Konjunkturcykler, faktorandelar och ojämlikhet

Brian Nolan skrev i mitten av 1980-talet en doktorsavhandling i nationalekonomi vid University of London med Anthony Atkinson som handledare. Därefter började han jobba på Central Bank of Ireland, där han var när han 1987 publicerade artikeln "Cyclical fluctuations in factor shares and the size distribution of income" som byggde på forskning ur avhandlingen. Början av artikeln är intressant, för den talar om en för mig nästan okänd (idag tämligen okänd) litteratur:

"Long-term changes in factor income shares have been recognized as a major force in altering the size distribution of income among persons over time, though data have not been available to allow such effects to be precisely identified. In the (relatively limited) research on the impact of short-term fluctuations in macroeconomic conditions on the size distribution, cyclical variations in factor shares have also been seen as an important factor. Such analysis has, however, largely been at a highly aggregated level, almost all based on U.S. data. Studies such as Schultz (1969), Metcalf (1972), Thurow (1970) and Beach (1977), for example, have taken a time-series approach, relating observed changes in, inter alia, factor shares directly to those in the size distribution for the U.S. For the U.K. very little research has been done on the effects of changes in macroeconomic conditions on the size distribution (though the contribution of long-term trends in factor shares to the reduction in measured inequality over time has been noted as long ago as Lyda11 (1959))."

Vi ser att de studier han refererar till alla var mer än tio år gamla när han publicerade sin artikel; på 1980-talet var det annars i princip bara radikala ekonomer som höll på med löneandelar; detta var innan den renässans som löneandelsforskningen fått på 2000-talet.

Vad Nolan gör i sin artikel är att använda makrodata -- nationalräkenskaper -- och mikrodata -- hushållssurveydata -- för att spåra hur variationer i faktorandelar (kapitalinkomster, arbetsinkomster och egenföretagares inkomster) med konjunkturen påverkar inkomstojämlikheten. Han använder brittiska nationalräkenskapsdata från 1948 till 1980 och använder inkomstkategorierna inkomst från anställning, från egenföretagande, vinster (profits), och "rent". I en enkel regression med kapacitetsutnyttjandet som oberoende variabel visar han en starkt negativ effekt på (den ojusterade) löneandelen av kapacitetsutnyttjandet, och omvänt en starkt positiv effekt på vinstandelen. (s 196) Därefter går han vidare till hushållsdata. Han visar att inkomster från anställning har låg elasticitet till kapacitetsutnyttjandet, vilket också inkomster från pensioner har. Inkomster från egenföretagande har högre elasticitet, och kapitalinkomster (dividends, interest, rent) har också hög elasticitet. (s 199) En procentenhetsökning av kapacitetsutnyttjandeindexet minskar "employment income"-andelen av hushållens marknadsinkomster med 0.11 procent, och ökar andelen för egenföretagande med 0.11 procent och den för kapitalinkomster med 0.04 procent. (s 202) Nolan gör också denna simulation mer sofistikerad genom att kolla på andelar av totala inkomster, alltså inklusive transfereringar. Han gör också mer detaljerade analyser med hjälp av data för Family Expenditure Survey från 1977, där han visar effekterna per inkomstdecil.

I slutsatserna säger Nolan att analysen visat att vinster (profits) är mest responsiva till konjunkturcykler, därefter inkomster från egenföretagande, därefter hyror (rents), och på sista plats inkomst från anställning (s 208). Genom dessa effekter ökar toppdecilens andel av inkomsterna i konjunkturuppgångar. (s 209)

Nolan, då forskare vid Economic and Social Research Institute i Dublin, följde året därpå upp denna artikel med ännu en på samma tema, i Journal of Post-Keynesian Economics. Han menar i inledningen att i princip all tidigare forskning på frågan om hur konjunkturfluktuationer påverkar inkomstfördelningen varit på USA-data, och förklarar att han bl a replikerar Blinder och Esakis (1978) studie av USA:s efterkrigstid på data för Storbritannien.* Nolan förklarar att det finns tre kanaler genom vilka konjunkturfluktuationer påverkar inkomstfördelningen: (1) skiften i faktorandelar, (2) arbetslöshet, och (3) inflation (s 197). Skifte till större inkomster från investeringar (i konjunkturuppgångar) samt ökningar av arbetslösheten (i konjunkturnedgångar) förväntas öka ojämlikheten; effekten av inflation är mer komplex. Det finns tre metodologiska approahcer som använts. 1, tidsseriedata: Schultz (1969), Metcalf (1969, 1972) och Thurow (1970), och med bättre metod Blinder och Esaki (1978). Alla dessa fann att ökad arbetslöshet ökade inkomstojämlikheten; resultaten för inflation och faktorandelar var mer motsägelsefulla. Nolan menar dock att dessa studier inte lyckats kontrollera för alla relevanta variabler. 2, simulationer med tvärsnittsdata: Budd och Whiteman (1978), Budd och Seiders (1971), Palmer (1973), Nordhaus (1973) och Minarik (1979) har kollat på inflationens effekter på olika inkomstgrupper. 3, paneldata: Mirer (1973a, b) använde Michigan Panel Study of Income Dynamics för 1967-70, Gramlich (1974) med Michiganpanelen för 1967-72. Nolan använder tidsserieapproachen, med årliga data från "Blue Book" från 1961 till 1978. Blinder och Esaki körde modellen:

Sit = ai + biUt + gipt + diTt + eit

där S är andelen (share) för kvintil i år t, U är arbetslösheten, p är inflationen och T är en linjär tidstrend. Förutom kvintilernas andelar använde de också topp-5-procenten som beroende variabel. Nolan får med samma modell resultaten: arbetslösheten har en negativ effekt på bottenkvintilen och på topp-5 procenten (!), och positiv för näst lägsta kvintilen (!). Inflationen har en positiv effekt på bottenkvintilen och negativ på andra kvintilen. Nolan konstaterar att det är ett konstigt resultat att högre arbetslöshet skulle skada toppiunkomsttagarnas andel, men detta kan bero på att arbetslösheten är negativt korrelerad med vinstandelen (eftersom de båda påverkas av konjunkturerna), och att därigenom toppinkomstandelen påverkas. Han lyckas inte visa detta ekonometriskt, men det kan bero på att han bara har 15-18 observationer (s 207). Han går vidare med simulationsapproach med mikrodata, från Family Expenditure Survey från 1977. En ökning av arbetslösheten påverkar personer i många delar av fördelningen, men skadar låginkomsttagarna. (s 219f) Nolan konstaterar i slutsatserna att toppinkomsttagarnas andel av inkomsterna i Storbritannien sett en historisk ökning på sistone, och att detta skett i en kontext av, och delvis genom, massarbetslöshet och en ökad kapitalandel (s 220).

William A. Jackson har ett nyare paper (2012) om konjunkturcykler, faktorandelar och inkomstojämlikhet, utifrån kaleckiansk teori. Han utgår från tre möjliga modelleringar av förhållandet mellan konjunkturen och faktorandelarna. 1, konstanta faktorandelar (Bowleys lag). 2, "the distributive curve", att löneandelen rör sig kontracykliskt. 3, att faktorandelarna är pro- eller kontracykliska i olika steg av cykeln (...?). (s 2) Jackson refererar den allmänna litteraturen om faktorandelarnas rörelser, men också några cykliska papers: Nolan (1987), Sherman (1990) i RRPE, Buchele och Christiansen (1993) i IR, och Jefferson och Pryor (2010). Kortsiktiga faktorandelsrörelser är viktiga i heterodoxa teorier om konjunkturcykeln (Skott m fl). (s 4) Jackson diskuterar också underkonsumtionsteorier, och ägnar mycket utrymme åt att utveckla en kaleckiansk modell.

Det är noterbart att medan Nolan (1987, 1988) hade tre kanaler genom vilka konjunkturcykeln påverkar ojämlikheten: faktorandelar, arbetslöshet och inflation, medan Blinder och Esaki (1978) bara hade två: arbetslöshet och inflation. Detta gäller också senare efterföljare till Blinder och Esaki, som Jäntti och Jenkins (2010, i J of Econ Inequality).


Fotnot
*Blinder och Esakis paper har varit mycket inflytelserikt. Buse (1982, Can J of Econ) använder deras metod på Kanada 1947-78, Björklund (1991, Scand J of Econ) på svenska data olika serier från 1958, Achdut (1996) på Israel 1979-93, osv.

Referenser

Beach, C. M., Cyclical Sensitivity of Aggregate Income Inequality, Review of Economics and Statistics, LIX (I), 56-66, 1977
Bhatia, Kul. 1976. "Capital Gains and Inequality of Personal Income: Some Results from Survey Data", Journal of the American Statistical Association

Blinder, A och H Esaki (1978) "Macroeconomic activity and income distribution in the postwar United States", Review of Economics and Statistics.
Buchele, R och J Christiansen (1993) "Industrial relations and relative income shares in the United States", Industrial Relations.
Jackson, William A. (2012) "Factor shares, business cycles and the distributive loop", Metroeconomica.
Jefferson, P.N. och F.L. Pryor (2010) "Dynamics of factor shares in the United States", Journal of Income Distribution.
Lydall, H. F., The Long-Term Trend in the Size Distribution of Income, Journal of the Royal Statistical Society, Vol. 122, Series A, 1-36, 1959.

Metcalf, C. E., An Econometric Model of the Income Distribution, Institute for Research on Poverty Monograph Series, Chicago, Markham, 1972.

Nolan, Brian (1987) "Cyclical fluctuations in factor shares and the size distribution of income", Review of Income and Wealth.
Nolan, Brian (1988) "Macroeconomic conditions and the size distribution of income: evidence from the United Kingdom", Journal of Post-Keynesian Economics.
Schultz, Paul (1969) "Secular Trends and Cyclical Behavior of Income Distribution in the United States: 1944-1965" (pdf), i Six Papers on the Size Distribution of Wealth and Income, red. Lee Soltow (NBER).
Sherman, H.J. (1990) "Cyclical behavior of the labor share", Review of Radical Political Economics.
Thurow, L.C. (1970) "Analyzing the American Income Distribution", American Economic Review.