Danmarks inkomstfördelning

OECD-ekonomerna Orsetta Causa, Mikkel Hermansen, Nicolas Ruiz, Caroline Klein och Zuzana Smidova skrev för några år sedan en artikel om ojämlikheten i Danmark. De utgår föga förvånande från OECD-data, ett dataset som jag diskuterat utifrån Nolan et al (2019) och som likt Luxembourg Income Study antagligen lider av en under-representation av kapitalinkomster och de riktigt höga inkomsterna. Så här ser i alla fall Danmark och de nordiska länderna (klumpigt markerade av mig med röda cirklar) ut vad gäller Gini-koefficienter år 2012, i OECD-datat.*

Den officiella danska statistiken från Statistik Danmark anger en högre Gini-koefficient år 2012 än vad OECD gör, lite över 27 istället för runt 25. Korrelationen mellan de två är dock 0,88 för åren 1985-2012. Otroligt nog finns det också en skillnad mellan Statistik Danmark och den danska regeringens statistik! Causa et al gör en mycket hjälpsam genomgång av skillnaderna i hur den danska regeringen/finansdepartementet mäter ojämlikhet, och hur OECD gör. Tabell 1 förklarar i grova drag.

Skillnaden i mätenhet är väldigt fascinerande. Danska finansdepartementet mäter explicit fördelningen mellan familjer, vilka är självdefinierade. OECD jämför däremot hushåll, med vilket OECD menar alla som bor tillsammans, oavsett om de själva ser sig som familj eller inte. OECD:s hushållsmått omfattar alltså fler personer vilket gör att inkomsterna delas på fler personer. Därför blir ojämlikheten lägre med OECD:s mått. (s. 11) De två måtten har också olika sätt att justera för antalet personer. "The equivalence scale applied by the OECD is different than the one applied by the Danish government. In the IDD, income is divided by the square root of the household size, i.e. (household size)0.5, whereas the Danish government uses slightly larger number , i.e. (household size)0.6. As a result, the extent of economies of scale associated with a given family structure is smaller in the Danish compared to the OECD approach." (s. 12)

En annan viktig skillnad är att Finansdepartementet och OECD använder olika inkomstbegrepp. Framför allt så räknar Finansdepartemenetet, men inte OECD, in värdet av att inte betala hyra för den bostad man äger och bor i ("imputed rents"); Finansen räknar med detta som 4 procent av taxeringsvärdet på bostaden. Finansdepartementet men inte OECD räknar också in realiserade kapitalvinster, typ efter försäljning av bostad eller aktier. Betalning av ränta på bostadslån räknar Finansdepartementet också in, som en negativ inkomst. (OECD tillåter inte negativa inkomstposter.) Att Finansen har med kapitalvinster bör ge en effekt uppåt på ojämlikhetsmåttet, medan räntorna bör ge en effekt neråt. Causa et al nördar verkligen ner sig här, och det är superintressant!

En skillnad i mått som påverkar brutto-måtten men inte måtten på disponibel inkomst, är att OECD men inte Finansdepartementet räknar in vad arbetsgivarna betalar in för den anställdes framtida pension i brutto-måttet på inkomst. (s. 16-17)

Diagram 3 sammanfattar skillnaderna mellan OECD och Finansdepartementets mått.

 

referens

Orsetta Causa, Mikkel Hermansen, Nicolas Ruiz, Caroline Klein and Zuzana Smidova (2016) "Inequality in Denmark through the Looking Glass", OECD Economics Department Working Papers No. 1341 

fotnot

* så här beskriver de OECD:s dataset: "OECD official figures presented above are based on the OECD Income Distribution Database (IDD), a secondary data-set established to benchmark and monitor income distribution across OECD countries. It gathers a number of standardized indicators available under the form of semi-aggregated tabulations based on national sources, deemed to be most representative in each country. The method of data collection aims to maximize international comparability as well as inter-temporal consistency of the data. This is achieved through a common set of protocols and statistical conventions based on internationally agreed statistical standards." (s. 9)