Historikerna Jonas Lindström, Karin Hassan Jansson, Rosemarie Fiebranz, Benny Jacobsson och Maria Ågren ur det stora Gender and Work-projektet i Uppsala börjar en artikel publicerad i tidskriften Continuity and Change 2017 på ett effektivt sätt. 1722 kallades tre unga kvinnor till häradsrätten i Östra härad i Blekinge, för att stå till svars för att de, trots att de var arbetsförmögna, inte hade ingått ett ettårskontrakt om att tjäna en arbetsgivare. Detta trots 1686 års tjänstehjonsstadga som sa just att arbetsförmögna personer utan egen gård var tvungna att arbeta för någon annan. Alla tre hade dock giltiga ursäkter. Den första berättade att hon hade tjänat samma herre (Lindström et al skriver master på engelska) i 20 år men att hon hade varit tvungen att lämna honom i september för att ta hand om sin gamla, sjuka mor. Hon hade betalt sin skatt under tiden och kunde försörja sig själv genom att spinna garn. "While being temporarily out of service, she had not harmed the interests of anyone else, the court concluded, and the woman promised to go back into service the following September. " (s. 226) Den andra kvinnan hade tjänat till föregående september (tjänstefolks kontrakt tog slut och slöts i slutet av september varje år, på Mickelsmäss) varefter hon skulle gifta sig med en soldat och inte längre behöva arbeta i någon annans hem. Den tredje kvinnan hade under en tid brukat en bit jord som hon arrenderade från en lokal byråkrat, som intygade att hon hade betalt sin del av jordskatten. När ärendet togs upp på tinget hade hon redan ingått ett nytt tjänstefolkskontrakt och kunde alltså inte bötfällas.
Uppsalahistorikerna kommenterar:
"Work is often discussed in terms of market forces like supply and demand, and women’s work has not been an exception. This case suggests, however, that what women did for a living in early modern Swedish society cannot be explained solely in these terms. For many people, there was no free market where they could offer their labour to the one who paid best; instead, various forms of labour legislation forced ‘young, able and healthy’ women to offer their time and bodies to local masters regardless of how attractive the position seemed. The same was true for ‘young, able and healthy’ men. The regulated nature of early modern economies needs, therefore, to be taken into account and its consequences investigated." (s. 226)Reglerna var stränga men i praktiken fanns det också utrymme för förhandlingar och undantag, säger de. Deras artikel "looks at women’s work, defined more broadly here as sustenance activities, in Sweden in the period 1550 to 1800 with a view to establishing and explaining major patterns." (s. 226) De tre huvudsakliga frågorna är: (1) vad gjorde kvinnor för att försörja sig, (2) gjorde de andra försörjningsaktiviteter (sustenance activities) än vad män gjorde, och (3) vilka faktorer annat än kön strukturerade kvinnornas sätt för att försörja sig?
De relaterar till en litteratur från det senaste decenniet med bidrag framför allt av holländska och engelska forskare som visar att praktiskt taget alla kvinnor under tidigmodern period (ca 1500-1800) arbetade (were engaged in various sustenance activities to support themselves and their families). Detta i kontrast till ett äldre perspektiv där man menade att kvinnors arbetskraftsdeltagande -- ett anakronistiskt begrepp? -- begränsades av graviditeter, plikter i hemmet, idéer om respektabilitet, brist på utbildning osv. De hänvisar till forskning av Pamela Sharp (1999), Elise van Nederveen Merrkerk (2006), Danielle van den Heuvel (2007), Ariane Schmidt (2008, 2009), Sheilagh Ogilvie (2003), Alexandra Shephard (2015) med flera. Det finns flera viktiga lärdomar från denna litteratur. En är att mycket arbete i tidigmoderna samhällen var obetalt och att det är viktigt att inte bara se på den betalda arbetskraften. En annan är att det visserligen fanns gott om regleringar och normer kring arbete i tidigmoderna Europa, men att det också fanns många undantag och kryphål: medan Ogilvie och Stadin visar starka regleringar i sydvästra Tyskland och i svenska småstäder, så finner Vainio-Korhonen slappt genomdrivande av regleringar i Åbo runt 1800. Ett tredje resultat ur den nyare litteraturen är att man måste ta hänsyn till arbetstvång. "Even if young women were paid for their work as servants, they were not acting and negotiating in a free labour market, and their actual work behaviour cannot be explained in terms of free choice only." (s. 228) En fjärde lärdom är att man inte kan tala om kvinnor (eller män) som en homgen grupp: civilstånd, ålder, förmögenhet med mera påverkade vad folk kunde göra för att försörja sig.
Det svenska fallet är mer ruralt och mer glesbefolkat än England, Holland och Tyskland som den tidigare befolkningen studerat. Mellan 1600 och 1800 bodde 7-10 procent av befolkningen i städer; och städerna var ofta små och med borgare som också drev en del jordbruk. Jordbruket byggde på en kombination av djurhållning och spannmålsodling, och med tanke på hur glesbefolkat landet var, så var en "flexible division of work" nödvändig: bönderna utförde också många hantverk. Det fanns också goda skäl till en flexibel arbetsdelning mellan kvinnor och män: mellan 1560 och 1721 hade landet bara 50 år av krig och enligt Jan Lindegrens befolkning dog omkring 30 procent av vuxna svenska män i krig mellan 1620 och 1719 (s. 229). Det fanns gillen men de var mindre viktiga än i andra europeiska länder; viktigare var statliga regleringar, som tjänstehjonsstadgorna från 1664, 1686, 1723 och 1739.
Lindström et al använder den s k verborienterade metoden för att studera arbete i Sverige. Naivt skulle man ju kunna tro att om man vill veta vad folk jobbade med på 1700-talet så skulle det räcka att titta på deras titlar t ex i mantalslängder. Men det vore bedrägligt, av flera skäl. Lindström et al pekar först på att män oftare fick yrkestitlar än vad kvinnor fick (mitt eget intryck av att jobba med dödböcker från 1600-1700-talet på sistone är att kvinnor i princip bara fick två titlar: hustru eller piga), och folk i städer fick oftare yrkestitlar än vad folk på landet fick. Det andra stora problemet är att en yrkestitel kan lura oss att tro att personen i fråga bara arbetade med en sak. Det stämmer dåligt med det tidigmoderna Sverige där folk kombinerade olika aktiviteter för sin försörjning. "People did different things for a living, and if they had an occupational title – which many people did not – we cannot be sure that it captured the full range of activities that were necessary to support a household." (s. 231)
Lindström et al använder alltså inte yrkestitlar, utan verb: vad folk gjorde snarare än vad de kallades. Engelsk forskning har använt rättegångsmaterial för att studera arbete: när en person talade inför rätten fick han eller hon berätta om hur han eller hon förtjänade sitt uppehälle, och då kunde de både berätta om sin titel, eller bara rakt av vad de gjorde. Sheilagh Ogilvie har använt en liknande metod för att studera en region i sydvästra Tyskland, och Lindström et al följer henne i att också samla in kvalitativ information -- folks självbeskrivningar -- och göra den kvantativ. En datapunkt är en verbfras med en eller flera personer som utförde handlingen, och till detta kontextdata. De har totalt 12 331 observationer av vilka 2 433 handlar om kvinnor som arbetade. Spridningen över tid syns i diagram 1 som jag klistrat in längst upp i detta inlägg. Det handlar inte om något slumpmässigt urval av svenskar eller arbetsuppgifter så man kan inte generalisera på det sättet, men Lindström et al kontextualiserar istället resultaten gentemot annan information vi har om arbete, hushållsstruktur, genusrelationer med mera under perioden för att kunna diskutera "the big picture" (s. 232).
Verbfraserna är heterogena, av olika typ: "odla kål" är enkelt att klassificera som jordbruk, men "begära betalning" är svårare. Vissa verbfraser relaterar till specifika yrkestitlar: "arbeta som skomakare" eller "tjäna", till exempel. Andra fraser uttrycker egendomsrelationer: "äga en gård", ha en ko", "arrendera en äng". Det är också svårt att veta om vad personen råkade göra när hen råkade ut för ett brott, eller blev vittne för ett brott, var hens vanligaste sysselsättning, eller snarare ett inslag i personens försörjningsstrategi.
Diagram 2 visar antalet observationer inom varje av de 16 kategorierna. Det är kanske inte så otippat att rättsliga material har en stor överrepresentation av kategorin "administration och rättssystem", men Lindström et al menar att ingen typ är helt frånvarande, och att alla kategorier i princip kan finnas i materialet.
"Both women and men were involved in many types of sustenance activities. This, in turn, is an indication of flexibility. The result adds a new dimension to Judith Bennett’s claim that lack of specialisation was typical for women’s work in the past." (s. 237)Och:
"Like Bennett, Sheilagh Ogilvie has described women’s work as highly flexible and while she regards this flexibility as something that lubricated early modern economic life, she adds that the ‘obverse of women’s flexibility was their exploitability’. In Ogilvie’s analysis, the exploiting party was male-dominated social networks. In the Swedish countryside guilds did not play the same role as in the German-speaking area. More fundamentally, men too were affected by the need to be flexible. Moreover, as will be shown in subsequent sections, some women were in a position where they could benefit from, or even exploit, the work of others." (s. 237f)Från denna intressanta poäng om både män och kvinnors "flexibla" arbete, går de vidare till en diskussion om skillnaderna i beskrivna sysslor för ogifta och gifta kvinnor. Gifta kvinnor var vanligare i alla kategorier utom "thefts and misappropriation" och ospecifierat arbete, som alltså oftast var tjänande. (Tabell 3.) Författarna menar dock att skillnaden mellan gifta och ogifta är mycket stor: "Put in a simplified way, the work of the ever-married woman can be described as the opposite, or the mirror image, of the work of the unmarried woman." (s. 243) Resultaten liknar, säger de, Ogilvies för sydvästra Tyskland, i att ogifta kvinnor gjorde mer tjänande och mer jordbruksarbete, medan gifta kvinnor gjorde mer av andra, ofta mer kvalificerade typer av jobb. Genom att gifta sig fick en kvinna status som chef över hushållet och kunde utöva auktoritet -- och detta fortsatte om hon blivit änka. Kvinnor som tjänade hade en svag position mot kvinnan som var matrona i hushållet.
Referens
Jonas Lindström, Karin Hassan Jansson, Rosemarie Fiebranz, Benny Jacobsson och Maria Ågren (2017) "Mistress or maid: the structure of women’s work in Sweden, 1550–1800", Continuity and Change 32, no. 2. Läs här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar