Förhållandet mellan kapitalintensitet och löneandel i svensk industri 1900-2000

Dokumentären Lönesänkarna som gick på SVT i torsdags visade att löntagarnas andel av nationalinkomsten är lägre idag än för trettio eller femtio år sedan. Men, säger en del kritiker av filmen, minskningen av löntagarandelen beror inte på politik eller maktförskjutningar utan är en opolitisk företeelse som beror på ökad kapitalintensitet. Detta är Blanchards (1997) gamla fina fråga -- beror förändringen i π/~w-relationen på en motsvarande förändring i ñ/k-relationen, dvs beror förändringar i faktorpriser på förändringar i faktorkvantiteter -- omformulerad till ett påstående. Blanchard menade själv att ökningen av kapitalintensiteten inte kunde förklara fallet i löntagarandelen.

Jag har definierat kapitalintensitet som kapitalstock per sysselsatt i sektorn. (En annan definition vore kapitalstock per enhet förädlingsvärde.) Båda ursprungsvariablerna kommer från Rodney Edvinssons dataset, och faller under rubrikerna K respektive O i hans Historiska nationalräkenskaper för Sverige 1800-2000. Jag har logaritmerat kapitalintensiteten. Löneandelen definierar jag som löner (inklusive sociala avgifter) för anställda dividerat med bruttoförädlingsvärdet i sektorn. Variablerna U och D i Edvinssons historiska nationalräkenskaper. Jag kollar bara på industrin.

Huruvida ökad kapitalintensitet leder till minskad löneandel eller inte beror på hur substitutionselasticiteten mellan arbete och kapital ser ut.

Jag kollar på relationen mellan kapitalintensitet och löneandel i svensk industri sedan 1900 på enklast möjligaste sätt, med scatterplots. I diagrammet nedan så ser vi att förhållandet mellan de två variablerna från 1900 till 2000 tvärtom kapitalintensitetsargumentets premisser är positivt: ökad kapitalintensitet korrelerar med ökad löneandel.

Om man gör om övningen med bara data från 1970 till 2000 så ser mönstret dock annorlunda ut. Förhållandet är nu ännu starkare negativt än vad det tidigare var positivt.

Det ligger alltså något i att ökad kapitalintensitet efter 1970 är associerad med lägre löneandel i svensk industri. Detta behöver dock inte röra sig om kausalitet -- båda variablerna är trendade så det är inte så konstigt att de verkar hänga ihop. Om jag kör first differences-regressioner (och kontrollerar för offentlig konsumtion som procent av BNP, samt BNP-tillväxten) separat för perioden före 1950 och efter 1950 så visar dessa dock samma mönster, att relationen mellan kapitalintensitet och löneandel är positiv före 1950 men negativ efter 1950. Inte i något av fallen är koefficienten statistiskt signifikant, dock.

Ett annat sätt att titta på förändrad relation över tid är så kallad rolling regression, där man specifierar en fönsterbredd -- i mitt fall 15 år -- och kör samma modell upprepade gånger genom ens sample -- i mitt fall från år 1900 till 2000 --, varje gång med 15 år inblandade. Jag körde en rolling regression där löneandelen bestäms av kapitalintensiteten och en konstant, och nedan syns koefficienterna med 95-procentskonfidensintervall, med fönstrets startpunkt på x-axeln. Koefficienten på år 1900 är alltså för perioden 1900-1914, och så vidare.

Diagrammet kan delas in i tre perioder. En mellan 1900-14 och ungefär 1920-34 då konfidensintervallen för det mesta inkluderar 0, det vill säga att det inte finns någon statistiskt signifikant relation mellan kapitalintensiteten och löneandelen. Därefter en period från ungefär 1930-1944 till 1970-84 då relationen mellan kapitalintensitet och löneandel är positiv, vilket antyder att ökad kapitalintensitet då var arbetsförmerande. Och därefter en tredje period från ungefär 1975-89 till 1985-99 då relationen är negativ, vilket antyder att kapitalintensiteten där är kapitalförmerande. Utifrån detta skulle jag vilja säga apropå de som menar att det är ökad kapitalintensitet som sänkt löneandelen, att a) detta förklarar inte hela minskningen/variationen, vilket är enkelt att visa med regressionsanalys (vilket jag inte gjort här), och b) det negativa förhållandet mellan kapitalintensitet och löneandel, som syns i data sedan ungefär 1970-1980 nånting, är inte något som helt enkelt kan tas för givet, utan något som i sig måste förklaras.

---
t ex Konjunkturinstitutet (2010) utgår från att ökad kapitalintensitet ökar löneandelen (pdf), dvs tvärtom argumentet som undersökts här.