USA:s konstitutionskonvent 1787 och ekonomiska intressen

Underskrivandet av konstitutionen i Philadelphia 1787, historiemålning från 1940 (Wikipedia)

USA, en stat medvetet skapad i modern tid, har så klart en extremt stark mytologi om sina "founding fathers". Självständighetsförklaringen och konstitutionen är heliga reliker; också jag tyckte att det var stort när jag var i  Philadelphia för ett antal år sedan och gick förbi Independence Hall (såklart!) där konstitutionen skrevs under 1787.

Denna laddning, denna reverens för "grundarfäderna" och standardantagandet att de drevs av ädla avsikter och önskan att skapa ett bättre land, gör det extra kul när historikern Charles Beard 1913 publicerar An Economic Interpretation of the Constitution of the United States, och lägger fram ett ekonomiskt (historiematerialistiskt?) perspektiv på konstitutionens författare. Dessa drevs, sa Beard, inte av vackra principer utan snarare av materiella intressen, och framför allt av agrara respektiva industriella sådana.

Beards tes har kritiserats av mer idealistiska historiker som Bernard Bailyn (1967), Gordon Wood (1992) och Joyce Appleby (1984), men det har också lagts ner en del möda på att kvantifiera Beards ekonomiska analys. Alltså att undersöka vad konstitutionsförfattarna egentligen hade för ekonomiska intressen och om dessa kan användas för att förklara hur de röstade i olika frågor. 

De senaste papprena i denna litteratur har skrivits av nationalekonomen Jac C. Heckelman och statsvetaren Keith L. Dougherty. I ett papper från 2007 bygger de framför allt på historikern Forrest McDonald som på 1950-talet samlade in hur de 55 delegaterna för de olika delstaterna -- två från New Hampshire, åtta från Pennsylvania, osv. -- röstade i 16 olika frågor (se tabellen nedan). Röstningen var hemlig men McDonald använde bland annat James Madisons dagböcker från det konstitutionella konventet för att kunna läsa in vem som röstade hur. McDonald menade att hans belägg motbevisade Beards argument, men på 1980-talet tog Robert McGuire och Robert Ohsfeldt upp debatten igen, och använde regressionsanalyser på McDonalds röstningsdata för att tvärtom stödja Beard-tesen. Heckelman och Doughertys 2007-papper ligger mycket nära det McGuire och Ohsfeldt gjorde; skillnaderna består i några metodologiska tweaks.

Heckerman och Doughertys beroende variabel är ifall man röstade för vad de kallar en "pro-national position", ungefär för uppbyggandet av den centrala (federala) staten. Tabellen nedan visar de 16 omröstningarna från McDonald, vad de handlade om och vilken röstning (ja/nej) som kodats som pro-national.

Hur mäter de då delegaternas ekonomiska intressen, och andra variabler av intresse? Dessa mått är, tycker jag, ganska tama och vaga. De använder dummies (dvs 1 för ja, 0 för nej) för oma man är en jordägare från Väst, en köpman, bonde, och om man äger värdepapper, slavar, eller har skulder. För "personlig ideologi", alltså ungefär de faktorer som Bailyn och Wood skulle betona, använder de dummies för "engelsk" och ifall man var officer i det revolutionära kriget. Det kan väl knappast anses vara ett rättvist och tillfyllest test av ens "motståndare" i den akademiska debatten!? (Heckelman och Doughertys papper är också i mitt tycke lite konstigt skrivet och har väldigt lite litteraturöversikt och återkoppling till den tidigare forskningen.) För constituents' ekonomiska intressen använder de delstatens avstånd till farbart vatten, och antalet slavar per vita invånare i delstaten. För constituents' ideologi använder de andel befolkning med engelskt ursprung, och antalet vita invånare. Återigen, i mitt tycke konstiga mått.

De går in på en rad metodologiska tweaks. Vissa av dem är obskyra och borde i mitt tycke ha placerats i appendix, men en intressant poäng är att McDonald i vissa osäkra fall verkar ha kodat en delegats röstning i enlighet med hur andra från hans delstat röstade. (s 841) En sådan kodning skulle i så fall överskatta enigheten inom delstater, och leda till att delstats-variablerna får för stor effekt i regressionerna, på de personliga variablernas bekostnad. Efter korrigering för detta säger resultateten att de delegater som varit officerare i revolutionära kriget röstade mer pro-nationellt, vilket också köpmän gjorde; jordägare i Väst röstade mindre nationellt. Delstatsvariablerna blir mindre viktiga. H och O:s slutsats av studien blir: "our re-examination of the data seres only to strengthen a modern interpretation of the Beard thesis, which claims that delegate voting behavior was affected by personal interests at the margin." (s 846)

Mitt intryck av artikeln är ändå att denna studie inte löser debatten mellan materialister och idealister i frågan om motiv bakom och på det konstitutionella konventet. För att kunna testa de båda positionerna mera seriöst måste man ha bättre mått på de olika faktorerna. Jag undrar också om Bailyn och Wood inte skulle säga att konventet som helhet var genomsyrat av frihetliga ideal, och att det faktum att konventet överhuvudtaget anordnades är en indikator på dessa ideals styrka. H och O:s undersökning rör ju bara skillnaderna mellan olika delegater på konventet, så är så sett en något annorlunda typ av undersökning.

referens

Jac C. Heckelman och Keith L. Dougherty (2007) "An Economic Interpretation of the Constitutional Convention of 1787 Revisited", Journal of Economic History.