Den Oxford- och Bryssel-baserade ekonomisk-historikern Peter M. Solars artikel om engelsk fattigvård på 1700-talet börjar på med stund: den engelska ekonomin var unik (eller i alla fall distinkt) redan före det sena 1700-talets teknologiska framsteg. Jordbruket var produktivt och därför var befolkningstillväxten hög och man kunde skifta arbetskraft till industri och tjänster och öka medelinkomsten. Samtidigt så var staten skicklig på att ta in resurser genom beskattning och lån och så skapa inhemskt lugn och utrikes makt. Vad hände då med fattigvården under denna dramatiska period?
Han bygger på två olika litteraturer om fattigvården. Den första började med Blaug i det tidiga 1960-talet och tog inspiration från 1800-talets kritiker av fattigvården. Blaug m fl menade dock att fattigvården under 1800-talet inte blev/var så dålig som dess rykte; Digby menar i en översikt över litteraturen att "Recent investigations . . . by historians, economists, and demographers . . . emphasize that relief under the old poor law was essentially a response to population growth, under-employment, and low wages, rather than their cause.” En motsatt litteratur om fattigvården från 1500- till 1700-talen menar tvärtom att fattigvården inte alls var passiv utan central i det engelska samhället; Snell argumenterar att:
"The old poor law provides the key to a social understanding of the eighteenth century . . . . It permeated social relationships with its wide-ranging influence over aspects of parish life such as employment and the regulation of wages, price fixing, the grain market, apprenticeship, marriage, settlement, allocation of relief, or the treatment of the elderly." (cit. 2)
Även Wrightson gör ett liknande argument i sin studie av 1500- och 1600-talen.
Solar gör i sin artikel argumentet att fattigvården också hade en effekt på Englands ekonomiska utveckling. Han menar att jämfört med fattigvården annanstans i Europa på 1600- och 1700-talen så var den engelska fattigvården unik som "uniform and comprehensive in its spatial coverage; as reliant on local property taxation for its funding; and as relatively generous and certain in its benefits." (s. 2) I England så var alla män och kvinnor från det sena 1500-talet eligble för fattigvård och alla socknar var tvungna att ha ett arrangemang. Socknarna blev stegvis mer ambitiösa över tid men i andra europeiska länder var nationella lagar än mindre sysetematiskt applicerade. Det var också unikt att England hade så bra fattigvård på landsbygden; i övriga Europa var ambitionerna högre i städerna. (s. 4)
Det andra unika draget var att gattigvården finansierades av en lokalskatt på inkomster från egendomar, i princip alla egendom men i praktiken mest jord och hus. Detta innebar att alla ägare var tvungna att betala för fattigvården. På kontinenten finansierades däremot fattigvården på alla möjliga sätt: frivilliga donationer, kapitalinkomster, subsidier, och skatter. (s. 5)
Det tredje unika draget var att den engelska fattigvården var relativt säker och generös. Blaug kallade old poor law för en "welfare state in miniature"; det var att ta i men Solar menar i alla fall att "English
men and women could count on relief authorities to help them in a variety of well-defined situations: old age, widowhood, illness or disability, seasonal or cyclical unemployment. These entitlements could be important supplements to income." (s. 7) Vidare så menar Solar att engelsmännen "certainly believed that they had a right to relief" -- detta var en av sakerna som Malthus i det tidiga 1800-talet störde sig på med systemet. Mest kontroversiellt var stöd till arbetsförmögna, såsom jordbruksarbetare som var arbetslösa på vintrarna. Stöd var också begränsat till personer som bodde i socknen men Solar menar optimistiskt att "the constraints of the settlement laws should not be overstated. " (s. 7) (Med tanke på de stora konflikterna om hemortsträtt, migration mellan socknar osv i Sverige på 1800-talet tycker jag att detta argument är lite förvånande, men kanske var situationen annorlunda i England.) På 1600-talet lades ungefär 1 procent av Englands nationalinkomst på fattigvård och i det sena 1700-talet ökade denna andel till 2 procent. På 1780-talet var utgifterna på fattigvården per capita mer än 7 gånger högre i England än i Frankrike och på 1820-talet var den 2,5 gånger högre än i Nederländerna och nästan 5 gånger högre än i Belgien.
Solars tolkning av fattigvården är verkligen positiv och det syns också när han menar att den inte led av försäkringarnas klassiska problem moral hazard och adverse selection. (s. 8) Ett intressant argument relaterat till detta är att fattigvårdens top up-funktion gjorde att engelska arbetare blev mer okej med att vara proletära och inte lika angelägna om att skaffa jord som deras motsvarigheter i andra europeiska länder var. Den relativt generösa fattigvården underlättade därmed också framväxten av en arbetsmarknad för lönearbete, och underlättade för enclosures. Genom att låta en klass lönearbetare i jordbruket växa fram förbättrade den engelska fattigvården jordbrukets ekonomi, menar Solar.
"The prevalence of wage labour in rural England may help explain why, unlike in other European countries, the gap in labour productivity between the agricultural and industrial sectors disappeared before the onset of industrialization." (s. 11, ref till Crafts, British Economic Growth)Att fattigvården i England var tillgänglig överallt gjorde också att man undvek en kontinental situation där de fattiga flockas till platser där fattigvård var tillgänglig, med resulterande sociala spänningar. (s. 12)
Solar menar också att den lokala finansieringen av fattigvården hade en positiv effekt på ekonomin: den gjorde att lokala egendomsägare hade incitament att anställa folk så att man inte skulle behöva försörja dem genom skattesedeln till fattigvården istället. (s. 13)
I slutsatsdelen radar Solar upp effekterna på ekonomin:
"The old poor law, it has been argued, underpinned the growth of an economically mobile wage labour force; encouraged the consolidation of farms and facilitated the separation of smallholders from the land; provided local incentives for agricultural capital formation and industrial development; and kept population growth under control. All these elements contributed to the distinctiveness of the English economy on the eve of its industrialization. " (s. 16)
Historikern Steve King, idag professor i Nottingham men 1997 verksam vid University of Central Lancashire, svarade två år senare Solar i samma tidskrift. Så här kontextualiserar King Solars artikel: "The article represents the latest contribution to a burgeoning literature on the operation of the English poor law which has done much to bury the perception of the Webbs that the old poor law was a harsh, repressive system shot through with notions of social control, ignorance or just plain indifferenc" (s. 360) King menar att Solars artikel är bra på många sätt men att hans tolkning blir problematisk genom att han missar två poänger. Den första är att Solar likställer jordbruket och den ekonomiska utveckling, och bortser från den rurala industrin. King menar att i områden som Lancashire och West Yorkshire var det snarare fattigvårdens sammanbrott än dess tyrka som gynnade den ekonomiska utvecklingen.
"Often overrun by debt, and tied into unequal power relations with large merchants, workers in such areas had to ensure long-term welfare not through recourse to communal resources, but via complex work, demographic, and land use strategies. Even in the south and the midlands, rural industry could be a vital part of the eighteenth-century household economy, and its presence, decay, or absence did much to shape the character of local poor relief." (s. 361)
Det andra problemet med Solars tolkning som King pekar på är att Solar underskattar variationen i fattigvården i England före 1834. King menar att det fanns stora skillnader mellan norr och syd, mellan län, och även mellan socknar inom samma län. King menar att Solars analys framför allt är giltig för en del av södra England, och tar exempel från Lancashire för att driva hem sin poäng angående systemets generositet eller ej. Också vad gäller skattefinansieringen av fattigvården har King mot-exempel från Lancashire.
"Detailed consideration of the central strands of Solar's argument suggests that the English poor raw system was not as distinctive, as uniform, or as certain as it might at first appear." (s. 366) Dessutom så menar King att om man jämför England med kontinenten så är en viktig skillnad att det engelska fattigvårdssystemet aldrig utmanades av krig på det egna territoriet, svältdöd och befolkningskriser som på kontinenten påverkade fattigvården. " In this sense, the character of the poor law system of seventeenth- and eighteenth-century England could have been as much the product of economic development as its cause." (s. 366) För att testa fattigvårdssystemets effekter på ekonomin så menar King att vi inte bara kan kolla på de positiva effekterna, som Solar föreslår, utan att vi också måste beakta negativa effekter.
Referens
Peter M. Solar, "Poor relief and English economic development before-the industrial revolution", Economic History Review 1995, s. 1-22.
Steve King, "Poor relief and English economic development reappraised", Economic History Review 1997, s. 360-368.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar