Kol och "resource curse" i Europa

Några av Europas koltätaste regioner var en gång i tiden, säg 1850 till 1950, ledande i kontinentens ekonomiska utveckling, men är idag relativt förfördelade rostbälten. Jag tänker på Ruhrområdet och framför allt Gelsenkirchen i Tyskland, kolfälten i norra England och södra Wales, och belgiska Vallonien. (Se också Anton Jägers artikel om regionalism i Belgien och Storbritannien.) Nationalekonomerna Elena Esposito och Scott F. Abramson behandlar i en artikel från förra året detta som ett fall av det allmänt kända ekonomiska fenomenet om en "resource curse"

Så här skriver Esposito och Abramson i sin litteraturöversikt, om en litteratur som i hög grad fokuserat på områden som upptäckt olja under olika år efter 1945:

"Most studies have focused upon sub-national variation in oil (or gas) discoveries and prices, exploiting county and other low-level data in the United States (Michaels 2011; Jacobsen and Parker 2016; Allcott and Keniston 2017) and abroad (Caselli and Michaels 2013; Cavalcanti et al. 2019). Most of these studies suggest positive effects on employment and income per capita, with the exception of Jacobsen and Parker (2016) that find a negative long-term effect on these outcomes.
Still, while petroleum is certainly a central energy input in all modern economies, it has only been intensively extracted since the mid-twentieth century. By contrast, European coal has been mined in large quantities since the early nineteenth century and in Europe it lost occupational relevance around 1960s. This allows us to document comparatively longer-run effects and to trace the impact of resource wealth on norms and preferences that are comparatively inert over the short run. In this vein, we contribute to a small literature taking a longer-term view on the resource curse, which has mostly focused on violence and crime as outcomes (Couttenier et al. 2017; Buonanno et al. 2015; Uribe-Castro 2018). Our results suggest that much of the negative impact of coal has, in the long-run, been a consequence of depressed investment in human capital." (s. 80) [1]

Kolgruvor var en arbetsintensiv industri; löner var större delen av kostnader. Branschen mekaniserades sent: så sent som 1913 så var det mindre än 10 procent av kolet i Storbritannien som bröts med maskin. 1923 när kolet peakade i landet så arbetade 1,2 miljoner i kolgruvorna. Vidare så var kolgruvorna förstås starkt koncentrerade geografiskt -- till de ställen där kol fanns i marken. Se kartan som jag klistrat in ovan. Diagram 1 nedan visar hur kolet dominerade energikonsumtionen i Frankrike, Tyskland och Storbritannien ca 1870-1950 (och i Storbritannien sedan långt tidigare). På 1960- och 70-talen tappade kolet kraftigt andelar, till kärnkraft, olja med mera.

Esposito och Abramsons empiriska analys handlar om euopeiska regioner, med mått på den europeiska regionsnivån NUTS2. De har regiondata för 31 europeiska länder. I regressionsanalyser, också med geologiska förutsättningar för kolbrytning som instrumentvariabel. OLS-skattningarna visar att historiska kolgruveregioner idag är en per capita-inkomst som är 10 % lägre än andra regioner i samma land. Instrumentvariabel-skattningarna ger än starkare effekter, och de tar OLS-skattningen som en "lower bound" och IV-skattningen som "upper bound". Då är effekterna av att vara en kolgruveregion -10-25 procent på inkomst/capita. (s. 92) Den mekanism som de betonar är att kolgruvesamhällen nedvärderat värdet av utbildning och att framför allt män i dessa regioner är oproportionerligt lågt utbildade. De har färre universitet, färre personer med universitetsutbildning, och folk i dessa regioner uttrycker mer skepsis mot högre utbildning och mindre entusiasm för framtiden.

referens

Elena Esposito och Scott F. Abramson (2021) "The European coal curse", Journal of Economic Growth (2021) 26:77–112. Läs här.

fotnot

[1] I en fotnot ger de också följande intressanta litteraturhänvisningar: "Couttenier et al. (2017) provide evidence of a “homicide curse” in US counties that discovered minerals before formal institutions were established. In the same spirit, Buonanno et al. (2015) document the impact of sulfur mining on the emergence of organized crime in Sicily after the collapse of the Bourbon regime. Uribe-Castro (2018) shows that counties more suitable for growing coffee had a smaller share of the population employed in manifacturing in 1945." Och: "See also the recent study by Ahlerup et al. (2016), who focus on gold mines in Africa and demonstrate that individuals whose adolescence was spent in mining districts tend to have lower levels of schooling."