Vid EU:s utvidgning till tio nya medlemsländer, varav 8 central- och östeuropeiska länder (NMS8) med betydligt lägre lönenivaer än vad de femton redan EU-medlemmarna (EU15) hade, väcktes stora debatter om "social dumping", "välfärdsturism" och annat. Migrationen mellan NMS8 och EU15 ökade onekligen och manga NMS8-arbetare arbetar i mer eller mindre prekära förhallanden pa en sekundär arbetsmarknad, i komplexa underleverantörskedjor, bemanningsföretag, eller som s k "falska f-skattare", vars ersättning ligger langt under kollektivavtalens nivaer. Jag har bloggat om en mängd studier om denna process och inte minst om vad facken har gjort för att förhindra social dumping: Lillie (2012) om bygg- och varvssektorn i Finland, Eldring et al (2012) om byggfack i tre länder, Thörnqvist och Woolfson (2012) om sambandet mellan den svenska upphandlingsregimen och social dumping, Kahmann (2006) om byggfacket i Tyskland, osv.
Men jag har inte skrivit särskilt mycket om kvantitativa studier som försöker identifiera effekter pa löner av de ökade arbetarflödena över gränserna. Huvudorsaken är att det inte kommit sa manga intressanta studier än eftersom det tar ett par ar innan relevant statistik presenteras, och det ocksa borde ta ett par ar innan en utvidgning som den 2004 far effekter. Det skrevs nagra tidiga grejer av Gerdes och Wadensjö med fl men de hade inget riktigt underlag och säger inte särskilt mycket. Men nu har den antagligen första intressanta kvantitativa studien kommit: IFAU-chefen Olof Aslund och doktoranden Mattias Engdahls arbetspaper "Open borders, transport links and local labor markets".
I inledningen sammanfattar de sitt upplägg och sina resultat sa här:
"More closely related to our study is Braakmann and Vogel (2010) who studied the effects of the EU enlargement in 2004 on German firms located close to the Polish border. They found a negative impact on the turnover and export intensity of large German firms and falling profits for smaller firms despite an increase in the turnover following the Enlargement. Using longitudinal population-wide micro data, we find that the earnings of present workers decreased by about 1 percentage point in regions close to the transport links after the reform, compared to regions somewhat further from the ports. The result is robust to a number of specification tests and robustness checks. The negative effects tend to be greater among the young and the low-educated, the foreign-born, and in the lower part of the expected earnings distribution. We also find the clearest impact in industries where the rise in EU8 workers has been most pronounced, and where cross-border competition is likely to be particularly strong. We find no robust effects on employment or on full-time wages." (s 5)Deras data är för befolkningen 16-64 ar i Skane, Blekinge, Halland, Kronoberg och Kalmar. Det bygger pa flera databaser. LOUISE innehaller alder, kön, civilstand, barn, utbildning, land och region man är född i, ar för invandring, sysselsättning, inkomster, och region man bor i. RAMS är en länkad arbetsgivar-anställd-databas med information om tid man är anställd hos olika arbetsgivare, och vad man tjänar där. RTB är ett register med bl a var man är född (8f). I LOUISE kommer invandrare med om de förväntar sig stanna mer än 12 manader. Mycket av den relevanta inflödet av arbetare fran EU är folk -- egenföretagare saväl som anställda -- som är här kortare tid än sa, och Aslund och Engdahl anger att "we also use data on short-term migrant workers, taken from Statistics Sweden. This information has to our knowledge not been used in previous academic work." (9) Dessa data rör tillfälliga migranter, som inte betalar vanlig inkomstskatt utan Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
Det är svart att mäta effekterna av den ökade arbetsinvandringen efter 2004; "It is very difficult to derive plausible estimates of the impact on the national workforce following a change at the national level". Därför väljer Aslund och Engdahl en forskningsdesign där de kollar pa de som mest sannolikt rakar ut för hardare jobbkonkurrens pga de ökade inflödena, och jämför med de som inte rakar ut för hardare konkurrens. Aslund och Engdahl använder närhet till transportkällor som indikator pa "exposure". De fokuserar pa färjelinjer. Färjor till Stockholmsregionen exkluderas tyvärr, eftersom det är svart att hitta en bra region att jämföra med (s 11). De använder fyra färjelägen i södra Sverige: Karlskrona, Karlshamn, Ystad och Trelleborg. De använder omradena upp till 5 mil fran färjelägena som behandlingsgrupp, och omraden längre bort men inom södra Götaland som kontrollgrupp. (De använder ocksa 25 km avstand i en alternativ specifikation.) Vi ser pa kartan ovan i inlägget att de ljusa omradena är behandlingsgruppen, och mellanljusa är kontrollgruppen.
Fran 2003 till 2008 ökade antalet NMS8-födda i Södra Götaland fran 19 000 till 25 000, eller fran 1.5 till 1.9 procent av den totala befolkningen (s 14f). Antalet tillfälliga invandrare fran NMS8 har ökat fran 3366 personer ar 2000 till 4876 personer och 10756 personer ar 2008 (s 18).
De använder en difference- in differences-metodologi och deras grundmodell ser ut sa här:
Y_ijt = α + X_it_ß + Ø_t + Θ_j + D_jtγ + e_ijt
Där i är individ, j är kommun, t är ar, Y är utfallsvariabeln, som kan vara sysselsättning eller loggad lön, X är en vektor av individuella kontrollvariabler (kön, alder, bransch m m), Ø tids-fixed effects, Θ kommundummies, och D är den intressanta variabeln, kodad 1 för behandlingsregioner fran och med EU:s utvidgning 2004, och 0 för kontrollregionerna och för alla regioner före 2004.De far inte fram nagra effekter pa sysselsättningen, men däremot effekter pa arslöner, som de beskriver som "modest but rather robust" (s 21). När de kollar sektorsvis far de negativa och statistiskt signifikanta effekter pa tre branscher: tillverkningsindustrin, affärstjänster (!) och transport (s 30). Att det finns en effekt i transportbranschen är inte förvanande med tanke pa den välkända sociala dumpingen där, men mer förvanande är att de inte far nagon statistiskt signifikant effekt i byggbranschen, som är den bransch med klart störst representation av EU-migrantarbetare. Enligt LO var ar 2012 19 procent av byggnadsarbetarna i Sverige utstationerade EU-arbetare. A andra sidan sa är ju Aslund och Engdahls approach geografisk och för ett tämligen begränsat omrade medan det verkar som att de utstationerade arbetarna finns lite överallt geografiskt sett i Sverige. Ett problem med metodologin är som jag uppfattar det att de faktiskt inte ser nagon ökad koncentration av folk fran NMS8 i just de kommuner som är behandlingsgruppen i undersökningen (s 32).
Överlag är detta en väldigt begränsad undersökning -- författarna understryker ocksa själva att den inte handlar om den totala effekten pa svensk arbetsmarknad, utan bara jämför mellan olika regioner inom södra Sverige (s 32). Men den är intressant, och kanske kommer det framöver fler intressanta kvantitativa analyser i fragan.
Referenser
Braakmann, N and A Vogel (2010). The Impact of the 2004 EU enlargement on the performance of service enterprises in Germany’s eastern border region. Review World Economics, vol. 146, pp. 75-89
Olof Åslund och Mattias Engdahl, "Open borders, transport links and local labor markets", IFAU Working Paper 2013:11
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar