Påverkar den fackliga anslutningsgraden arbetarnas andel av value added?

Funktionell inkomstfördelning - fördelningen av nationalinkomsten mellan kapitalinkomster och arbetsinkomster - är ett växande forskningsfält, som jag själv är aktiv inom. Majoriteten av studierna görs nu för tiden på paneldata med ett antal länder över tid, men fram tills att de dataset som möjliggjorde dessa panelstudier kom fram runt år 2000, så gjordes studier i ämnet, som de inte var så många, inom länder och oftast på branschnivå.

Nationalekonomen Rudy Fichtenbaum, verksam vid Wright State University i Ohio, arbetar dock fortfarande med funktionell inkomstfördelning inom ett land, i hans fall USA. Här ska jag behandla hans paper "The Impact of Unions on Labor's Share of Income: A Time-Series Analysis", publicerad i tidskriften Review of Political Economy år 2009.

Han börjar med att ge en intressant forskningsöversikt över den litteratur som han relaterar sin egen studie till, som alltså är den äldre litteraturen som arbetade inom länder, snarare än 2000-talslitteraturen med dess paneldata på flera länder. Han ger också en översikt över en US-amerikansk labor economics-litteratur på temat från 1950- och 60-talen, som jag alls inte kände till:

"The impact of labor unions on labor’s share of income in the manufacturing sector has been widely studied empirically. Early studies used time-series data and were mainly descriptive in nature. Summaries of this research appear in Kerr (1957), Dobb (1959), Simler (1961) and Rees (1962). For the most part, these studies looked at whether labor’s share of income was correlated with levels of unionization or whether the change in labor’s share of income was correlated with changes in unionization over time. In general, the consensus in this early literature was that unions did not appear to affect labor’s share of income."

Forskningsöversikten över den senare litteraturen, framför allt 1980-tal, har jag sammanfattat så här:

• Kalleberg et al 1984: ”this paper uses modern econometric techniques to hold constant a variety of factors affecting labor’s share of income. The authors control for employer power, worker power and business and economic conditions, and looked at how these factors affected changes in labor’s share in the printing industry from 1946 to 1978. Using both narrow and broad definitions of ‘labor’s share,’ their results show that union density and strike frequency both had a positive impact on labor’s share of income. This paper has an obvious limitation in that its results may or may not extend outside the printing industry.”(s 569)
• Cowling & Molho 1982. dataproblem – deras findings ska man nog inte fästa stor vikt vid (EB)
• Conyon 1994. pooled data för produktionsarbetare i industrisektorer i UK 1983-86. signifikans för coverage men den försvann när han kontrollerar för first differences. Dataproblem.
• Hollander 1982. tillverkningsindustrier i Kanada. finner negativ relation mellan nonwage share of income och facklig anslutningsgrad.
• Droucopoulos och Lianos 1992 kollar på effekten av strejker på lönandelen i grekiska tillverkningsindustrier. ”They also estimate separate equations for wage employees and salary employees.” Positiv relation strejker – WS
• Brush & Crane 1984. ”cross-section data from the US Census of Manufacturers at the four-digit SIC level.” dataproblem
• Henley 1987 data från US Census of Manufacturers på 3digit SIC-level. “used three measures of labor’s share of income—wages of production workers, total payroll, and total compensation of all employees as a share of value added.” Hävdade att högre facklig anslutning gav högre löneandel.
• Macpherson 1990 data från US Census of Manufacturers på 3digit SIC-level. “measured labor’s share using two definitions: compensation for production workers (which he estimated by multiplying the wages of production workers by the ratio of total compensation to payroll for all employees) and compensation for all employees.” Hävdade att högre facklig anslutning gav högre löneandel.

Vad Fichtenbaum själv gör i sitt paper är att kolla på effekt av facklig anslutningsgrad på arbetarnas andel av inkomsterna i industrin i USA. Han använder fyra mått på arbetarnas andel:

1. produktionsarbetarnas lön/value added
2. inkluderar också arbetarnas "fringisar" - sjukförsäkring, semester osv
3. ett annat mått på fringisar
4. en bredare definition där inte bara produktionsarbetare utan alla anställdas ersättning är inkluderad som "labor's share" - men detta mått är inget som Fichtenbaum prioriterar

Den största delen av litteraturen på 2000-talet använder motsvarande Fichtenbaums mått 4, men det problematiska med det är att alla löntagare klumpas ihop i ett enda mått på "arbetets andel" även om man kanske alls inte anser att en VD - också anställd och löntagare - verkligen tillhör samma samhällsklass som en produktionsarbetare. Fichtenbaum är (s 573) en uttalat heterodox ekonom, och vill göra en klassanalys, och är därför intresserad av mått 1-3, inte av mått 4.

Han har data från 1949 till 2006 från Census Bureaus Annual Survey of Manufacturers (ASM) och Census of Manufacturers (CM).

Den empiriska modellen ser ut som följer:

Där (LS)t är arbetets andel, K/lp är kapitalintensiteten relaterat till antalet produktionsarbetare och Ln/Lp är ration anställda utanför produktionen till produktionsarbetare i industrin, cu är kapitacitetsanvändandet i industrin vilket kontrollerar för konjunkturläget. Fackvariabeln är anslutningsgraden för industrianställda. "Trade" är skillnaden mellan export och import av varor som procent av BNP och är en kontroll för förändringar i efterfrågan-elasticiteten. Handels-koefficienten förväntar Fichtenbaum ska vara negativ, eftersom handelsunderskott tyder på att USA:s industri förlorat i konkurrenskraft och "hence, the demand for goods produced in the US manufacturing sector becomes more elastic as foreign goods are seen as substitutes for goods produced in the US" (s 578).

Hans resultat ser ut så här:


LS1, LS2 och LS3 står för definitionerna 1, 2 och 3 av arbetets andel som jag redovisade ovan. För att undvika spuriösa slutsatser på grund av autokorrelation är kolumn 2 OLS med Cochrane–Orcutt-transformation, och kolumn 3 är OLS som tabell 1 fast med Newey–
West-standardfel. Kolumn 4 och kolumn 5 är OLS fast med definitionerna 2 och 3 av arbetets andel. Inom parenteser står t-värdena för koefficienterna. Vi ser att i alla fem modeller är koefficienten på fack-variabeln positiv och starkt signifikant. Det är tidsseriedata här och variablerna är starkt trendade, och Fichtenbaum använder därför Augmented Dickey-Fuller test för att undersöka ifall de är kointegrerade; resultaten för dessa syns i raden ADF.

Fichtenbaum fortsätter med regressioner där definitionen 4 av arbetets andel - alltså inte bara produktionsarbetare - är beroende variabel, och fack-variabeln blir också där positiv och signifikant, och med ungefär lika stark koefficient. Han plottar också utvecklingen av arbetets andel, definition 1, 1949-2006 så som den faktiskt varit (tunn linje) och så som den hade varit om fack-anslutningen hade förblivit på 1949 års nivå och ha den effekt på arbetets andel som modell 1 ovan visar:

Fichtenbaum sammanfattar: "Over the period from 1949 to 2006, labor’s share of income declined by approximately 25 percentage points, and about 28% of that decline is accounted for by the decline in unionization." (s 584)

Fichtenbaum är inte heller feg för att dra tydliga policy-slutsatser av sin undersökning, eller vad sägs om detta sätt att avsluta en artikel:

“this paper challenges the view that public policy cannot be used to change the distribution of income between labor and capital. Our finding—that public policy can be so used—is consistent with DiNardo et al. (1996), who found that labor market institutions can explain changes in the distribution of wages in the US. Another implication of this study concerns the passage of the Employee Free Choice Act. If enacted, this legislation would allow workers to form unions by signing authorizing cards and provide for arbitration in disputes involving first contracts. The findings of this study support the view that passage of this Act could slow the decline of labor’s share of income.” (s 585)"

Referens
Rudy Fichtenbaum, “The Impact of Unions on Labor's Share of Income: A Time-Series Analysis”, Review of Political Economy 2009

tidigare bloggat om funktionell inkomstfördelning: "Medieras globaliseringens effekter på den funktionella inkomstfördelningen av välfärdsstatens design?", 7 februari 2012