lördag 30 juni 2012

Vilken sektor är löneledande i Sverige? 1968-1988

Den förhärskande lönesättningsprincipen i Sverige har, i olika utformningar, länge varit: den konkurrensutsatta exportsektorn ska vara löneledande. För att den svenska ekonomins konkurrenskraft ska kunna upprätthållas, så ska exportsektorns löner öka i en takt som är en funktion av produktivitetens tillväxt och lönetillväxten i våra konkurrentländer/handelspartners, och hemmasektorns löner ska också följa denna norm: om de ökar snabbare än så, så får Sverige löneinflation och konkurrenskraften minskar. Denna modell, som till synes omöjliggör relativlönejusteringar som skulle gynna lågavlönade kvinnor i sektorer som kommunal och handels, kritiseras regelbundet, men modellen tycks bestå. Nationalekonomerna Tor Jacobson och Henry Ohlsson undersöker i sin artikel "Long-Run Relations Between Private and Public Sector Wages in Sweden" empiriskt frågan om vilken sektor som faktiskt är löneledande, med kvartalsdata för åren 1968-1988.

Lönemodeller
Jacobson och Ohlsson utgår från EFO-modellen, som de kallar för en svensk version av "The Scandinavian Model of Inflation", motsvarande Aukrustmodellen i Norge. EFO står för (Gösta) Edgren, (Karl-Olof) Faxén och (Clas-Erik) Odhner, chefsekonomer på TCO, SAF respektive LO i början av 1970-talet när modellen kodifierades. Grundantagandet är att "the tradeable sector", ungefär motsvarande gruvor och tillverkningsindustri, ska vara löneledande gentemot "the nontradeable sector". Ett utrymme för K-sektorn (konkurrensutsatt) sätts som funktion av produktivitet och världsmarknadens priser, och "wage levels in the tradeable sector transmit to the rest of the economy through bargaining institutions and market forces." (s 344) Löneandelen antas vara konstant på lång sikt (s 345).

Empirisk undersökning
Jacobson och Ohlsson framställer forskningsläget*, som verkar magert, mycket enkelt: "Holmlund and Ohlsson (1992) offer some evidence for Sweden on wage linkages between private and public sectors. They find that wage increases in the private sector Granger cause public sector wage increases." (s 344) De menar att Holmlund och Ohlsson, som ju hade tre sektorer, bara jämförde ekonometriskt två i taget, och att framsteget med den nya artikeln är att de själva kollar på alla tre sektorer samtidigt.

Vad jag tycker är konstigt med denna artikel, och verkar även konstigt med Holmlund och Ohlsson (1992), är att de sektorer som de empiriskt använder är privat sektor i sin helhet, kommunsektorn och statlig sektor. Men varför distinktionen mellan kommuner och statlig sektor är intressant för att testa om EFO-modellen fungerar begriper jag inte - den viktiga länken där är ju mellan K-sektor och S-sektor - och allra konstigast är förstås att de bara har privat sektor i sin helhet, istället för uppdelad mellan "tradeable" och "nontradeable" (t ex handeln, bygg). Jacobson och Ohlsson försvarar (s 346) detta lite lamt och utan referenser med att bara 24 procent av de sysselsatta i Sverige år 1988 var sysselsatta i tillverkningsindustrin, och att "the private and public sector, not tradeables and nontradeables, have been the main wage bargaining areas".

Den empiriska metoden är kointegrationsanalys från de danska framkantsekonometrikerna Søren Johansen och Katarina Juselius, som enligt Wikipedia var mest citerade respektive åttonde mest citerade ekonomen i världen 1990-1999. Det nuvarande värdet för en variabel bestäms här av dess egna tidigare värden med en viss mängd laggar, samt övriga variabler också de laggade. För att bestämma hur många laggar som behövs för den empiriska undersökningen använder Jacobson och Ohlsson (s 348) Akaike Information Criterion, Bayesian Information Criterion och iterated logarithm criterion. AIC föreslår fyra laggar, men BIC och LIL två laggar. J och O hävdar att BIC och LIL tenderar att undervärdera hur många laggar som behövs, och bestämmer sig för att använda tre stycken laggar.

I sina empiriska undersökningar finner de en gemensam trend (s 351) för de tre löneserierna, och att den privata sektorns löner är en exogen variabel, vilket J och O tolkar som att denna sektor är den löneledande (s 352f). "Although the EFO-model does not deal with the interaction between private sector and public sector wages, the result that the private sector leads the public sector is in the spirit of the EFO-model." Och den substantiella slutsatsen blir: "Employers' organizations and trade unions in the private sector have sometimes argued that the public sector has been (but should not be) wage leader. We cannot, however, find any evidence that this is an accurate general description of the wage linkages between the private and the public sectors in Sweden." (s 356)


Fotnot
*Det nyare forskningsläget för Sverige beskrivs av Lamo, Perez och Schuknecht (2009) som: "The main theoretical reference as regards expected causality is the so-called Scandinavian model of inflation that assumes that the traded-goods sector is the wage leader, i.e. that wage leadership is exerted by the sectors that are more open to competition (see for example Strom, 1997). Bemmels and Zaidi (1990) look at Canadian industries and find a confirmation of the Scandinavian model, namely the tradable sector leading wage setting. Nevertheless, this model is sometimes at odds with the empirical literature. In the case of public/private wages sectoral interactions Friberg (2007) does not find evidence of the Scandinavian model for Sweden (along these lines see also Holmlund and Ohlsson, 1992, and Tagtstrom, 2000). In response to Friberg, Lindquist and Vilhelmsson (2004) apply a vector error correction approach to wage setting in Sweden with annual data for the period 1970- 2002, and find long run wage leadership of the private sector and no Granger causation from the public to the private sector in the short run, in line with the results already obtained by Jacobson and Ohlsson (1994)."

Referenser
Holmlund B, Ohlsson H (1992) Wage linkages between private and public sectors in Sweden (pdf). Labour
Tor Jacobson och Henry Ohlsson, "Long-Run Relations Between Private and Public Sector Wages in Sweden", Empirical Economics 1994
Ana Lamo, Javier J Perez och Ludger Schuknecht, "Public and Private Sector Wages: Co-Movement and Causality", ECB Working Paper, 2008

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar