BNP per capita och reallöner i Englands 1700-tal

These are the worst of times for workers, and the best of times for companies.

New York Times, 5 augusti 2012

Det finns, konstaterar Luis Angeles, två mått på levnadsstandard som finns längre tillbaka än 1900 i Europa: reallöner, och BNP per capita (s 144). Och intressant nog visar de enligt forskningsläget rätt så olika utvecklingar före 1900. Enligt optimisten Angus Maddison och i någon grad också Jan Luiten van Zanden så ökade BNP per capita någorlunda kontinuerligt i åttahundra år eller så före den industriella revolutionen. Reallönerna visar dock en annan bild: enligt pionjärerna Hopkins och Brown (1981) liksom efterföljare som Robert Allen och Gregory Clark så stod reallönerna stilla eller föll något 1500-1800 i alla delar av Europa förutom Storbritannien och Nederländerna. Detta syns i figur 1 nedan.

Föga förvånande så har de olika bilderna som de två lägren -- BNP/capita-forskarna och reallöneforskarna -- givit upphov till en del besk kritik forskarna emellan. Angeles citerar BNP-forskarna De Vries och Maddison:

"De Vries (1994) warned that 'The real wage indexes that give such a sombre and static portrayal of modern purchasing power require caution and scepticism', while Maddison (2001) states that 'The tradition in real wage measurement is quite simplistic compared with that in demography or national accounts'. Both de Vries and Maddison have sustained their criticism with valid objections, for example the lack of representativity in the wage data. Indeed, most real wage studies use data on a particular type of worker, like construction workers, that constitute only a small fraction of the total population. But recent efforts in the real wage literature have successfully dealt with many of these issues. Clark (2007), for instance, constructs a real wage series for workers employed in agriculture— the largest sector of pre-industrial economies—and finds a pattern very similar to earlier studies." (150)

Angeles vill förena de två litteraturerna genom att visa att de två bilderna som målas upp inte är så oförenliga som det kan verka. På tre sätt, säger han, kan en "kil" uppstå mellan BNP/capita och reallöner för arbetare. Den första är att löneandelen av nationalinkomsten varierar. Den andra är förändringar i arbetsutbud per capita. Den tredje är förändringar i relativpriser.

Här är jag mest intresserad av löneandelen, ett återkommande tema på bloggen (se t ex inlägget om löneandelen i Storbritannien 1770-1913). Diagrammet nedan visar utvecklingen (med år 1700 som index) för BNP per capita, från Nicholas Crafts, och fem reallöneserier för olika typer av arbetare från Robert Allen och Greg Clark i England från år 1700 till år 1800.

Och vad som fascinerar mig så mycket här är denna bild så mycket liknar den mer välkända bilden över utvecklingen för BNP per capita och medianlönen i USA sedan 1970:

Det finns förvisso problem med denna bild; framför allt att andra vikten av anställningsförmåner än lön, såsom försäkringar man får av arbetsgivaren, har ökat kraftigt i USA under den perioden (se blogginlägget "Frikoppling mellan BNP-utvecklingen och medianlönernas utveckling?"). Men inte desto mindre säger bilden något om ett fördelningsskifte i USA, likt det som skedde i England under 1700-talet.

Utifrån Lindert och Williamsons (1982, 1983) data  på inkomstfördelning i England från Gregory Kings sociala tabell 1588 till Patrick Culquohons från 1801-03 så tar Angeles toppdecilens andel av de totala inkomsterna som en proxy för kapitalandelen (s 156). Han motiverar detta med att toppdecilens andel låg på 40 procent, och att forskningen om kapitalandel och vinstandel visar att kapitalandelen legat runt 30-40 procent av nationalinkomsterna de senaste 200 åren (Prados de la Escosura och Roses 2003). På detta sätt uppskattar han att kapitalandelen ökade från 44 procent av nationalinkomsten år 1700 till 48 procent år 1800.

Referenser
Luis Angeles. 2008. "GDP per capita or real wages? Making sense of conflicting views on pre-industrial Europe". Explorations in Economic History.
Lindert, P.H., Williamson, J.G., 1982. Revising english social tables 1688–1812. Explorations in Economic History 19 (4), 385–408.
Lindert, P.H., Williamson, J.G., 1983. Reinterpreting Britain’s social tables, 1688–1913. Explorations in Economic History 20 (1), 94–109.
Floyd Norris, "As Corporate Profits Rise, Workers' Income Declines", New York Times 5 augusti 2012
Prados de la Escosura, L., Roses, J.R., 2003. National income accounts: wages and labour. In: Mokyr, J. (Ed.), The Oxford Encyclopedia of Economic History.

---
Uppdatering 8 mars
Det är inte bara jag som drar paralellen tillbaka till ca 1800 vad gäller det makroekonomiska idag. Tyler Cowen är förvisso mer inne på långsam produktivitetstillväxt, men också ökande kapitalandel, och refererar till Allen (2009).
Cowen, "Are we living in the early 19th century?", 4 mars