Löner och BNP i Sverige 1620-1872

En ganska stor diskussion i forskning och politik nuförtiden är: ökar reallönerna i takt med produktiviteten alternativt med BNP/capita? Ett bra översiktligt och diskuterande paper i frågan är Bailey, Whittaker och Coward (2012), ytterligare ett förbisett men viktigt är Western och Healy (1997). Inom ekonomisk historia har också gjorts en rad intressanta studier. Mest känd är nog Robert Allens (2009) "Engels' Pause" där han hävdar att perioden då Engels studerade arbetarklassens läge i England och Marx och Engels skrev sitt manifest utskiljde sig genom att arbetarlönerna då inte ökade i takt med BNP, vilket gjorde att skäggen drog onödigt pessimistiska slutsatser om kapitalismens förmåga att skapa välstånd åt arbetarna. Ole Honningdal Grytten (2007) har ett paper om Norge 1726-2006 där han lyfter fram två episoder där reallön och BNP inte gick i takt: 1840-1880 då lönerna ökade långsammare än BNP, och 1970-talet då förhållandet var det omvända. Och Luis Angeles (2008) har använt avvikelser mellan löner och BNP i England historiskt för att triangulera resultat i forskning om historisk levnadsstandard som varierar beroende på om forskarna använt BNP eller reallön som indikator på levnadsstandard.

Vad kan vi säga om Sverige historiskt?  Jag har tidigare skrivit lite om detta i inlägget om "Sveriges BNP 1620-1800 och reallöner 1540-1850", som bygger på forskning av ekonomisk-historikerna Rodney Edvinsson och Johan Söderberg. Här återkommer jag till detta, lite mera utförligt. Det finns åtminstone tre långsiktiga löneserier som man kan använda. Den första är Lennart Jörbergs serie (tillgänglig t ex här) över löner för manliga daglönare i jordbruket 1732-1874. Den andra är Johan Söderbergs serie över daglöner för manliga hantlangare i Stockholm 1540-1850. Den tredje är Svante Prados serie över manliga och kvinnliga industriarbetarlöner 1860-2004. Jörbergs serie är intressant på så sätt att den omfattar arbetare i jordbruket under en tid då Sverige verkligen var en jordbruksekonomi. Däremot var det en väldigt liten del av de sysselsatta som var anställda. Problemet med Söderbergs serie i det här sammanhanget är att den omfattar arbetare i Stockholm, och att det finns skäl att anta att ekonomin i Stockholm i själva verket var ganska icke-representativ för den i hela landet. Svante Prados industriarbetarserie är mycket mer representativ men täcker också en mycket senare period.

För BNP per capita finns det två stycken konkurrerande serier. Den ena är Lennart Schön och Olle Krantzl, från deras "Swedish Historical National Accounts 1560-2010"-projekt. Den andra är Rodney Edvinssons, som börjar 1620. Denna serie presenterar Edvinsson i en artikel i Cliometrica 2012, där siffrorna finns i en tabell.

De två bilderna nedan har Söderbergs (2010) lönedata i blått och BNP per capita i rött, i den övre bilden är det Krantz och Schöns serie och i den nedre Edvinssons*. Serierna är indexerade så att 1620 = 100.

Nästa bild har Jörbergs serie över jordbruksarbetarnas reallöner, Söderbergs serie med hantlangarlöner, och Edvinssons BNP-serie. Index är 1732 = 100.

Kruxet här är att jordbruksarbetarlönen ökar så otroligt kraftigt, framför allt efter 1790, eller att den börjar på en extremt låg nivå. Också hantlangarlönen ("bygglön") i diagrammet ökar snabbare än BNP, framför allt efter 1820, men inte på det sätt som jordbruksarbetarlönen. Vad i hela friden hände med jordbrukslönerna 1868-74? En ökning med 73 procent!


Fotnoter
*Mer detaljerat: lön från Söderberg (2010), tabell A9.1, s 472. BNP per capita från Edvinsson (2012) tabell 3. BNP pc ks från Schön, L. and Krantz, O.  Swedish Historical National Accounts 1560―2010. BNP Edvinsson för 1800-1900 från Edvinsson (2013), Table 1. GDP per capita in Sweden, 1800–2010, in 1990 International Geary-Khamis dollars according to the present study.