Första världskrigets döda och nazismens uppgång

Statsvetarna Alexander de Juan, Felix Haass, Carlo Koos, Sascha Riaz och Thomas Tichelbaecker börjar en ny artikel med att citera nazisten Ernst Röhm som 1933 menade att “the roots of national socialism lie in the trenches of the World War”. Med tanke på Hitlers dolkstötslegend om första världskriget, 20-talets konflikter kring Versaillesfreden och skadestånden med mera, är det uppenbart att första världskriget är relaterat till nazismens uppgång. Men hur? Flera nya artiklar har studerat effekterna av WW1 på stöd för fascismen i Italien (Acemoglu et al 2022 QJE), Frankrike (Cagé et al 2023 AER) och Tyskland (Koenig 2023 JEH), " highlighting the role of returning war veterans, economic hardship, and right-wing counter-mobilization against political gains of socialist parties." de Juan et al kollar på en annan mekanism: de psykologiska och sociala effekterna på lokalsamhällen av att folk man känner dött i kriget.

De har kodat geografiskt ursprung för 7,5 miljoner tyska soldater som dog, sårades eller försvann i första världskriget och i den huvudsakliga analysen korrelerar de denna variabel med stöd för DNVP och NSDAP i de åtta Reichstag-valen mellan 1920 och 1933. De menar att extremhögern robust fick större stöd i distrikt (Kreise) som förlorat fler soldater, och att detta drivs inte genom hemvändande veteraners radikalism (som i Koenig 2023) utan genom civilas reaktioner. Deras design är att studera effekterna av soldaters dödsfall genom att mäta dödsfall som en andel av det totala antalet döda och sårade från distriktet: det är alltså inte effekten av att ha skickat ut många söner i kriget de mäter, utan effekterna just av att soldaterna dött. De dikotomiserar mystiskt nog denna variabel genom att dela in distrikten i de som har dödsincidens över medianen för alla distrikt. Median-uppdelningen motiverar de med att (a) den minskar outliers statistiska inflytande, och (b) att en dikotom oberoende variabel "allows for causal inference without strong assumptions about the functional form of the relationship between the treatment and outcome." (s. 6) De presenterar också alternativa specifikationer med dödsincidensen som kontinuerlig variabel. Tyska släktforskare släppte 2014 ett dataset med 7,5 tyska soldater från första världskriget och deras födelseplats, men i det datat hade de inte fyllt i status som sårad, dödad etc; det har de Juan et al gjort med hjälp av maskininlärning. (s. 5-6)

 

referens

Alexander de Juan, Felix Haass, Carlo Koos, Sascha Riaz och Thomas Tichelbaecker (2023) "War and Nationalism: How WW1 Battle Deaths Fueled Civilians’ Support for the Nazi Party", American Political Science Review.