Den tidigare forskningen består framför allt av två verk: Mindre och Ramstad (1986) och Hodne et al (1995) har gett de tidigare reallöneserierna för Norge på lång sikt. Minde och Ramstad för 1730-1910, och Hodne et al för 1850-1950. De hade dock inte nationella serier. Enligt Minde och Ramstad var utvecklingen positiv under 1700-talets första hälft men rejält negativ under århundradets andra halva. Därefter var trenden rätt konstant, positiv, om än med rejäla kortsiktiga fluktuationer.
Honningdal Grytten pekar (s 49) på tre viktiga problem med Minde och Ramstads data. Det första är bristen på bra deflatorer, alltså vad nominallönen ska relateras till för att man ska få fram en reallön, före 1850. Minde och Ramstad använde före 1815 priset på en tunna vete, och för 1815-1850 Rousseaux prisindex som gäller Europa, inte Norge. Det andra problemet är hur in natura-betalningar, som var viktiga i jordbruksekonomin, behandlas. Det tredje problemet är valutans (Riksdalerns) utveckling. Med Hodne et als data menar Honningdal och Grytten att deras lönedata är alltför Oslobaserade, och att också där det finns problem med in natura-lönerna.
Honningdal Grytten skapar nya reallöneserier, 19 stycken för olika sektorer, med hjälp av lönedata från Ingvar B Wedervangs arkiv för historiska löner och priser, samt offentliga arkiv. Han omvandlar lönestatistiken till årslöner med hjälp av nya skattningar av antal arbetade timmar per man-år i de olika sektorerna (s 49). De 19 sektorerna täcker alla möjliga typer av ekonomiska aktiviteter -- jordbruk, bygg, hantverk, industri, offentliga tjänster, utbildning, och hemarbete för att ta en rad exempel (s 50). (För datadiskussion se s 52-57.)
I diagrammet nedan ses reallöner på en semi-logaritmisk skala för fyra sektorer, jord- och skogsbruk, sekundär sektor, och offentliga och privata tjänster. (Jfr Eitrheim et al, s 395.)
Honningdal Grytten går vidare med att jämföra reallönernas utveckling med BNP/capita-utvecklingen. Han lyfter fram tre intressanta episoder av diskrepanser. Den första är från 1840-talet till 1870-talet, då reallönerna ökade mycket långsamt trots att BNP ökade (s 64). Han förklarar detta bland annat med minskad fertilitet vilket gjorde att färre personer levde på en lön, och skriver så här:
"from about 1840 until the mid-1870s, which was a period of significant growth in the Norwegian economy. At the same time, real wages increased less than in the periods before and after these years of economic boom. Some possible explanations include, first, the family responsibilities of breadwinners went down during this period due to lower fertility rates. Thus, fewer people lived on one wage. Second, parts of the increasing national wealth seem to have been taken out in less working hours and more leisure (Figure 1). And third, nominal wage rigidity seems to have made real wages increase less during these years of higher inflation than in the periods before and after. (s 64)
(En lite väl funktionalistisk förklaring kan jag tycka.) Den andra är 1970-talet då reallönerna slutade öka trots att BNP fortsatte öka. Detta förklaras med att (a) tillväxten delvis var illusorisk, ett uttryck för kontracyklisk ekonomisk politik, och (b) hög inflation kombinerad med trögrörliga löner. Den tredje episoden är sedan mitten av 1990-talet då reallönerna ökar snabbare än BNP.
Honningdal Gryttens slutsatser om hur vår syn på norska reallöners utveckling bör förändras är som följer. Ett, det stämmer inte att reallönerna föll kraftigt i slutet av 1700-talet och in på 1800-talet; snarare stod de stilla. Här vet jag inte om hans slutsats stämmer exakt med hans egna data; tabell 2 (s 67) visar att reallönerna ändå föll 1751-1820, med 0,19 procent per år i sekundära sektorn, och med 0,66 procent per år i privata tjänstesektorn. En minskning skedde alltså, även om den kanske var mindre dramatisk än vad tidigare forskning hävdat. Två, reallönerna ökade något snarare än stod stilla under 1800-talets första hälft (det här tycker jag inte stämmer överens med hur diagrammet ovan ser ut, men en tabell visar att reallönerna ändå ökade med ungefär 1 procent per år i jordbruk och industri och märkligt kraftigt, över 2 procent per år, i transport och privata tjänster.) Tre, den tidigare bilden av en reallöneboom från och med 1890-talet modifieras. Och fyra, skattningarna av in natura-löner har reviderats.
Referenser
Eitrheim, Öyvind, Ola H Grytten och Jan T Klovland, "Historical monetary statistics for Norway -- some cross checks of the new data" (pdf), kapitel 7 i Historical Monetary Statistics for Norway Part II.
Ola Honningdal Grytten (2009): Purchasing Power of Labour: Norwegian Real Wages, 1726–2006, Scandinavian Economic History Review.
Ola Honningdal Grytten, "Norwegian Real Wages 1726-2006 Classified by Industry" (pdf), kapitel i Eitrheim, Ø., Klovland, J. T., och Zvigstad, J. F., 2004: Historical Monetary Statistics for Norway 1819-2003. Norges Bank
Minde, Kjell Bjørn, and Jan Ramstad, The Development of Real Wages in Norway, 1730 -1910, Scandinavian Economic History Review, vol. 34, 1986.
Hodne, Fritz, Ola Honningdal Grytten and Jørund Alme, Norwegian real wages: Trends in prices and wages, 1850 -1950, in Labour’s Reward: Real Wages and Economic Change in Nineteenth and Twentieth Century Europe, Ed. Peter Scholliers Vera Zamagni. London: Edward Elgar 1995.
---
tidigare inlägg på bloggen om löner på lång sikt: "Arbetarlöner i Europa från medeltiden till första världskriget", utifrån Allen (2001), "Löneandelen i Storbritannien 1770-1913", utifrån Allen (2009), "Sveriges BNP 1620-1800 och reallöner 1540-1850", utifrån forskning av Edvinsson och Söderberg, "BNP per capita och reallöner i Englands 1700-tal", utifrån Angeles (2008), "Lantarbetarlöner och industriarbetarlöner i Malmöhus län 1881-1930", utifrån Lundh (2012).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar