Tidsserieekonometri i ekonomisk historia

Kvantitativ ekonomisk historia -- "kliometri", från "klio" för historiens gudinna och "metri" för mätning -- började på 1960-talet med ekonomisk-historiska forskare som ville applicera nationalekonomisk (neoklassisk) teori på historiska fenomen. Denna tidiga forskning hade marknadsliberala förtecken, sammanfattade av företrädaren Donald McCloskey år 1978 med uttalandet "The market, God bless it, works". På 1980-talet förnyades kliometrin och tog till sig ekonometrin, framför allt tidsserieekonometrin som på 1970- och 80-talen genomgått en revolution genom insatserna av Granger och Newbold, Dickey och Fuller, Engle och Granger, och Johansen. David Greasley och Les Oxley förklarar i en introducerande artikel hur forskningen inom ekonomisk historia förändrades av dessa utvecklingar:

“The developments in time series econometrics, which started around 1974, have radically changed what cliometricians do, or should do. Granger and Newbold (1974), reminded us of the dangers of spurious regression; Dickey and Fuller (1979) began a research agenda on unit root testing which remains unresolved and provided tests which, although lacking power, are as popularly applied as ever. Engle and Granger (1987), gave us cointegration and the rest, as they say is history.” (1033)

Greasley och Oxley konstaterar att ekonomisk-historiker arbetar med långa tidsserier som ofta uppvisar ungefär samma problem och tendenser: icke-stationäritet, strukturella brott och så vidare.

“Perhaps in more than any other area of applied economics, time series cliometrics utilizes long time spans of data which will often have the characteristics of non-stationarity in levels and/or which might experience structural change, persistence, large ‘shocks’, large outliers, conditional heteroskedasticity and potentially switching time series properties.” (s 971)

Tester för ickestationäritet/enhetsrötter -- Engle och Granger samt Johansen -- och undersökningar av order av integration blev stora grejer för kliometrikerna; univariata metoder var alltså vanliga. Datatillgången är förstås sparsammare för ekonomisk-historiker än för folk som håller på med 1900-talet och framåt, och därför blir det också svårare med kausala multivariata studier. Att döma av Greasley och Oxleys översikt av ekonometriska artiklar i tidskrifterna Cliometrica och Explorations in Economic History, de två viktigaste kliometriska tidskrifterna, under 2000-talet så är fortfarande enhetsrotstester och trendundersökningar viktiga, tillsammans med vector autoregression-modeller (VAR) och i några enstaka exempel andra typer av modeller som ARCH och AR(I)MA. Testande för grangerkausalitet verkar också vanligt.

Greasley och Oxley går igenom en hel del exempel på hur kliometriker använder ekonometri. De själva har använt enhetsrottest och tester för trender i BNP-data för England 1700-1913 och subperioder för den perioden för att studera när den industriella revolutionen egentligen började. Utifrån Perrons och Zivot och Andrews tekniker har de undersökt krascher och strukturella brott i BNP-utveckling för att karaktärisera cykler i den ekonomiska utvecklingen 1700-1992. (De kommer fram till periodiseringen 1700-1780, 1781-1851 [den industriella revolutionen], 1852-1913, 1922-1973 och 1973-1992.) De har använt grangerkausalitet för att undersöka vilka sektorer som "orsakade" den industriella revolutionen. Kerstin Enflo m fl har liknande använt grangerkausalitet och kointegrationstester för att undersöka utvecklingsblocks betydelse för tillväxten. En rad forskare har undersökt engelska byggnadsarbetarlöner 1264-1914 för olika typer av trender och strukturella brott.


Referenser
David Greasley och Les Oxley, “Clio and the Economist” och “Cliometrics and Time Series Econometrics: Some Theory and Applications”, i Journal of Economic Surveys nr 4 2010.