Protektionism och valet i Sverige 1887

På 1870-talet upplevde Sverige liksom andra europeiska länder "spannmålsinvasionen" (O'Rourke 1997). Importen av råg tredubblades från 1860-talet till 1880-talet och den av vete ökade sextonfalt. Danmark och Storbritannien valde frihandelsvägen medan Sverige liksom Frankrike och Tyskland införde tariffer; O'Rourke förklarar variationen med (a) skillnader i ekonomisk struktur, och (b) jordbruksintressenas politiska inflytande. De tyska protektionisterna vann valet 1878 stort vilket förändrade tysk politik i decennier, och ny forskning (Lehmann 2010) visar att valvinsten inte berodde på politiskt fiffel utan på väljargruppers rationella oro för sin försörjning. I Sverige däremot var tariffer den viktigaste valfrågan 1887 men frihandlarna vann valet och det var bara en diskvalificering av de 22 valda ledamöterna från Stockholm, alla frihandlare, på grund av en skattemiss som gjorde att protektionisterna fick en majoritet. Ekonomisk-historikerna Sibylle Lehmann och Oliver Volckarts paper "The political economy of agricultural protection: Sweden 1887" studerar varför protektionisterna inte vann valet så enkelt som i Tyskland, vilka som röstade hur och varför. De anför två skäl till varför en studie av det svenska valen 1887* är intressant. Ett, denna debatt var en av de viktigaste politiska konflikterna i modern svensk historia och bidrog till att skapa en politisk "massmarknad" (som Steinbach 1990 och Retallack 2009 sagt för Tyskland). Två, frågan om socioekonomiska intressen, klyftor och handelspolitik är inte bara relevant för Sverige utan också mera allmänt. De menar att tidigare studier av röstning kring handelspolitik i det sena 1800-talet (Klug 2001, Van Dijck och Truyts 2010) använt enkla logistiska eller profit-regressioner som inte är lämpliga för analyser av röstning, och använder istället Kings algoritm. Gary Kings algoritm har tidigare använts av King själv (2008, "Ordinary economic voting in the extraordinary election of Adolf Hitler", JEH) i en analys av vilka som röstade på Hitler i Weimar-Tyskland, samt av Lehmann (2010, "The German elections in the 1870s", JEH) för att analysera vilka som röstade för protektionism i kejsardömet Tyskland. Vad gäller Sverige på 1880-talet så har Montgomery (1921) analyserat valet 1887 i sin bok om svensk handelspolitik men med föga statistik, Elis Håstad (1941, "Tullstridens val och folkmeningen") tog fram informationen om politiska affilieringar för kandidaterna i de två valen 1887 och det 1890, och Leif Lewin et al (1976, The Swedish Electorate 1887-1968, Almqvist och Wiksell) har skattat effekten av den sociala strukturen på väljarbeteende från 1887 till 1968, "the only quantitative attempt to investigate the electorate and its voting behaviour in Sweden". Lewin et al har dock inte en så detaljerad undersökning av valen 1887, utan har grupperat olika sysselsättningar till fyra olika breda grupper utifrån röstmönster.

De redovisar geografisk fördelning av röstning för protektionister och frihandlare, och terms of trade för olika sektorer i jordbruk och industri. De har från offentlig statistik (BISOS 1885) värdet på jord i valkretsarna, och med pris på jord från 1887 (Lindahl et al 1937) kan de räkna ut hur stora jordarna var. De har också valkretsdata på arealen brukad jord och produktionen av vete och råg samt antalet mjölkkor och grisar (BISOS 1890). (s 37)

Bohlin (2009) diskuterar hur animalieproduktionen blir viktigare i jordbruket ca 1880-1910 och Lehmann och Volckart presenterar vete- och mjölkproduktionens betydelse per län. Veteproduktionen var koncentrerad till östra Mälardalen och Malmöhus län. Rågproduktionen var koncentrerad i mellansverige och sydöst. Mjölkproduktionen, mätt som antalet kor, var stor i Västsverige, Blekinge och runt Hälsingland. Den genomsnittliga gårdstorleken är positivt korrelerad med veteproduktionens vikt och negativt korrelerad med mjölkproduktionens. (s 39f) Mönstret på 1880-talet är alltså detsamma som det som Bohlin finner för 1920-talets början.

Deras metoddel börjar med att diskutera problemet "ekologisk inferens", att dra slutsats om beteende på individnivå (som vad personer väljer att rösta på) utifrån data på aggregerad nivå (såsom valkretsstatistik på gårdstorlek och agrar produktion). Samma problem som jag klagat på i samband med Bronner och Skorges (2014) analys av norska rösträttspolitiken 1873-1884, och som Bronner och Skorge för den delen också själva påpekar och problematiserar. Kings (1997) metod för att hantera detta problem bygger på en "method of bounds", att man kan göra vissa max-skattningar av individers beteende utifrån makrodata. (s 43) Utifrån maxskattningarna och vissa antaganden simuleras fördelningar med hjälp av vilka man får fram punktskattningar och standardfel om individernas beteende. Man kan också inkludera kontrollvariabler -- Lehmann och Volckart har t ex en dummy för urbana valkretsar -- för att öka precisionen. De använder Benoit och Kings (2003) program Ezi för skattningarna.

De börjar med deskriptiv statistik. Hypoteserna säger att i valkretsar med mycket veteproduktion ska folk rösta för protektionism och i valkretsar med mycket mjölkproduktion för frihandel, och sett till den deskriptiva statistiken stämmer detta (s 45). Också om man ser till valkretsar med många stora gårdar (värda minst 30 000 kr) eller många små gårdar (värda max 2000 kr) så ser det ut som man förväntar sig. Med Kings algoritm får de fram att arbetare (de som fick rösta, dvs hade en årsinkomst på 800 kr vilket torde ha varit försvinnande få när minimilönen för en folkskollärare var 400 kr) och industrikapitalister röstade för frihandel (s 48). Böndernas röster var mer delade: på våren tenderade småbönderna att rösta för frihandel medan de större ägarna röstade för protektionism och på hösten rör sig småbönderna i någon mån åt det protektionistiska hållet. Som robustness check använder de Goodmans (1953) "ecological regression".** Resultaten håller. Deras slutsatser är inte särskilt substantiella: de argumenterar för att Kings algoritm är användbar för ekonomisk-historisk forskning eftersom man där kommer sakna väljarsurveys, och så frågar de om det kanske skedde manipulation i höstvalet 1887, med tanke på att svängen till protektionism som syns i valresultatet även frånsett Stockholmsbänkens uteslutning inte var rationellt motiverad sett till väljarnas/småböndernas ekonomiska intressen (s 56f).

Fotnot

*Anledningen till att det hölls två val 1887 är att det stod i vallagen att det skulle hållas ett ordinarie val vart tredje år, oavsett om det hade hållits några extraordinarie val däremellan. Kungen upplöste riksdagen våren 1887 vilket ledde till ett extra val då, men det ordinarie valet på hösten hölls ändå.

**Som kritik av Goodmans metod anger de att den kan ge omöjliga resultat som negativa koefficienter eller koefficienter över 1, vilket skulle implicera att över 100 procent av en grupp röstade på ett visst sätt.

Referens

Sibylle Lehmann och Oliver Volckart (2010) "The political economy of agricultural protection: Sweden 1887", European Review of Economic History.