Har globaliseringen minskat partieffekterna på välfärdsstaten?

Har globaliseringen inskränkt på politiska partiers möjligheter att forma välfärdspolitiken, och så sett minskat skillnaderna mellan höger och vänster i politiken? Vissa har hävdat detta, till exempel Moses som 1994 skrev att "the environment has changed in such a way that traditional social democratic instruments are no longer effective". Nationalekonomen Niklas Potrafke kollar på denna fråga, med data för offentliga sociala utgifter som procent av BNP för 20 OECD-länder från 1980 till 2003.

De centrala variablerna är regeringens färg från Woldendorp et al (2000) dataset, graden av globalisering såsom mätt med KOF-indexet, och en interaktion mellan dessa två variabler. Han använder tre stycken kontrollvariabler. BNP-tillväxt eftersom BNP är nämnaren i den beroende variabeln och förändringar i den behöver kontrolleras för. Förändringar i arbetslösheten eftersom också den monotont påverkar de sociala utgifterna, oavsett regeringens avsikter. Och "dependency ratio", andelen av befolkningen som är yngre än 15 år eller äldre än 64 år, av samma skäl. Potrafke använder också land-dummies och år-dummies som faktiskt är random, inte fixed, effects; han hänvisar till att han inte använder alla OECD-länder (så det är ett sample, inte en population), och att Hausmantestet inte avfärdar användande av RE (s 113). Potrafke använder Newey-West-korrigerade standardfel såväl som panelkorrigerade standardfel á la Beck och Katz (1996).

Den första resultatredovisningen innehåller tre typer av modeller: random effects med Newey-West standardfel, OLS med Beck och Katz-korrigerade standardfel, och en dynamisk modell med laggad beroende variabel och Brunos (2005) "bias corrected least squares dummy variable estimator for dynamic panel data models with small N". Regeringens färg har en signifikant effekt -- positiv, som förväntat eftersom variabel är kodad så att 5 är vänsterregering och 1 är högerregering -- endast i den dynamiska specifikationen. Interaktionen mellan globalisering och regeringsfärg har signifikant och positiv effekt i modellerna med Beck och Katz- respektive dynamisk estimator: med mer globalisering blir effekten av vänsterregering på sociala utgifter alltså större. Potrafke redovisar de substantiella implikationerna av dessa effekter med en tabell där man ser effekten av vänsterregering på sociala utgifter givet antingen minimal eller maximal nivå av globalisering; denna tabell syns nedan.

Alltså: "when globalization was proceeding faster, leftwing governments implemented more compensatory policies than rightwing governments" (115).

Potrafke går vidare med analysen genom att uppdela samplet i två delar, beroende på tid: 1980-1990 och 1991-2003. Han får då olika effekter för 80- och för 90-talet. På 1980-talet så ökade vänstern sociala utgifter mer än högern oavsett nivå av globalisering. På 1990-talet ökade vänstern däremot bara sociala utgifter mer när globaliseringen var hög (116). Potrafkes slutsats av detta är att "over time, partisan politics became less important, but politicians' options or abilities to maneuver in social policy space were not restricted by the globalization process; globalization-induced policy responses rather depended on political ideology" (116). Potrafke gör också en robustness check genom att stegvis utesluta länder ur modellerna. På 1980-talet ökas partieffekterna av inkluderandet av Spanien, Irland och Nederländerna, och på 1990-talet sänker Portugal men ökar Grekland partieffekterna [2].

Potrafkes övergripande slutsats, efter en kort diskussion om "Tredje Vägens" mitteninriktade socialdemokrati, att globaliseringen inte minskat spelrummet för vänsterns välfärdspolitik, utan att det är partistrategier som snarare har minskat partieffekterna:

"Globalization, however, did not reduce the room for maneuver in social policy affairs. Moreover, the empirical results suggest that leftist governments provided more compensatory social policies to combat inequality and insecurity when globalization was proceeding at a fast pace." (s 119)

Noter
[1] Dryg ton: "Apart from the specific focus on interaction effects of globalization and ideology, this study takes advantage of these three developments by using the most adequate globalization index (the KOF index), the most advanced econometric techniques and the best available data on social expenditures." 
[2] Jag undrar här över att inte de nordiska länderna -- särskilt Finland och Sverige -- tas upp. Båda länderna är små och mycket globaliserade, och båda genomgick stora ekonomiska kriser på 1990-talet som ökade de sociala utgifterna som andel av BNP. Okej att Potrafke kontrollerar för BNP-tillväxt och arbetslöshet, men kan ändå inte de nordiska ländernas specialla utveckling under 90-talet i någon mån driva hans resultat att vänsterpartier på 90-talet hade starka partieffekter givet att graden av globaliseringen var hög? Med tanke på att vilket parti som sitter i regeringen i någon mån själv är bestämt av nivån på arbetslösheten och BNP-tillväxten.

Referenser
Nathaniel Beck och Jonathan Katz, "Nuisance versus substance", Political Analysis nr 1 1996.
GSF Bruno, "Approximating the bias of the LSDV estimator for dynamic unbalanced panel data models", Economics Letters 2005.
GSF Bruno, "Estimation and inference in dynamic unbalanced panel data models with a small number of individuals", Stata Journal 2005.
Niklas Potrafke, "Did globalization restrict partisan politics? An empirical evaluation of social expenditures in a panel of OECD countries", Public Choice 2009.
Jaap Woldendorp, H Keman och I Budge, Party government in 48 democracies 1945-1998. Kluwer, 2000.

Mer på bloggen
Om Kwon och Pontusson 2010.