Det kan man göra utifrån företagsstatistiken som är en del av Nationalräkenkaperna. För åren 1990 till 1996 kan man utifrån indelningen Näringsgren SNI92 plocka fram de nödvändiga variablerna, förädlingsvärde och arbetskostnader. Förädlingsvärdet finns under rubriken "Industristatistik efter näringsgren SNI92". Arbetskostnaderna finns under rubriken "Kostnader, industristatistik, efter näringsgren SNI92 och kostnadsslag". De för löneandelen (mer precist uttryckt arbetskostnadsandelen) relevanta posterna i kostnadsstatistiken är två: (a) löner, och (b) sociala avgifter. Jag räknar fram löneandelen som (löner+sociala utgifter)/förädlingsvärde i branschen. Branschen kan man få angiven med en, två eller tre siffror, beroende på hur precis man vill vara. Som illustration:
två siffror -- 10 kolgruvor och torvindustri, eller 15 livsmedels- och dryckesvaruindustri. Här finns det totalt 28 branscher.Man kan alltså få det väldigt detaljerat om man vill. Jag har dock bara kollat på tvåsiffrenivån. Om jag kollar på några industribranscher 1990-96, hur ser det ut?
tre siffror -- 10.1 stenkolsgruvor, 10.2 brunkolsgruvor, 10.3 torvindustri; 15.1 slakterier och köttvaruindustri, 15.2 fiskberedningsindustri, 15.3 frukt- bär och grönsaksindustri, 15.4 olje- och fettvaruindustri, 15.5 mejerier och glassindustri, 15.6 kvarnprodukt- och stärkelseindustri, 15.7 industri och beredda djurfoder, 15.8 övrig livsmedelsindustri, 15.9 dryckesvaruindustri. Här finns det totalt 114 branscher
fyra siffror -- inget under 10, men under 15: 15.11 kreatursslakterier, köttstyckeindustrier, 15.12 fjäderfäslakterier, 15.13 charkuterier och annan industri för köttvaror, 15.31 potatisindustri, 15.32 juice- och saftindustri, 15.33 annan frukt- bär och grönsaksindustri, 15.41 industri för råa oljor och fetter, 15.42 industri för raffinerade oljer och fetter, 15.43 matfettsindustri, 15.51 mejerier, 15.52 glassindustri, 15.61 kvarnproduktindustri, 15.62 stärkelseindustri, 15.71 industri för beredda fodermedel, 15.72 industri för mat till sällskapsdjur, 15.81 bagerier, 15.82 knäckebröds- och kexindustri, 15.83 sockerindustri, 15.84 choklad- och konfektindustri, 15.85 industri för pastaprodukt, 15.86 kaffe- och teindustri, 15.87 industri för ketchup, senap och smaksättande medel, 15.88 industri för homogeniserade livsmedelspreparat inklusive dietmat, 15.89 annan livsmedelsindustri, 15.91 spritdrycksindustri, 15.92 råspritsbrännerier, 15.93 vinindustri, 15.94 cider- och annan fruktvinsindustri, 15.95 industri för andra icke-destillerade jästa drycker, 15.96 ölbryggerier, 15.97 mälterier, 15.98 mineralvatten- och läskedrycksindustri. Här finns det totalt 184 branscher.
Av det här diagrammet att döma var fordonsindustrin i kris 1990-92 med 0 eller minus i vinstandel. Livsmedelsindustrin är anmärkingsvärt stabil. Massa- och pappersindustrin verkar ha en nedåtgående trend.
1997 startas nya dokument på SCB:s hemsida. Personalkostnader kan man få från "Personalkostnader enligt Företagsstatistiken, mnkr efter näringsgren SNI92, resultaträkningsposter och tid". Förädlingsvärdet från "Förädlingsvärde enligt Företagsstatistiken, mnkr efter näringsgren SNI92 och tid". Arbetskraftskostnaderna är nu indelade i tre kategorier, istället för två som tidigare: (a) löner och andra ersättningar, (b) sociala kostnader och övriga pensionskostnader, och (c) övriga personalkostnader.
År 2000-2002 finns ett större brott i statistiken, då branschindelningen ändras från SNI92 till SNI2007. Förädlingsvärdet finns nu från "Förädlingsvärde enligt Företagens ekonomi, mnkr efter näringsgren SNI 2007 och tid". Och personalkostnaderna från "Resultaträkningsposter enligt Företagens ekonomi, mnkr efter näringsgren SNI 2007, resultaträkningsposter och tid". Personalkostnaderna redovisas nu bara i en enda post, "summa personalkostnader", istället för två eller tre som tidigare. Jag räknar fram löneandelen som personalkostnader/förädlingsvärde i branschen. I SNI2007 finns det på tvåsiffrenivån 80 branscher, på tresiffrenivån 245 branscher och på fyrsiffrenivån 522 stycken. Dessutom finns det nu en femsiffrenivå med 690 branscher. Med SNI2007 kan man alltså få fram väldigt mycket mer finmaskig statistik än vad man kunde med SNI92. Jag använder här bara tvåsiffrenivån. Utvecklingen 2000-2010 för tre industribranscher och byggsektorn ser ut så här:
Förutom krisen 2009, då löneandelen översteg 100 procent i både stålverken och fordonsindustrin, ser utvecklingen under dessa år stabil ut.
Det finns två internationella källor till branschvisa löneandelar: EU-KLEMS och OECD:s Structural Analysis Database (STAN). STAN följer branschindelningen ISIC Rev.3. Där finns förädlingsvärde både till market prices och at factor cost, och det finns en variabel för förbrukning av kapital om man vill räkna fram nettomått. Det finns också separata variabler för bara löner eller för totala arbetskostnader. Här använder jag dock en variabel som åtminstone tidigare fanns direkt tillgänglig om som kallades "labour shares". Den förklaras så här:
"Labour shares of value added shows labour compensation in a certain industry as a percentage of value added in that industry. Labour costs can exceed value added when an industry incurs losses or when an industry receives significant net subsidies (value added measured at producer's prices does not include subsidies). However, the occurrence of values exceeding 100 may also be due to measurement biases when certain series are estimates."Fyra branscher som ungefär motsvarar de som diskuterats ovan utifrån statistiken från SCB:s hemsida ser i OECD-STAN ut så här:
I EU-KLEMS kan man välja om man vill att ens arbetsinkomstbegrepp ska innefatta enbart kompensation till de anställda, eller också imputerade arbetsinkomster hos egenföretagare. Nedan visar jag utvecklingen i ungefär samma fyra sektorer med bara för anställda (COMP/VA snarare än LAB/VA).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar