien eftersom jag använt 65-35 som fördelningsprincip, medan löneandelen var högre än så i Irland under perioden, kanske snarare 80-20.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar