I Sverige firar vi 2021 hundraårsjubiléet av det första riksdagsvalet där kvinnor hade rösträtt och var valbara. I föregångsländer som Nya Zeeland (1893), Australien (1902), Finland (1906) och Norge (1913) fick kvinnor rösträtt före första världskriget, och en rad länder -- Danmark, Österrike, Nederländerna, Tyskland -- införde reformen ungefär samtidigt som Sverige. Men i Frankrike fick kvinnor inte rösta till parlamentet förrän 1945, i Italien 1936, i Belgien 1948, och i Schweiz sanslöst sena 1971. Varför så stor spridning över tid?
Denna rimliga och intressanta fråga är utgångspunkten för en artikel av statsvetaren Trineke Palm, publicerad i tidskriften Scandinavian Political Studies år 2013. Hon motiverar sin fråga, som statsvetare gärna gör, med referens till teorier: modeller av demokratisering som Huntingtons tre vågor av demokratisering bygger på införandet av manlig rösträtt, men korrelationen mellan manlig rösträtt och kvinnlig dito kan vara mycket svag: Belgien, Frankrike och Schweiz var tidigt ute med allmän manlig rösträtt men sen med kvinnlig, medan t ex Österrike och Sverige var sena med manlig rösträtt men relativt tidiga med kvinnlig. Hennes approach ger också något nytt jämfört med de många studier som finns av kvinnorörelsernas roll för demokratisering i olika länder: Palm vill gentemot dessa aktörsorienterade studier snarare fokusera på strukturella faktorer.*
Hon utgår från den norske statsvetaren Stein Rokkans teorier om politikens utveckling i europeiska stater, som fokuserar på fyra strukturer: urban struktur, agrar struktur, etnisk-lingvistisk struktur och kyrkostruktur. De nationella och industriella revolutionerna skapade två samhälleliga skiljelinjer eller klyftor (cleavages) var: centrum-perieri och stat-kyrka, respektive jordbruk-industri och ägare-arbetare (Rokkan et al 1970). Palm menar att när kvinnlig rösträtt infördes i ett land, beror på hur frågankanaliserades och filtrerades genom de politiska strukturer som uppstått genom Rokkans fyra klyftor.
Vad gäller den katolska kyrkan så menade Rokkan själv att den var allierad med ‘the privileged bodies of the ancient regime’ (Rokkan et al. 1970, 117) och att dess styrka därför försenade införandet av rösträtt. Bertocchi (2010) menar att det var katolicismens traditionella syn på kvinnor och kvinnors roll, som försinkade kvinnliga rösträttsreformer, medan protestantiska reformationen gav kvinnor mer frihet att välja man, och att studera eller åtminstone lära sig läsa.Palm följer detta och menar att man kan förvänta sig senare kvinnlig rösträtt i länder där de flesta är katoliker. (s. 6) Den etnisk-lingvistiska klyftan använde Rokkan (1968) själv för att förklara varför vissa valsystem blir proportionella och andra majoritetsval, snarare än att förklara variationer i rösträtten per se. Palm menar dock att i länder med viktiga minoritetsfrågor, så blir frågan om hur minoriteten ska inkorporeras i staten, dominerande och fördröjer frågan om kvinnlig rösträtt. Även i länder som är starkt fragmentiserade kommer kvinnorna själva fragmentiseras och det blir svårare att genomföra kvinnlig rösträtt.** Vad gäller klasskonflikten så rymmer forskningen olika idéer om hur den påverkar den kvinnliga rösträtten: Caraway (2004) menar att kampen för manlig rösträtt kan tysta ner frågan om kvinnlig rösträtt, medan Therborn (1977) pekar på Finland som ett land där den mobiliserade klasskonflikten bidrog till att kvinnor fick rösträtt. Palm anammar Caraways argument som en hypotes. Industri-jord-konflikten menar Palm påverkar frågan om kvinnlig rösträtt genom att i ett agrart samhälle spelar kvinnor en större roll för försörjningen och kommer då också ha närmre till att få rösträtt.
Hon formulerar sin sammansatta hypotes, som bygger på möjliga kombinationer av alla fyra klyftor, så här:
"Specifically, I hypothesise:
Early introduction hypothesis: The combination of the absence of a predominantly Catholic population and the absence of ethnic-linguistic fragmentation and the presence of a largeagricultural sector and the absence of labour disputes will lead to early introduction ofwomen’s suffrage.
In Boolean logic, logical AND (*) refers to the combination of sets and logical OR (+) to the intersection of sets. Furthermore, capitals indicate the presence of a condition and lowercase its absence. Hence, in Boolean notation the hypothesis reads:
Predominant Catholic population*high ethnicfrag*LARGE AGRICULTURAL SECTOR*large number of labour disputes → early introduction of women’s suffrage
Recall that QCA does not assume causal symmetry. Yet, causal symmetry is very well possible. In general, I expect that the presence of a cleavage will lead, in combination with other cleavages, to late introduction, while the absence of a cleavage, in combination with the absence of other cleavages, will lead to early introduction of women’s suffrage – that is, causal symmetry." (s. 8)
Omvänt så blir hypotesen att ett land inför kvinnlig rösträtt först sent antingen om (a) landet präglas av en kombination av (a1) etnisk-lingivistisk fragmentering, (a2) katolsk befolkning, och (a3) arbetarrörelse, eller (b) landet är så industrialiserat att jordbrukssektorn är liten. De olika kriterierna kodas på en femgradig skala från 0 till 1, där t ex kriteriet "homogent katolsk befolkning" kodas som 0 om färre än 15 procent av befolkningen är katoliker, 0.25 om 15-50 procent är det, 0.50 om 50 procent är katoliker, 0.75 om 50-85 procent är det, och till slut 1.0 om mer än 85 procent är katoliker. (s. 10) Länder som införde kvinnlig rösträtt före första världskriget kodas som "tidigt införande" medan de som införde det först efter andra världskriget kodas som "sent införande" (s. 11).
Resultatdiskussionen börjar med etnisk-lingvistisk fragmentering. Belgien och Schweiz är fragmenterade länder med sen rösträtt, medan Norge har låg fragmentering och tidig rösträtt; Danmark, Tyskland, Sverige och UK har låg fragmentering och relativt tidig fragmentering. Finland är den största outliern i att landet har hög fragmentering men tidig rösträtt.
Det finns, säger Palm som också refererar till sammanställningen i Tabell 3 som jag klistrat in ovan, två distinkta vägar till tidigt införande av kvinnlig rösträtt. Den ena vägen är att vara ett icke-katolskt land och ha en aktiv arbetarrörelse (minns att Belgien och Frankrike har starka arbetarrörelse men är katolska länder, och får sen rösträtt). -- På denna punkt kommer jag också att tänka på ett diagram från Adam Przeworskis artikel om rösträttsreformer från 2009; jag har klistrat in diagrammet ovan och det visar att mer katolska länder hade senare reformer för kvinnlig rösträtt. Den andra vägen är att vara ett jordbruksland utan stark arbetarrörelse (Danmark, Österrike, Irland). I sin diskussion betonar hon vikten av att etnisk-lingvistisk heterogenitet inte är en avgörande klyfta -- bara Finland hade detta men ändå en tidig kvinnlig rösträtt -- eller, den andra vägen, att vara ett icke-katolskt land med en stark arbetarrörelse, vilket stödjer Therborns (1977) argument om att en stark arbetarrörelse snarare är något positivt än något negativt för tidig kvinnlig rösträtt. Att vara ett jordbruksland utan starkt politiserad klassklyfta funkade också, genom att främja, menar Palm, en koalition mellan män och kvinnor i jordbruket, något som låter ganska främmande för mig utifrån vad jag vet, eller tror mig veta, om agrar politik i det sena 1800-talet.
Referens
Trineke Palm (2013) "Embedded in Social Cleavages: An Explanation of the Variation in Timing of Women’s Suffrage", Scandinavian Political Studies.
Fotnot
* I teoretisk-metodologiskt resonemang förklarar Palm sin ansats så här: "Rather than the number of
cleavages, it is the specific combination of certain cleavages that explains the early or late introduction of women’s suffrage. To reveal the necessary and/or sufficient (combination of) conditions for early or late introduction of women’s suffrage, this study conducts a fuzzy-set qualitative comparative analysis (fsQCA) (Ragin 1987; 2000; 2008). In addition to finding necessary and sufficient conditions as such, this method focuses on configurations, allowing us to find combinations of conditions that on their own are not sufficient – that is, conjunctural causation (Berg-Schlosser et al. 2009). Moreover, it does not assume that there is one way to Rome; there may be several causal pathways to the same outcome.Another advantage of fsQCA is that this type of analysis is well-suited to studying an intermediate number of cases, which is the case for this research." (s. 3-4)
Hon förklarar också just i relation till Rokkan, att "Rokkan presents political development in Europe in the form of configurations rather than as a hierarchy of factors (Flora et al. 1999, 10). In other words, one cannot isolate a single explanatory variable in isolation from the context (Rokkan 1968, 206). So, research that shows no clear relationship between the several conditions and suffrage extension based on correlation matrices and regression analysis (e.g., Ersson 1995) is no real falsification of Rokkan’s theory, because the latter explicitly emphasises a holistic and configurational approach; it is the specific combination of certain conditions that has an impact (e.g., Rokkan
1968, 174). This study focuses precisely on such configurations." (s. 4)
Mera tekniskt beskriver hon också sin analys av cleavages: " the cleavages are expected to be an insufficient but nonredun-
dant part of an unnecessary but sufficient combination of conditions (i.e.,INUS-conditions) (Mahoney & Goertz 2006, 232)." (cit. 5)
** "In sum, ethnic-linguistic fragmentation (i.e., the presence of either one large minority or a country existing of only minorities) is a necessary element of a sufficient combination of conditions explaining the late introduction of women’s suffrage, whereas the absence of ethnic-linguistic fragmentation is a necessary element of a sufficient combination of conditions that explains the early introduction of women’s suffrage" (s. 7)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar