Slaveriet i USA:s sydstater avskaffades efter inbördeskrigets slut 1865. Men sydstaterna var fortfarande enormt ojämlika vad gäller rasrelationer och ekonomi. De flesta svarta var fortfarande runt 1900 utan rösträtt genom skatteregler och läskunnighetsregler (Naidu, 2012). De svarta arbetarnas rörlighet var begränsad; det var olagligt för en farmare att rekrytera en annan farmares personal, och det var olagligt att vara arbetslös och hemlös. Det konstanta hotet om rasistiskt våld begränsade också de svarta arbetarnas förhandlingsstyrka och sänkte deras löner. Sydstatsekonomin låg långt efter nordstaterna fram till mitten av 1900-talet; t ex så mekaniserades inte jordbruket i Syd förrän i mitten av 1900-talet medan det hände redan under 1800-talets andra halva i Nord. En anledning var den stora tillgången på billig (underbetald) afrikansk-amerikansk arbetskraft*.
I Hornbeck och Naidus studie jämförs översvämnings-countries (grått område) med icke översvämmade men närliggande counties (vitt område)
Nationalekonomerna Richard Hornbeck (Harvard) och Suresh Naidu (Columbia) använder i ett nytt paper, som kommer publiceras i American Economic Review, Mississippiflodens stora översvämning år 1927 för att analysera effekterna av det stora arbetskraftsutbudet på jordbrukets ineffektivitet. Detta paper följer väldigt tydligt den så kallade "identifikationsrevolutionen", (Angrist och Pischke kallar det "trovärdighetsrevolutionen") som jag tror man kan säga är den stora trenden i nationalekonomin och relaterade samhällsvetenskaper idag och de senaste 10 åren eller så. Identifikationsrevolutionen handlar om forskningsdesign, hur forskare lägger upp studier för att faktiskt kunna urskilja kausala effekter (x orsakar y) från korrelationer (x och y händer samtidigt). Det handlar om att antingen skapa experiment, eller att hitta "naturliga experiment" ur historien. När det gäller att skapa experiment är det US-amerikanska välfärdsprogrammet Moving to Opportunity, där slumpmässigt urvalda fattiga familjer i Baltimore, Boston Chicago, Los Angeles och New York City fick extra bostadsbidrag som bara gällde för att flytta till icke-fattiga områden. På så sätt kunde utvecklingen för dessa familjer -- t ex hur deras barn presterade i skolan -- jämföras med fattiga familjer som bodde kvar i fattiga områden, för att man skulle kunna urskilja effekter av vilket område man bor i. Eftersom MtO-familjerna var slumpmässigt utvalda kunde forskarna utgå från att de var jämförbara med de familjer som bodde kvar, så att skillnaden i utfall senare faktiskt berodde på vilket område man bodde i. Inom ekonomisk historia kan man förstås inte konstruera några experiment på detta sätt, utan får istället leta i historien efter händelser som gör att det finns två jämförbara, alltså liknande, grupper där den ena (behandlingsgruppen) utmärks av att en viss sak hänt dem, och den andra gruppen (kontrollgruppen) att denna sak inte hänt dem.
Hornbeck och Naidus paper är ett skolboksexempel på denna typ av forskningsdesign. De konstaterar att produktiviteten och den ekonomiska utvecklingen i den amerikanska Södern hölls nere av ojämlikheten och makthavarnas stora tillgång till billig arbetskraft som gjorde att produktivitetsökande investeringar inte behövdes för att upprätthålla makthavarnas levnadsstandard. Och de konstaterar att ungefär samtidigt, 1940-1970, som en väldigt stor emigration av afrikan-amerikaner till nordstaterna skedde, så tog industrialiseringen i Södern fart. Men vad kan man säga om kausalitet här, var det emigrationen (dvs den minskade tillgången på billig arbetskraft) som förklarar den ekonomiska utvecklingen? För att studera denna fråga använder Hornstein och Naidu den stora översvämningen 1927. De jämför då counties som drabbades hårt av översvämningen (behandlingsgruppen), vilket gjorde att väldigt många emigrerade, med liknande, närliggande counties som inte drabbades (kontrollgruppen). Minskningen av den afrikansk-amerikanska befolkningen blir den oberoende variabeln, och de kontrollerar för faktorer som avstånd till Mississippifloden, geografisk lämplighet för bomull och majs, "terrain ruggedness", longitud och latitud, och olika stora offentliga satsningar i New Deal. Det centrala är att Mississippiflodens översvämning är en "exogen variabel", dvs att den inte i sig påverkats av den utfallsvariabel som Hornstein och Naidu är intresserad av, alltså graden av industrialisering och ekonomisk utveckling. Om de bara hade tittat på korrelationen mellan emigration och industrialisering direkt, så hade de ju fått problemet att emigrationen -- som de är intresserade av som orsak -- också påverkas av graden av industrialisering; översvämningen ger möjligheten att beräkna en sant kausal effekt av emigrationen på ekonomisk utveckling. Den ekonomiska utvecklingen mäts med siffror på värdet av jordbruksutrustning och maskiner, antalet mulor och hästar, antalet traktorer m m (s 10).
Hornbeck och Naidus slutsats är: "decreased agricultural labor availability may promote structural economic development" (s 22). Och detta är inte jätteförvånande, utan helt i enlighet t ex med Robert Allens (2009) analys av den industriella revolutionen. Men det centrala med pappret -- och som gör att det accepterats i American Economic Review -- är förstås inte teorin, utan empirin och den smarta forskningsdesignen; ett intressant exempel på "identifikationsrevolutionen" i ekonomisk-historisk forskning.
Fotnot
*Hornbeck och Naidus underförstådda teoretiska ramverk här ligger nära ekonomisk-historikern Robert Allens analys av hur höjda reallöner i England på 1700-talet gav arbetsgivarna incitament att införa arbetsbesparande innovationer, vilket blev till den industriella revolutionen. Hornbeck och Naidu refererar också parentetiskt till Allen (hans bok från 2009).
Referenser
Robert Allen, The British Industrial Revolution in Global Perspective (Cambridge UP, 2009)
Richard Hornbeck and Suresh Naidu, ”When the Levee Breaks: Black Migration and Economic Development in the American South”, NBER Working Paper No. 18296, August 2012. Kommande i American Economic Review.
Suresh Naidu, ”Suffrage, Schooling and Sorting in the Post-Bellum U.S. South”, NBER WP, 2012.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar