Lite om nationalekonomi, globalisering och fattigdom

-Anteckningar från läsning av:


Ann Harrison (red), Globalization and Poverty (University of Chicago Press, 2007)

AH, " G & P: An Introduction"

(s 3-5) 5 lessons från kapitlen i boken

1. fattiga i länder med mycket unskilled labor tjänar, tvärtom Heckscher-Ohlin, inte alltid på handelsliberalisering. Alla länder producerar inte alla varor. Arbetare kan inte så lätt byta sektor. Utvecklingsländer har ofta historiskt skyddat unskilled arbetare, med G blir de av med skyddet. Unskilled arbetare i u-länder har ofta för lite skill för att kunna konkurrera med unskilled arbetare i i-länder
2. fattiga har störra chans att tjäna på globaliseringen om komplementära reformer görs. Ex Indien och Colombia
3. exporttillväxt och inkommande FDI har minskat fattigdomen. Ex: i Mexico har fattiga i de mest globaliserade regionerna det bättre än de fattiga i mindre globaliserade regioner; Indiens öppning för DFI har minskat fattigdom; i Colombia har ökad export "been associated with" en minskning av fattigdomen
4. finanskriser är kostsamma för de fattiga. Ex: i Indonesien ökade antalet fattiga med 50 procent efter 1997
5. G skapar både vinnare och förlorare bland de fattiga. Ex Mexico: små och många medelstora majsbönder fick halverade inkomster på 1990-talet medan storbönder tjänade
   

(s 5) G kan mätas huvudsakligen på 2 sätt: 1) aktivitet i form av handel eller FDI; 2) policies i form av regleringar för handel och FDI. Policies bäst; outcomes påverkas av många faktorer. Om man definierar G som outcomes så minskar G fattigdomen, om man definierar G som policies så ökar G fattigdomen

(s 7) "Stolper-Samuelson holds only if all countries produce all goods, if the goods imported from abroad and produced domestically are close substitutes, or if comparative advantage can be fixed vis-a-vis all traditing partners."

(s 13) H menar, liksom Ravaillon 2004, att det inte finns entydiga aggregate/crosscountry data som visar att handelsliberaliseringar är antingen bra eller dåligt för fattiga

Donald R. Davis & Prachi Misra, "Stolper-Samuelson Is Dead and Other Crimes of Both Theory and Data"

(s 89) "It is time to declare Stolper-Samuelson dead."
varorna i "exportkorgen" och "importkorgen" är systematiskt olika såväl i factor input composition som i kvalitet
(s 100) Davis 1996 visar hur handel kan skada de fattigaste i ett fattigt land: om landet är labor abundant men också importör av den labor intensive vara som det producerar

William Easterly, "Globalization, Poverty, and All That: Factor Endowment Versus Productivity Views"

(s 110) 3 sätt på vilka de fattiga - vilka antas vara unskilled workers i utvecklingsländer - bör få det bättre av G i en neoklassisk modell

1. kapitalinflöden höjer deras produktivitet --> höjer deras löner
2. de kan utvandra --> högre löner
3. deras varor får market access --> högre löner

E: "If income differences are instead explained by productivity differences [istället för factor endowments], then these simple predictions do not hold."
E: NK-modellen utgår från att de fattiga är lågavlönade pga låg kapital-arbete-ratio

(s 115) land och naturresurser är orörliga. Lockar kapital oavsett regionens produktivitet i övrigt.

(s 119) helt olika förutsägelser om hur G påverkar gini och fattigdom beroende på FE- eller P-perspektiv och vilka faktorer man tar in och om man ser dem som rörliga eller ej

(s 118) "although there are some globalization episodes that have reduced poverty, the overall effect of globalization on poverty looks like it falls short of the expectations of the standard textbook model."

(s 116, 123) E menar att Barro-Mankiw-Sala i Martin 1994:s modell leder till väldigt konstiga prediktioner om skilled-unskilled wage ratios i i- och u-länder, att ration ska vara så mycket högre i u-länder så att en ingenjör ska tjäna mer i Indien än i USA trots lägre BNP/c i Indien

(s 125) om produktivitetsskillnaderna (labor-augmenting) i-land - u-land är tillräckligt stora kan i-landet faktiskt vara labor abundant

(s 132) E hävdar att ironiskt nog använder G:s kritiker såväl som G:s tillskyndare den felaktiga FE-modellen